Sökresultat

Lärarhandledning för ”Polarisation” | sida 1 av 5 Lärarhandledning Моdul 5: Polarisation Polarisering är en grundläggande egenskap hos ljus och att förstå hur den fungerar har hjälpt forskare dra nytta och kontrollera effekten för ett antal olika tillämpningar. Användningsområdena är väldigt varierande, från läkemedel till TV- och datorskärmar, även fiskeglasögon är baserade på den här egenskapen.

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_LA05_polarisation.pdf - 2026-06-26

M02 Arbetsblad 2.1: Regnbågens färger Namn: färger | regnbågar Photonics Explorer | AB 2.1 Regnbågens färger 1/3 2.1 Hemligheten bakom regnbågens färger När du ser en regnbåge, vad tänker du på? Kanske … hopp, glädje, skönhet – eller bara regn? De flesta blir glada när de ser en regnbåge eller fascinerad av dess vackra färger, men varifrån kommer regnbågens färger? Legenden säger att i slutet på r

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M02_AB02-1_regnbaagsfaerger.pdf - 2026-06-26

M02 Faktablad 2.2: färgblandning Faktablad färger |färgblandning Photonics Explorer | FB 2.2 Färgblandning 1/1 2.2 Hitta rätt färg Varifrån kommer färgerna du blandade? Från solen? Från färgfilter eller målarfärg? Eller färgade lampor? I själva verket, är inget av ovanstående rätt svar. Färger som du ser är skapade i din hjärna. Färger är inga fysikaliska konstanter. De existerar bokstavligt talat

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M02_FB02-2_faergblandning.pdf - 2026-06-26

M03 Lärarhandledning: Linse och teleskop Lärarhandledning för ”Linser och Teleskop” | sida 1 av 6 Lärarhandledning Modul 3 Linser och Teleskop Linser är en optisk grundkomponent. Att förstå hur linser fungerar är inte alltid trivialt! Linsers har en stor variation på användningsområden. Ett av användningsområdena är teleskop, som gör det möjlighet att titta på himlakroppar. I den här modulen komme

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M03_LA03_Linser_och_Teleskop.pdf - 2026-06-26

M04 Faktablad 4.1: Insyn i ljus Faktablad Öga och Insyn Photonics Explorer | FB 4.1 Öga och Syn 1/1 4.1 Insyn i ljus Bra att komma ihåg  Människors ögon är kategoriserade som ’enkla’ ögon.  För att kunna ”se” ljuset (ljuset att fokusera på näthinnan) måste det gå från ett brytningsindex till ett annat (luft till lins).  Linsen i ögat har ett brytningsindex nära vattnets, n=1,38-1,39.  Ögat bes

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M04_FB04-1_Insyn_i_ljus_0.pdf - 2026-06-26

Faktablad Polarisation Photonics Explorer | Fb 5.1 Polarisation 1/1 5.1 Polarisation Människor har (nästan) ingen känsla för polarisation, därför förvånar den optiska effekten oss. Däremot är det lika ”normalt” för djur, som myror och vissa fåglar, att se polarisation som för oss att se färger. Flera av de här djuren har använt sig av sinnet i miljoner år för att till exempel navigera sig själv i

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M05_FB05-1_Polarisation.pdf - 2026-06-26

M07 Gitter Faktablad diffraktion och interferens |gitter Photonics Explorer | FB 7.3 Diffraktion med gitter 1/1 7.3 Den vita färgen Grattis, du har precis byggt din egen spektrometer! Spektrometri är ett av de viktigaste verktygen inom flera vetenskapsområden – fysik, kemi, biologi, medicin och många mer. Därför har flera hundra olika typer av spektrometrar utvecklats och används varje dag. Men nä

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M07_FB07-3_Gitter.pdf - 2026-06-26

Namn: Samta l o m dalen 1/2 valley talk Photonics Explorer | WS 01.1Valley Talk Till människorna i Valle de la Lumbre De Äldstes Råd har beslutat att Valle de le Lumbre behöver ett snabbt och pålitligt sätt att kommunicera brådskande meddelanden mellan byarna. Vår dal är känd över hela landet, både för sin skönhet och för invånarnas påhittighet.. Vi inbjuder därför alla skarpa hjärnor i dalen att

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_WS01-1_Valley_Talk.pdf - 2026-06-26

sv_WS01-2_Light hits matter.png

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_WS01-2_Light_hits_matter.pdf - 2026-06-26

sv_WS01-3_Say it with light.png

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_WS01-3_Say_it_with_light_0.pdf - 2026-06-26

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_WS04_2_oga_i_fokus.pdf - 2026-06-26

sv_WS06-1_lighting Concept_p1.pdf

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_WS06-1_lighting_Concept.pdf - 2026-06-26

Om det pedagogiska samarbetet En workshop med Nationellt Resurscentrum för Fysik Fysikdagarna i Luleå 13-15 augusti 2025 Dagens workshop Dagens workshop Varför gör vi detta? Vilka deltar idag? PEDAGOGIK I SKOLAN - PEDAGOGIK PÅ UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR. Aktivitet 1: Pedagogiskt utbyte - Vad vet vi om varandras erfarenheter/vardag/utbildning? Vad behöver vi lära oss? ETT INITIATIV: ”JUNIOR TEACHERS

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-08/Det%20pedagogiska%20samarbetet%20presentation.pdf - 2026-06-26

Biografi: Demokritos (460–370 f.Kr.) Demokritos (460–370 f.Kr.) var en grekisk filosof och tänkare. Han var känd som den ”skrattande filosofen” och anhängare av extrem determinism samt en av antikens främsta förespråkare för materialism. Omkring år 430 f.Kr. presenterade han sin atomteori om kosmos och anses numera vara upphovsman till den materialistiska teorin om materia och den moderna vetenska

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Biografi_Demokritos__0.pdf - 2026-06-26

Biografi: Ernest Rutherford, baron Rutherford of Nelson Mannen som formulerade atomkärnmodellen hade ingen vanlig barndom. Ernest Rutherford kom från en stor familj. Han var ett av tolv barn till James och Martha Rutherford, och under uppväxtåren flyttade familjen ofta på grund av faderns ar- bete. Det är möjligt att den flexibilitet som han behövde under barndomen för att kunna anpassa sig till d

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Biografi_Ernest_Rutherford__baron_Rutherford_of_Nelson.pdf - 2026-06-26

Biografi: Augustin Bernard Mouchot (1825–1912) Flera viktiga saker som vi i våra dagar vet om solenergi har anknytning till en av 1800-talets uppfinnare, Augustin Mouchot, till hans liv och yrkesbana. Denne franske ingenjör, matematiker och fysiker var oerhört uppslagsrik. Mouchot var intresserad av att hitta alternativa energikällor därför att han trodde att kolet som användes som bränsle så smån

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Biografi_Mouchot.pdf - 2026-06-26

Biografi: Otto von Geuricke (1602 - 1686) Otto von Guericke (1602–1686) var borgmästare i Magdeburg, diplomat, fysiker och uppfinnare. Han var den förste som experimenterade med att skapa vakuum. Hans mest kända experiment var det med de Magdeburgska halvkloten, vilket visade lufttryckets stora kraft. Genom detta inledde han en ny inriktning inom forskning och tillämpningar – vakuumtekniken. Otto

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Biografi_Otto_von_Guericke__1.pdf - 2026-06-26

Den enastående Maria och radioaktiviteten Det nittonde århundradet närmar sig slutet och för Polen är det ingen lyckosam tid. Landet är delat mellan Österrike, Preussen och Ryssland. Maria Skłodowska föds i Warszawa som ligger i kejsardömet Ryssland och där ryska är offi- ciellt språk. Den polska kulturen håller på att raseras och det finns inga polska skolor eftersom de är förbjudna. Inte desto m

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Den_enastaaende_Maria_och_radioaktiviteten.pdf - 2026-06-26

Historisk bakgrund: Augustin Mouchots solkokare I mitten av 1800-talet var industrialiseringen på stark frammarsch. En av bieffekterna var nödvändigheten att ha bränsle till ångmaskinerna som var den viktigaste kraftkällan i fabrikerna. För Frankrike blev detta snart ett stort pro- blem, eftersom kolfyndigheterna visade sig vara begränsade och snart var uttömda. Problemet blev ännu större av att d

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Historisk_bakgrund_Mouchot.pdf - 2026-06-26

Historisk bakgrund: Otto von Guericke Omkring år 400 f.Kr. hävdade Aristoteles att varken vakuum eller tomrum enligt Demokritos atomlära kunde före- komma naturligt. Aristoteles framförde många bevis för sin tes, till exempel att naturen har en djup avsky mot tom- rum. På 1600-talet flammade diskussionen upp på nytt. Med stöd av Galileos, Torricellis och Pascals arbeten i Italien och Frankrike gen

https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Historisk_bakgrund_Otto_Guericke_0.pdf - 2026-06-26