Forskarskolan i historia och historiedidaktik

Om Forskarskolan i historia och historiedidaktik (FDHD)

Enligt ett regeringsbeslut den 13 mars 2008 kom Lunds universitet att tillsammans med Malmö högskola inrätta en forskarskola i historia och historiedidaktik. Forskarskolan var alltså en statlig fortbildningssatsning för historielärare, inom ramen för det så kallade Lärarlyftet. Forskarskolan bedrevs som ett samarbete mellan Historiska institutionen i Lund och Historiska studier inom individ och samhälle vid Lärarutbildningen i Malmö. Den invigdes gemensamt av Lunds universitets tidigare rektor Göran Bexell och Malmö högskolas rektor Lennart Olausson. Totalt antogs 24 historielärare, som efter två och ett halvt års forskarstudier skulle ta ut en filosofie licentiatexamen. De som antogs till forskarskolan skrev en licentiatavhandling omfattande 75 högskolepoäng, och läste kurser består av 45 högskolepoäng. Forskningen bedrevs på 80%, och resterande 20% utgjordes av tjänstgöring på skolor. Vill du veta mer om Forskarskolan i historia och historiedidaktik eller dess licentiander kan du kontakta dess utbildningskoordinator Henrik Rosengren, vid Historiska institutionen, Lunds universitet. Nedan finner du de publikationer som utgivits inom ramen för Forskarskolan i historia och historiedidaktik.

Publikationer

Steven Dahl, Folkmord som film. Gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda – en receptionsstudie, Lund 2013 Lars Andersson Hult, Att finna mening i ett historieprov. En studie om mer eller mindre utvecklat historiemedvetande, Lund 2012 Axel Hultman, Lokalhistoria i norsk och svensk skola. Historiekulturella perspektiv, Lund 2012 Cathrin Backman Löfgren, Att digitalisera det förflutna. En studie av gymnasieelevers historiska tänkande, Lund 2012 Kerstin Berntsson, Spelar släkten någon roll? ”Den lilla historien” och elevers historiemedvetande, Lund 2012 Magnus Grahn, Möbelrike i tiden. Om historiebrukets betydelse för identifikationsprocessen i en näringslivsregion, Lund 2011 Per Gunnemyr, Likvärdighet till priset av likformighet? En studie av hur och varför svenska och finländska historielärare på gymnasiet uppfattar att de påverkas av externa prov i historia, Lund 2011 Arndt Clavier, Mänsklighetens största problem genom alla tider. En receptionsstudie av elevers miljöberättelser och historiska meningsskapande 1969, Lund 2011 Marianne Sjöland, Historia i magasin. En studie av tidskriften Populär Historias historieskrivning och av kommersiellt historiebruk, Lund 2011 Joakim Glaser, Med muren i backspegeln. Nationens betydelse för ungas identitetsskapande i östra Tyskland, Lund 2011 Anna Nordqvist, Nu er vi ikke mere Piger. Identitetsprocesser bland svenska tjänstekvinnor i Köpenhamn 1880-1920, Lund 2011 Fredrik Alvén, Historiemedvetande på prov. En analys av elevers svar på uppgifter som prövar strävansmålen i kursplanen för historia, Lund 2011 Bo Persson, Mörkrets hjärta i klassrummet. Historieundervisning och elevers uppfattningar om förintelsen, Lund 2011 Per Höjeberg, Utmanad av ondskan. Den svenska lärarkåren och nazismen 1933-1945, Lund 2011 Valter Lundell, Den goda tanken och den onda erfarenheten. Om den kommunistiska brottshistoriens omstridda plats i den svenska historiekulturen, Lund 2011 Maria de Laval, ”Det känns inte längre som det var länge sedan.” En undersökning av gymnasieelevers historiska tänkande, Lund 2011 David Rosenlund, Att hantera historia med ett öga stängt. Samstämmighet mellan historia A och lärares prov och uppgifter, Lund 2011 Historia på väg mot framtiden, Per Eliasson, Klas-Göran Karlsson, Henrik Rosengren & Charlotte Tornbjer (red), Lund 2010
Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2020-06-22