Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
1900-tal #7576 Fråga Hitler kom till makten 1933. Sex år senare startade han andra världskriget. Han hade en mycket stor armé, stridsvagnar stridsflygplan, ubåtar, krigsfartyg mm.
Hur finansierade han detta på så kort tid.?
Tyskland var utarmat efter första världskriget. Hälsning Birgitta i Drakabygget
Birgitta (82 år) - 2023-11-07 21:07:16
Svar

Det enkla svaret är att den tyska staten lånade stora summor pengar. Det hade aldrig fungerat om inte storfinansen och bankerna ställt upp på Tredje rikets program, detta i tron att de själva skulle tjäna på utläggen i det långa loppet. Alltså pumpades lånepengar in i en storskalig upprustning, vilket fick den positiva bieffekten att den tyska arbetslösheten minskade drastiskt.

Sett ur Adolf Hitlers synvinkel var alla andra arbetskrävande projekt underordnade produktionen av vapen, stridsvagnar och stridsflygplan. Förvisso hade Tyskland i Versaillesfreden förbjudits att stärka sina väpnade styrkor, men Hitler antog att omvärlden skulle ignorera storsatsningar på militärindustriell produktion. Även grannarna var ju lamslagna av depressionen, och ingen ville ha krig. Han hade rätt. Det kostade mycket, både i pengar och arbetsinsatser, att återställa den tyska krigsmakten och göra den redo för ännu ett världskrig, men sett ur arbetsmarknadspolitisk synvinkel var det mycket effektivt. Rustningsindustrierna alstrade jobb åt arbetarna och inkomster åt storkapitalet. Mellan 1933 och 1939 motsvarade de militära utgifterna 23 procent av Tysklands BNP – en gigantisk investering i det storkrig Hitler levde för, och som också blev verklighet.


2024-01-24 09:18:31 - DH
Allmänt #7581 Fråga Skulle man kunna säga att historiskt sätt har sverige haft större inflytande på finland, än finland på sverige?
Skulle det vara ett inkorrekt påstående att säga "historiskt sätt har finland haft haft större inflytande på sverige än tvärtom"
Kan båda påståendena vara korrekta samtidigt? Tack för svar!
Daniel (22 år) - 2023-12-05 12:06:48
Svar

Det kan knappast råda något tvivel om att Sverige - det svenska statsskicket, det juridiska systemet, språket, religionen, administrativ praxis, m.m. - har utövat mycket större inflytande över Finland än Finland har utövat över Sverige. Därmed inte sagt att Finland inte har påverkat Sverige, men påverkan ligger på en mer folklig och allmänkulturell nivå.


2024-01-24 09:10:10 - DH
Medeltid #7544 Fråga Innan de båda världskrigen så fanns det en stor tysktalande befolkning i Europa, spridda på många ställen. Hur kommer det sig att de spriddes så långt och bevarade sitt språk? Jag har hört om depopulationsprocessen efter mongolernas invasion av Centraleuropa, och att tyskar sedan bjöds in för att befolkningen skulle öka. Stämmer det, eller finns det fler anledningar till att en tysktalande befolkning blev så spridd på kontinenten österut?
Thomas (32 år) - 2023-07-03 16:04:04
Svar

Huvudskälet är nyodlingen på 1100- och 1200-talen, framför allt före mongolhärjningarna. Tyska bönder, liksom handelsmän och hantverkare, sökte sig i strida strömmar österut för att etablera nya jordbruk och nya städer. Processen var både krigisk (länkad till korståg mot vender och balter) och fredlig (länkad till stadsexpansion, framväxten av byar, hanseatisk handel, etcetera). Öster om Elbe och Saale trängde tyskarna bort eller assimilerade en stor västslavisk befolkning som tidigare levt i vad som idag är östra Tyskland. Liknande processer ägde rum i Schlesien, Pommern och Preussen, som blev huvudsakligen tysktalande, och förblev så ända till 1945. Andra stora kolonisationsvågor ägde rum i Transsylvanien, som tyskarna kallade Siebenbürgen, och Böhmen (sudettyskar). Exemplen kan mångfaldigas. Eftersom tyskarna höll ihop mot omvärlden, var driftiga och energiska, respekterades av furstemakterna och slog vakt om sina privilegier kom de att bevara kultur och språk in i nutiden.


2024-01-12 06:20:39 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7551 Fråga Hur mycket påverkade stormaktstidens krig attityden mot judar i Polen-Tyskland? Kan svenska arméns handel och värvande av judar ha sått ett frö till antisemitismens kulmen vid andra världskriget?
Lotta (40 år) - 2023-08-02 23:57:54
Svar

Allt tyder på att de krig som Sverige förde på kontinenten på 1600-talet hade ytterst marginell betydelse för judarnas situation. I studier av judarnas utsatthet under trettioåriga kriget framkommer således aldrig att Sverige påverkat deras situation vare sig till det bättre eller till det sämre. Krigen var förödande för hela civilbefolkningen, oavsett religion.

Överhuvudtaget var den tidigmoderna epoken, mellan 1500-talet och 1700-talet, en tämligen lugn period mellan de stora medeltida judeförföljelserna och de nya pogromer och förföljelser som skulle följa från och med mitten av 1800-talet. Det förekom förvisso omfattande pogromer även i vissa östeuropeiska länder under 1600-talet (till exempel kosackers angrepp på judar), men förövarna var sällan knutna till de svenska krigskomplexen.


2024-01-12 06:14:40 - DH
Forntid och antik #7566 Fråga Hej!
Jag undrar:
Vilka är de största förändringarna som neolitiseringen orsakade kring människors levnadssätt och hur de samhällena organiserades på lång sikt?

Tack!


elin (41 år) - 2023-10-17 13:23:06
Svar

Den i särklass största förändringen var införandet av jordbruk och boskapsskötsel. I och med det blev människan bofast och tvingades utveckla arbetsrutiner, samhälls- och könsroller samt sociala hierarkier (maktförhållanden) som inte behövt aktualiseras tidigare. Dessutom skapades livsmedelsunderlag för en omfattande folkökning. Få förändringar har betytt lika mycket för mänskligheten som införandet av jordbruk under neolitikum.


2024-01-12 06:09:38 - DH
Allmänt #7569 Fråga Varför stavas namnen på alla kungar som heter Carl med C medan de lever, men med K när de är döda.
I Åke Ohlmarks bok "Alla Sveriges kungar" finns kungarnas namnteckningar stavade med C, men efter döden stavas de med K
Ulrica (83 år) - 2023-10-18 20:23:25
Svar

Vi har i Sverige en namnprincip som innebär att vi normaliserar och standardiserar namn på kungligheter som är döda, eller som ligger några generationer bakom oss. Det vill säga, vi respekterar deras, deras fäders och farfäders namn, men vi underlättar för historiker, läsare och allmänhet genom att ha gemensamma namnformer för deras föregångare. Det innebär att vi skriver Elisabet I om den engelska 1500-talsdrottningen med detta namn, men Elizabeth II om nuvarande kungs avlidna mor. Om ett sekel lär även hon stavas Elisabet. För svenskt vidkommande gäller att vi låter 1900-talskungarna behålla sina namnformer (Gustaf med f och Carl med c), men normaliserar föregångarna (Gustav med v och Karl med k). Till saken hör att tidigare seklers härskare stavade sina namn på flera olika sätt och gärna föredrog latinska varianter (till exempel Carolus istället för Karl), vilket gör det mycket svårt - ofta omöjligt - att vara konsekvent när man skriver om dem.


2024-01-12 05:36:41 - DH
1900-tal #7577 Fråga varför kunde Oscar den andre inte skapa en ny norsk regering?
Oliver (18 år) - 2023-11-11 13:04:54
Svar

Det formellt korrekta svaret är att han inte hittade tillräckligt många norska politiker som kunde ställa upp på det kungliga programmet, som bland annat innebar att norrmännen måste acceptera att de inte fick ha egna konsulat i utlandet. Detta var ett stort tvisteämne vid förra sekelskiftet. Betydligt intressantare är frågan varför han hade lyckats hitta politiker tidigare, men inte 1905. Dessförinnan hade norska högern gjort kungen till viljes, men 1905 var det slut på välviljan. Den troligaste förklaringen är av utrikespolitisk natur. Även nationalistiska norrmän som ville kapa banden till Sverige hade insett att det fanns ett försvarspolitiskt argument för unionens fortbestånd, nämligen hotet från Ryssland. Tsaren hade inlett en förryskningspolitik mot Finland och förde en imperialistisk politik mot flera grannländer, något som injagade fruktan i både svenskarna och norrmännen. Men 1904-1905 försvagades den ryska krigsmakten avsevärt genom kriget mot Japan, som japanerna vann. I svallvågorna av motgångarna utbröt en första rysk revolution, och tsarens makt reducerades till förmån för riksdagen (duman). I och med det minskade rädslan för Ryssland i Skandinavien, och behovet av sammanhållning mot det yttre hotet blev inte lika akut. Alltså lämnade den norska högern kungens sak och gjorde vad de kunde för att främja den norska nationalismens intressen.

Om vi leker med tanken att Oscar II och Gustaf V hade kunnat förhala beslutet till 1914 är det högst sannolikt att unionen fortlevt betydligt längre. När det återigen hettade till, och när första världskriget bröt ut, prioriterade man ånyo försvarsfrågorna, och sammanhållning blev viktigt.


2024-01-12 05:31:52 - DH
Forntid och antik #7590 Fråga Loke eller Loki? Oden eller Odin? Vilka är de korrekta, ursprungliga stavningarna av namnen?
Anneli (41 år) - 2023-12-26 18:45:49
Svar

Loke är modern svensk stavning av fornnordiskans Loki, liksom Oden går tillbaka på fornnordiskans Óðinn. Men det är omöjligt att säga hur namnen stavades och lät från början, eftersom de fornnordiska termerna bara kan spåras till första skriftliga omnämnande - och vi kan lugnt utgå från att asagudarna ifråga var kända långt innan man började skriva om dem. När det gäller Oden har vi dessutom namnformer på andra germanska språk, till exempel Woden på fornengelska (anglosaxiska), Uuoden på fornsaxiska (som talades i Nordtyskland) och Wuotan på fornhögtyska (som talades i mellersta och södra Tyskland). På langobardiska fanns formen Godan, omvittnad i Paulus Diaconus 700-talskrönika. Språk- och religionsforskare har antagit, men kan inte bevisa, att namnet ytterst går tillbaka på formen Wōðanaz.


2024-01-12 05:24:10 - DH
Medeltid #7586 Fråga Jag har länge länge trott att Malmö varit en del av Hanseatiska förbundet. Jag har emellertid nu fått anledning att ifrågasätta detta. Att Malmö tidvis haft stor regional handelspolitik betydelse som centrum för sillhandeln, hyst en enklav av tyska köpmän och till och med ett Hanseatiskt handelskontor, tycks vara historiskt korrekt. Men var Malmö någonsin en Hansestad?
Rasmus (61 år) - 2023-12-12 18:57:52
Svar

Nej, Malmö var aldrig en hansestad. Det vill säga Malmö var aldrig medlem av Hansan; det var inga städer i det dåtida Danmark överhuvudtaget, eftersom Danmark ideligen framträdde som en av handelsförbundets ärkefiender. Hansan hade varken kontor eller större koloni i staden (närmaste större hanseatiska kolonier var de så kallade fiten i Falsterbo).

Däremot kontrollerades Malmö av Hansan mellan åren 1370 och 1385, som en följd av den för Valdemar Atterdag nesliga freden i Stralsund. Även Skanör, Falsterbo och Helsingborg var under dessa femton år hanseatiska besittningar.


2024-01-11 18:01:21 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7523 Fråga Om Karl XI hade levt och utkämpar stora nordiska kriget, tror du att han hade skrivit på ett av flera fredsbud från Ryssland och förmodligen och kanske vunnit det som var Livland?
Jag har svårt att tro att Karl XI ens skulle försöka gå mot Moskva
Emil (36 år) - 2023-03-26 13:52:45
Svar Det är alltid svårt att ge kontrafaktiska svar på frågor, eftersom så många variabler saknas. Exempelvis är det inte alls säkert att kriget brutit ut om Karl XI levt; ett av skälen till att Sveriges fiender valde att angripa när de gjorde var att Sverige hade fått en ung och oprövad kung, som i egenskap av envåldshärskare hade all makt. Om Karl XI fått leva i några decennier till, med gott om erfarenheter både av diplomati och krig, är det mest sannolika att tsar Peter, August II och Fredrik IV avhållit sig från ett angrepp.

Men låt oss anta att de likväl anföll år 1700. Karl XI var en helt annan person än sin son. Framför allt var han inte lika kompromisslös, och med undantag för beslutet att våga ett anfall vid Lund den 4 december 1676 var han ingen risktagare. Han hade sökt minimera skadorna och strävat efter att få en fred så fort som möjligt. Jag har svårt att se att han skulle ha satsat på att tåga mot Moskva istället för att värna de utsatta Östersjöprovinserna - och i så fall hade chansen att segra över ryssarna ökat drastiskt. Dessutom var Karl XI betydligt mer benägen än efterträdaren till att lyssna på rådgivarna. Medan Karl XI tog djupa intryck av exempelvis Johan Gyllenstierna ignorerade Karl XII de sunda råd som han fick av Carl Piper. Detta talar också för att Sverige skulle ha klarat sig bättre under fadern än under sonen.
2023-03-27 05:34:32 - DH
Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2022-04-06