lu.se

Historia

Historiska institutionen | Humanistiska och teologiska fakulteterna

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Forntid och antik #7024 Fråga Hej
Antikens män o kvinnor omnämns med endast ett namn - Sokrates, Pythagoras, Ceasar mm. Var detta förnamn eller efternamn?
Tack på förhand.
Nicklas (70 år) - 2019-03-11 21:01:42
Svar

Det är skillnad på greker och romare. Utan att vara helt säker tror jag att grekerna normalt bara hade ett namn; Sokrates hette Sokrates, så var det bra med det. Romarna, i alla fall av högre ätt, hade normalt tre namn. Först förnamnet (praenomen), varav det bara fanns en ganska begränsad mängd, så många hade samma förnamn. Därefter familjens namn (nomen gentile). Sist något mer särskiljande eget binamn (cognomen). Gaius Julius Caesar var alltså av familjen Julius, han hette Gaius i förnamn men eftersom många hette det kunde han särskiljas med sitt binamn Caesar.


2019-03-20 15:24:08 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7026 Fråga Hej! Skriver en uppsats om Montesquieu nu.
Tänkte bara se om ni har någon sida som ni kan länka där man får någon sorts uppfattning om VARFÖR persiska brev lyckades så grovt under samtiden. Hittar endast att den gjorde det men ingen förklaring varför. Eller om ni själva vet svaret på denna fråga. Letat så gott jag kan i diverse böcker och hemsidor men hittar inget.

Tack!
Adam (17 år) - 2019-03-17 19:39:22
Svar

Det är en bra fråga. Jag har letat på en hel del franska sidor om Montesquieu men just den frågan berörs inte. Det är riktigt att man överallt möter uppfattningen att den blev populär; en andra utgåva kom redan samma år som den första, 1721. Framför allt brukar man ta upp den som samhällskritisk. Genom att utge sig för att tala i en persisk resenärs namn (boken gavs ut utan författarnamn) kunde Montesquieu uttrycka sig kritiskt om det franska samhällets seder, moral, enväldiga politik och intoleranta syn på religion. För säkerhets skull var den dessutom förlagd några år bakåt, till Ludvig XIV:s tid. Samtiden uppfattade den uppenbarligen som samhällskritisk och det har väl tilltalat många i det i princip enväldigt styrda Frankrike. Som många andra kontroversiella franska böcker gavs den också ut i Amsterdam, där mycket större tryckfrihet rådde, och smugglades in i Frankrike. Men vad som också framhålls när man skriver om boken är att den är intressant och bra också som litteratur, så kanske många helt enkelt läste den som en spännande bok. Man ska dock inte överdriva populariteten. Forskning om förbjuden litteratur i Frankrike har visat att de allra största bästsäljarna antingen innehåll kändisskvaller eller pornografi eller båda i förening.


2019-03-20 13:45:12 - HG
Forntid och antik #7023 Fråga Jag läser lite om Seyfo-folkmordet och jag har sökt nu överallt på information om hur den politiska situationen i landet hjälpte till att skapa förutsättningar för folkmordet. Och jag hittar inget om något politiskt.
matias (17 år) - 2019-03-05 09:43:33
Svar

Seyfo är det ord som brukar användas för ungturkarnas folkmord på assyrier och syrianer i Osmanska riket under första världskrigets år 1914-1918. Detta folkmord är en del av ett mer omfattande folkmord som förövades mot alla de osmanska kristna grupperna, och som numerärt allra hårdast drabbade armenierna. Det går att hitta både intentionalistiska och funktionalistiska förklaringar till folkmordet. Intentioner, det vill säga avsikter och uppsåt som ofta kan härledas historiskt, kan sägas ha funnits ända sedan 1890-talet, då de osmanska härskarna, då en allsmäktig sultan och hans byråkrati, utförde massakrer på både assyrier/syrianer och armenier. Det funktionella perspektivet tar i stället fasta på den tid då folkmordet förövas. Tiden präglades av det osmanska rikets återkommande militära nederlag och tilltagande samhälleliga upplösning, vilket de regerande ungturkarna skyllde på de kristna grupperna, som dessutom ansågs kollaborera med osmanernas fiender. Mer om Seyfo kan läsas i David Gaunt, Massacres, Resistance, Protectors: Muslim-Christian Relations in Eastern Anatolia During World War I (2006).


2019-03-18 16:27:45 - KGK
Allmänt #7021 Fråga Hur definierar historikerna ordet ”genus”? Svaret på denna fråga är förhoppningsvis mycket kort, (kanske ett enda ord kan räcka)

Varför undrar jag detta? Svaret på frågan varför jag undrar. är däremot mycket långt.

Genus är ju ett så mångtydigt ord att det är som gjort för missförstånd om man inte talar om hur man definierar ordet. Varje vetenskap har sin definition av ”genus” därför undrar jag över historikernas definition, ordet är nytt i sammanhanget så definitionen av ordet kan inte ha någon lång historia. Däremot, vad det nu än är som ordet syftar på, kan ha en lång historia.

Exempelvis för en biolog är ordet synonymt med ”släkte” en grupp av arter bildar ett genus och en grupp av genus bildar en familj.

Förr pratade man om uppsättning av könskromosomer respektive grammatiskt kön hos människor. Man pratade ett samhälles/kulturs/subkulturs/grupps könsroller vid en viss tidpunkt. Exempelvis kan man på ett sjukhus tala en manlig syster/sjuksköterska, och ”syster” då syftar på en kvinnlig könsroll (och manlig på individens kön det vill säga kombination av könskromosomerna (XY = manigt). Att vara regent är en typisk manlig könsroll i många samhällen, men detta behöver inte vara något absolut hinder för att välja en kvinnlig regent, då börd, ära och utbildning (inklusive uppfostran) kan vara viktigare. Liksom den manlige sjuksköterskans utbildning anses viktigare än könet. Sedan finns det könsfördomar som syftar på en grupps åsikt att endast den med ett visst kön kan lära sig att klara ett visst yrke (exempelvis krigare). Exempelvis ansåg romarna i motsats till kelter och germaner att en kvinna inte kunde lära sig att kriga, om jag förstått det rätt.

Genus tycks kunna användas i alla dessa helt olika betydelser (släkte, kön, könsroll och könsfördomar) och eventuellt några till.

Om man inte vill skapa förvirring, så väljer man att definiera begreppet. Jag förmodar att historiker inte vill bli missförstådda och att det alltså finns en definition av vad ”genus” betyder i historiska sammanhang. Det är en sådan definition jag efterfrågar.


Anders (69 år) - 2019-03-05 05:43:52
Svar

Det korta svaret är att genus används om socialt kön, d.v.s. det kön (i regel manligt eller kvinnligt) som tillskrivs någon, och de föreställningar om könen som följer med detta, i motsats till biologiskt kön. Genushistorisk forskning är sådan forskning som sysslar med hur föreställningar om manligt och kvinnligt har sett ut och hur samhället har byggts upp kring sådana föreställningar ("genussystem" är ett ofta använt ord). Dessa föreställningar har sett olika ut i olika tider och olika miljöer och för en historiker är väl oftast förändringar i genusförhållandena det mest intressanta. 

När det är sagt, kan saken kompliceras hur mycket som helst. En del forskare menar att det finns biologiska könsskillnader, men att de sällan betyder särskilt mycket för hur genus har konstruerats. Några skulle å andra sidan säga att kön helt och hållet är socialt konstruerat, och därmed ifrågasätta dikotomin mellan genus och kön. Vissa skulle säga att ett samhälles genussystem är den viktigaste strukturerande faktorn, andra skulle betona t.ex. klass och etnicitet som minst lika viktiga. Man brukar tala om "intersektionalitet" när man väger ihop sådana faktorer. De flesta forskare undviker idag ordet "könsroller", eftersom det kan ge föreställningar om ett "verkligt" kön och roller som man kan gå ut och in ur. 

Den senaste avhandlingen från vår institution med genushistorisk infallsvinkel är Emma Severinsson, Moderna kvinnor. Modernitet, feminitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-1933, titta gärna på den! Men genushistoria är idag en del av ett stort fält av genusforskning, som ofta bedrivs vid egna universitetsinstitutioner. En bra diskussion om vad genus är i genusforskningen finns hos Nationella sekretariatet för genusforskning på https://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-kon-och-genus/.


2019-03-11 10:50:50 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7019 Fråga Hej!
Jag undrar om det var de kungliga fogdarna, vilka i huvudsak drev in skatter till kungen, som också drev in tiondet till kyrkan?
Jessica Nilsson (37 år) - 2019-03-01 23:09:20
Svar

Ja, efter reformationen var det kronofogdens sak att föra tiondelängder och ta in tiondet. Två tredjedelar av tiondet gick ju också till kronan.


2019-03-06 10:21:44 - HG
Forntid och antik #7020 Fråga Håller på och läser lite om Förintelsen och har märkt att det är en smula svårt att definiera själva begreppet. Enligt vissa källor var Förintelsen den benämning dagens historiker använder på den utrotning av vissa grupper som bedrevs av Nazitysklands och dess allierade. Enligt andra betecknar namnet enbart utrensningen av judarna, men att Förintelsen sammanföll med morden på andra grupper, såsom romer, serber, polacker, etc. Jag förstår att judarna drabbades hårdast, men finns det någon officiell definition av Förintelsen?
Robert (20 år) - 2019-03-02 20:50:52
Svar

Förintelsen är ett specifikt svenskt ord för nazisternas folkmord under det pågående andra världskriget. Den har sitt ursprung i att den svenske översättaren valde termen som namn på den amerikanska teveserien Holocaust, som sändes i Sverige 1979 och gjorde folkmordet känt i bredare kretsar. I de allra flesta länder används just ordet Holocaust, ett grekiskt ord för ”brännoffer”. Ordet ”Förintelsen” är inte entydigt. Medan de allra flesta använder det som beteckning för nazisternas folkmord på judarna, finns det både forskare och andra som också vill inkludera nazisternas massmord på romer och andra av dem utpekade offerkategorier i Förintelsen. Eftersom ordet har en stark känslomässig och politisk laddning finns det grupper som gärna använder ordet för att förstärka den egna gruppens lidanden genom att tala om den polska eller den kommunistiska Förintelsen. Officiellt skrivs Förintelsen versalt, men det finns forskare, däribland undertecknad, som väljer att skriva förintelsen med liten begynnelsebokstav, för att betona illgärningarnas genuint historiska karaktär. Inget annat historiskt begrepp skrivs versalt. Det finns således ingen officiell definition, men om man med Förintelsen menar något annat än nazisterna folkmord på judarna under andra världskriget framstår det som något som måste förklaras.
 

 


2019-03-04 13:34:37 - KGK
Tidigmodern tid (1500-1800) #7016 Fråga Vem eller vilka bestämde vad en nyadlad man skulle heta (och därmed hela hans ätt) och vem bestämde hur vapenskölden skulle se ut? Och vad gällde prästerna, vem bestämde hur deras prästsigill skulle se ut, motiv och eventuell inskription?
Eva (55 år) - 2019-02-27 17:03:20
Svar

Det var nog i regel den nyadlade själv som föreslog sitt namn. Äldre släkten hade ofta ett sköldemärke och det blev så småningom i regel deras namn, som Bielke (med bjälkar), Gyllenstierna (en gyllene stjärna) eller Trolle (ett troll). Nyadlade ätter tog sig tvärtom ofta vapen efter det namn de valt, som von Rosen (rosor) eller von Plomgren (en plommonkvist), men det kunde också vara heraldiska figurer som anknöt till deras verksamhet eller släktskap med andra ätter. Prästerna känner jag inte till men jag gissar att de själva valde sigill. Sigill var det som närmst motsvarar namnteckning (eller digitalt bank-ID) idag och jag tror folk själva beställde signetring och då bestämde märket, men inom vissa kulturella normer - en icke-adlig kunde inte ta sig något som såg adligt ut, etc. Antagligen fanns det sådana normer för prästerna också. Bomärken fyllde en liknande funktion för allmogen.


2019-03-04 12:45:20 - HG
1800-tal #7015 Fråga Jag håller på att ta reda på hur mina förfäder levde i slutet av 1800-talet. Jag ser att kvinnor arbetar som piga och flyttar var och vartannat år. Nu undrar jag: hur hittade man ny plats? Var det platsannonser i tidningar?
Annki (65 år) - 2019-02-24 23:19:49
Svar

Tjänstefolk flyttade ofta i äldre tid. Kontrakten löpte vanligen på ett år och gick ut vid mickelsmässotid (slutet av september/början av oktober) varje år. Då var det vanligt att många tjänstehjon och statare sökte sig till nya anställningar. Tiden som piga eller dräng var ofta en tid då man lärde sig sköta ett lantbruk och sparade ihop pengar. Antagligen sökte man sig aktivt till mer attraktiva platser. Men vid den tid du frågar om hade det blivit trångt i bondesamhället, det kunde vara svårt att komma över en gård och tjänstehjon riskerade att fastna i sin ställning livet ut. 

I byarna och i de små städerna tror jag det ofta spreds muntligt om det behövdes en ny piga eller om en piga var ledig till anställning. Det började ändras när landsortspressen kom till vid mitten av 1800-talet. I varje fall i städerna annonserade man ofta i tidningen, både de som ville ha folk och de som sökte anställning. När den sedan spred sig till landsbygden vet jag inte. Du kan se sådana platsannonser i tidningarna från tiden i KB:s digitaliserade tidningar på https://tidningar.kb.se/#.


2019-02-25 11:25:13 - HG
Allmänt #7012 Fråga Jag är och har varit medlem i hembygdsföreningar. Några har haft parollen: För att skapa framtiden så skall du känna din historia! Frågan: I dagens globaliserade och digitaliserade värld, vilken relevans finns det för den parollen?

Rune
Rune (67 år) - 2019-02-19 15:07:58
Svar

Det är förstås ett slags historiens 10 000-kronorsfråga. På ett väldigt allmänt plan är våra idéer om framtiden naturligtvis alltid förbundna med hur vi uppfattar vår historia, och tvärtom. Men är man bättre skickad för framtiden om man vet mer om det förflutna? Som historiker skulle jag förstås svara ja, men det går knappast att peka på någon konkret nytta. Misstag har begåtts både när man upprepat förflutna dumheter och när man har försökt undvika att upprepa just dem. Om relevansen av det förflutna är mindre på grund av globalisering och digitalisering kan man diskutera. Globaliseringens historia är idag ett väldigt vanligt forskningstema - började den med de geografiska upptäckterna, började den med den moderna imperialismen, eller när? - och digitaliseringen har ju bl.a. inneburit att massor av historiskt källmaterial lagts ut på nätet och det finns en massa sajter för historieintressen av alla de slag. Folk tycks ju ha ett behov av historia, även om det kan yttra sig väldigt olika. Själv tycker jag historiens nytta rent personligt ligger på ett existentiellt plan, upplevelsen av att folk har levt här före mig, under kanske helt annorlunda villkor. Utan att jag kan säga hur tycker jag att jag mår bättre när jag har någon aning om hur landskapet eller bebyggelsen runtomkring mig har växt fram och hur folk kan ha levt här tidigare. Det är väl något som inte minst är relevant i hembygdsföreningar, föreställer jag mig.


2019-02-25 11:07:41 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7011 Fråga Hej,
Jag undrar varför Messenius kallade drottning Kristina för Jezebel, jag skulle önska om möjligt bakgrund till att han kallade henne det och varför han valde just det uttrycket och var man kan läsa mer om det.

Tack på förhand
Mvh
Tommy
Tommy (34 år) - 2019-02-18 09:39:00
Svar

Isebel (som hon stavas i den nu gällande bibelöversättningen) är en drottning i Bibeln, där hon anklagas för att ha befordrat dyrkan av Baal och försökt föra Israels folk bort från den rätta tron. Det var alltså en grov anklagelse om att vilseföra folket på trons område att likna Kristina vid henne. Arnold Johan Messenius hade varit landsflyktig i Polen och där utbildats vid en jesuitskola. Sedan kom han tillbaka till Sverige och blev rikshistoriograf, men kanske hade han katolska sympatier; om det är så handlade kritiken antagligen om att Kristina var drottning över ett lutheranskt land, vilket för en katolik kunde liknas vid Baalsdyrkan. I så fall är det ju ironiskt att Messenius inte visste att hon 1654 skulle konvertera till katolicismen. Det fick Messenius emellertid inte uppleva, eftersom han halshöggs 1651. Jag har inte kunnat hitta något specifikt om detta i den litteratur jag har vid handen, bara en gammal hänvisning till en artikel i Historisk tidskrift 1901, som du antagligen kan få tag på på större bibliotek: V. Söderberg, "Högförräderimålet mot Arnold Johan Messenius".


2019-02-19 16:07:11 - HG