Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Medeltid #7491 Fråga Broder Svensson var av halländsk börd och stred på samma sida som Engelbrekt Engelbrektsson. Men vem var denne Broder Svensson? Hur hamnade han i Engelbrekts läger? Och var kan man hitta mer utförliga uppgifter om denne Svensson?
Lars (55 år) - 2022-11-22 07:37:57
Svar Broder Svensson träder in i historien år 1432, då han togs tillfånga av lybeckarna under kriget mellan Kalmarunionen och Hansan. Senare slog han sig ned i Västergötland och stod på Engelbrekts sida i upproret, särskilt under fälttåget i Halland 1436, men det som gjort att han hamnat i våra historieböcker var den tragiska händelseutvecklingen senare samma år, där segerherrarna grälade om hur riket skulle styras. När Broder Svensson inte fick något län, det vill säga territoriell belöning för sina insatser, klagade han öppet på marsken, den unge Karl Knutsson. Denne drog då nytta av de rykten som spridits om Broder Svensson – att han skulle ha betett sig som en rovriddare under kriget i Halland – och lät gripa honom den 1 november. Broder Svensson dömdes till döden och halshöggs, varpå liket sändes till Vadstena kloster för begravning. Händelsen omtalas av Ericus Olai i dennes krönika.
2022-12-21 11:16:35 - DH
Medeltid #7457 Fråga Hej! Jag har två stycken frågor som jag är osäker på och undrar därför om ni skulle kunna hjälpa till att besvara dem.

Vad gjorde kristendomen framgångsrik under tidig medeltid?
Hur lång tid tog det för kristendomen att nå de norra delarna av Europa?
Linus (16 år) - 2022-09-15 16:07:14
Svar Det främsta skälet till att kristendomen konkurrerade ut andra religioner under antiken var att den uttryckligen appellerade till alla - både män och kvinnor, både rika och fattiga. Det gjorde den unik bland antika religioner. Eftersom den var så demografiskt omfattande beslöt de romerska kejsarna på 300-talet att göra den till officiell statsideologi. Därefter underlättades spridningen av att staten gynnade religionen, och från och med slutet av 300-talet förföljdes övriga religioner öppet.

Under tidig medeltid ärvde de nya kungamakterna den romerska biskopsorganisationen, som blev kungarikenas främsta institutionella maktbas. Följaktligen vann både kung och kyrka på att kristendomen spreds - ibland fredligt, ibland med vapenmakt. Utvecklingen är uppenbar från och med omkring 600. De första kristna missionärerna i Norden dök upp på 700- och 800-talen. Det dröjde dock till andra hälften av 900-talet och första hälften av 1000-talet innan Danmark och Norge kristnades på allvar, och i Sverige tog det ännu längre tid. Först på 1130-talet var Sverige gediget kristnat.
2022-10-20 13:26:36 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7451 Fråga Hej. Vem var de senaste autokratiska monarken i Sverige?
Ville (42 år) - 2022-09-09 13:42:23
Svar Det vanligaste svaret är Gustav IV Adolf, eftersom han var den siste härskaren i den epok som förknippas med det s.k. gustavianska enväldet. Karl XIV Johan var också mäktig, men han saknade befogenheter och möjligheter att agera mot oppositionen på samma sätt om Gustav III och Gustav IV Adolf hade kunnat göra.
2022-10-20 13:22:13 - DH
Forntid och antik #7454 Fråga Hej!
Det har sagts mig att större delen av Bibelns Gamla Testamentet är mytisk. Mest bara hittepå som saknar belägg i historien (arkeologin?).
Stämmer det, dvs nästan ingenting i GT har hänt?
Vad kan sägas bevisat har hänt?
Thomas (79 år) - 2022-09-13 13:28:40
Svar Detta har varit föremål för omfattande forskning, och experternas åsikter är delade. Förvisso är det lätt att skilja mellan ren myt (t.ex. Adam, Eva och ormen) och ren historieskrivning (t.ex. Mackabéerböckernas krigsskildringar), men däremellan finns en mycket stor gråzon.

Som exempel kan nämnas patriarken Abraham. Har han existerat? Om frågan ställts för hundra år sedan hade majoriteten av de lärde svarat ja. Även efter det att sekulariseringen kastat ut teologin från forskningen om de gammaltestamentliga patriarkerna gällde Abraham, Isak och Jakob länge för att ha varit historiska personer. Det vill säga, man uppfattade inte Första Mosebok som korrekt historieskrivning, men man menade att huvudpersoner som Abraham och Sara antingen varit viktiga individer i det förflutna, vars handlingar lett till minnen som bevarats i folkdjupet, eller att de utgjorde det litterära resultatet av en sammansmältning av flera personer under en månghundraårig muntlig traditionsprocess. Få betvivlade att det fanns en historisk kärna i berättelsen om Abrahams utvandring från Mesopotamien till Kanaans land. Tidpunkten för händelserna brukade förläggas till omkring 2000 f.Kr. eller några sekler senare.

Scenariot förändrades emellertid på 1970-talet, då mer än en forskare påvisade det källkritiskt ohållbara i ovanstående utgångspunkter. Första Mosebok tycks ha tillkommit mer än ett millennium efter Abrahams påstådda levnad, och en tusenårsperiod är alldeles för lång tid för att vi utan vidare skall kunna resonera om muntligt traditionsbevarande, såvida vi inte har andra källor till vårt förfogande, vilka kan backa upp Gamla testamentet. I främsta ledet bland denna nya skolas banerförare stod Thomas L. Thompson med boken "The Historicity of the Patriarchal Narratives" (1974) och John Van Seters med boken "Abraham in History and Tradition" (1975). Den totala frånvaron av såväl arkeologiska fynd som skriftliga kvarlevor gjorde det, menade Thompson och Van Seters, vetenskapligt omöjligt att resonera om Abraham och de andra patriarkernas existens. En noggrann läsning av Första Mosebok avslöjar dessutom ett samhälle med sociala, ekonomiska och politiska relationer som kan beläggas just för den epok då verket skrevs, varför det mest troliga är att berättelserna är skapade med den samtida publiken i åtanke. Detta reducerar ytterligare möjligheten att uttala sig om en verklig ursprungshistoria tusen år tidigare, och det är – slog forskarna fast – fullt möjligt att hela patriarkberättelsen är fiktion.

Sådana argument biter naturligtvis inte på troende, men i den akademiska världen är antalet forskare som accepterar Abrahams historicitet idag förhållandevis fåtaliga. Eller rättare sagt: få personer gör idag gällande att det går att behandla den i Bibeln kände Abraham som en historisk gestalt, även om han (vilket inte kan uteslutas) har funnits. Textläget gör att vi måste uppfatta honom som en litterär person, inte som en historisk.

Ett annat exempel är kung David. Under de senaste decennierna har det faktiskt förekommit att akademiker, även i Israel, har hävdat att han aldrig har existerat, att han är en rent litterär gestalt. Bakom sådana idéer ligger källkritiska resonemang om de bibliska texterna. Om dessa inte längre uppfattas som egentliga historiska verk utan snarare som projekt med syftet att teckna en bild av ett israelitiskt förflutet vars innehåll fyller vissa teologiska och ideologiska krav blir det mycket svårt att uttala sig om de gamla kungarnas historicitet.

Emellertid har vi även andra källor att utgå från, till exempel inskrifter på stelar och byggnader i Främre Orienten. Ibland berör dessa texter händelser och personer som även omnämns i Gamla testamentet. David, som enligt biblisk kronologi skall ha levt omkring år 1000 f.Kr., är ett sådant exempel. Hans historia återfinns i Samuelsböckerna, Första Konungaboken och Första Krönikeboken. Ingen annan narrativ redogörelse för kungens verksamhet existerar, men år 1993 upptäcktes en arameisk segerstele med inskrift i Tel Dan i norra Israel. Stelens upphovsman var en kung av Damaskus i mitten av 800-talet f.Kr. som önskade berätta om sina segrar över grannfolk och grannriken, däribland Israel och ”Davids hus”. Tolkningen är omstridd, eftersom ordet ”Davids” även kan utläsas som ”onkelns” eller ”den älskades”, men med tanke på omständigheterna – skrytet över segern över Israel – menar flertalet forskare att ”Davids hus” är den troligaste läsningen. I så fall var dynastibenämningen allmänt känd i regionen ett drygt sekel efter kungens förmodade regeringstid, vilket talar för Davids historicitet.

Inskriftsmaterialet gör det även möjligt att eventuellt utläsa namnet David i Meshastelen, som restes av en moabitisk kung i nuvarande Jordanien omkring 840 och som numera förvaras på Louvren i Paris. Meshastelen ger oss dessutom en utförlig skildring av krigen mellan Moab och Israel (sett ur moabitisk synvinkel), som på flera konkreta punkter bekräftar politiska och militära scenarion i Gamla testamentet.

För kung Salomo, Davids efterträdare, är beläggen ännu färre. De äldsta källorna som uttalar sig om Salomo är de som återfinns i Gamla testamentet, och de nedskrevs århundraden efter det 900-tal f.Kr. då kungen skall ha levt. Följaktligen har modern forskning ställt sig skeptisk till hans byggnadsprojekt, hans vishet och ibland även till hans existens. Inga entydiga rester efter ”Salomos tempel” har påträffats.

Bristen på referenser har lett till att forskarna är delade i olika läger. Vissa menar att de som skrev de historiska texterna i Gamla testamentet kraftigt överdrev Sauls, Davids och Salomos betydelse för att få senare israelitiska kungar att framstå som sämre. Skälen skall ha varit politiska och religiösa: de senare kungarna höll sig med flera gudar, medan de tre första kungarnas era framställs som en gyllene era för monoteismen. Andra forskare har dock påpekat att sådana konspirationsteorier bland forntida historiker är omöjliga att belägga och att vi i brist på bättre bör acceptera huvuddragen i den gammaltestamentliga redogörelsen.

När det gäller Salomos tempel är det inte konstigt att arkeologerna inte har funnit det. Platsen för det förmodade templet har varit föremål för upprepad förstörelse och nybyggnation under tusentals år. Till råga på allt skall det ha legat på en plats i Jerusalem som är mycket helig även för muslimer, varför det är föga sannolikt att större arkeologiska projekt kommer att bli möjliga.

Så här kan vi hålla på länge. Beläggen är få, och även när det gäller verk som utger sig för att förmedla sann israelitisk historia är det oerhört vanskligt att idag skilja fakta från fiktion.
2022-10-16 13:19:16 - DH
Allmänt #7410 Fråga Möjligtvis en alldeles för vag fråga, men vilket politiskt tillstånd är egentligen bäst för handel: en stark, centraliserad stat eller en fragmenterad, decentraliserad stat? Jag tror jag har sätt belägg för båda sidor.
Tack :)
Axel (32 år) - 2022-03-29 16:08:14
Svar Det är omöjligt att svara på om man inte specificerar staternas natur mer. Graden av centralisering är inte i sig avgörande för handelsfrågan. Det verkligt väsentliga är hur infrastrukturen ser ut, både den materiella (vägar, kanaler, etc.) och den ekonomiska (om decentralisering innebär fler tullar vid varje hertigs, biskops och greves gräns, då är decentralisering utan tvekan till förfång för handeln - så var det i stora delar av det kontinentala Europa före 1800-talet).
2022-06-14 16:39:39 - DH
1900-tal #7408 Fråga Hej!
Jag undrar varifrån och när tanken om kvinnlig och manlig deodorant/parfym uppstod? Har det alltid varit en åtskillnad eller är det möjligen en modern företeelse? Från mina begränsade kunskaper om Indien verkar det som att såväl kvinnor som män använder sig av rosvatten, alltså något som inte är könskodat. Vore tacksam om ni kunde bringa mig klarhet i detta.
vänligen
Viktor
Viktor (40 år) - 2022-03-28 21:41:33
Svar Åtskillnaden mellan manlig och kvinnlig parfym är av mycket ungt datum. Med undantag för vissa lavendelparfymer, som förknippats med män, dröjde det ända till 1960-talet innan parfymindustrin på allvar började satsa specifikt på "manliga" dofter. I äldre tid använde män och kvinnor alla möjliga parfymer, och det var den personliga smaken (inte könstillhörigheten) som avgjorde vad man valde.
2022-06-14 16:35:34 - DH
Allmänt #7402 Fråga Hej,

Vad kan jag arbeta efter att ha läst 90 poäng i progressiva historia kurser på Universitet? Jag har 90 poäng i fristående kurser och tänker sätta ihop en kandidatexamen med historia som huvudämne.
Marcus Lundén (39 år) - 2022-03-01 14:25:21
Svar Det enkla svaret är att det beror på hur bra dina uppsatser är, och hur många lediga doktorandplatser det kommer att finnas i landet när du står itu att söka dig till en forskarutbildning. När sådana platser utlyses/ledigförklaras blir det i regel många som söker, varför kvaliteten på deras uppsatser inte sällan blir avgörande för vilka som slinker genom nålsögat.
2022-06-14 16:26:30 - DH
Allmänt #7406 Fråga I vår tid startas det krig på grund av att vissa länder skriver sin egen fabulerade historia och agerar utifrån den.
Finns det något forum där olika historiska synsätt ställs mot varandra och där sanningar kan fastläggas. Inom andra vetenskaper skickar forskare in sina resultat till vetenskapstidningar där de granskas av andra forskare och om de befinns vederhäftiga publiceras för att kunna läsas av ett större forum.
Ett liknande förfaringssätt inom historisk forskning skulle kunna öka sakligheten.
Finns någon sådan internationell granskning av historisk forskning?
Sven (71 år) - 2022-03-27 22:49:13
Svar Nej, det finns det inte, och sannolikheten för att ett sådant forum skulle kunna etableras är mycket liten. Orsaken är, vilket du förefaller ana, att historia närmast per definition är ett ämne som kan utnyttjas (och kommer att utnyttjas) för nationalistiska och politiska syften. Blotta tanken att divergerande ukrainska och ryska tolkningar av den gemensamma historiska erfarenheten (eller turkiska och armeniska tolkningar av de båda folkens problematiska historiska relation) skulle kunna utredas och klargöras faller på sin egen orimlighet. Inte ens historievetenskapliga fakta som publiceras i välrenommerade tidskrifter, med mängder av källbelägg, accepteras av folk som av politiska skäl motsätter sig dem. Se bara på de "revisionistiska" tolkningarna av nazisternas förintelsepolitik under andra världskriget.
2022-06-14 16:24:26 - DH
Allmänt #7418 Fråga Jag jobbar med industrialiseringen och automation nu och min fråga är: finns det någonting i historien som tyder på att automation kan fortsätta i framtiden. Och vad kan konsekvenserna av det bli?
Abbi (16 år) - 2022-04-10 22:37:31
Svar Vi besvarar av princip inte den här typen av frågor, eftersom det uppenbart rör sig om en fråga inom ramen för ett skolarbete. Syftet med skolarbete är att eleverna skall leta upp uppgifter och resonera om svaren själva, inte att de skall få svaren av experter.
2022-06-14 16:20:05 - DH
Allmänt #7419 Fråga Vad finns det för likheter och skillnader till den förändring som skedde mellan automation och när vi gick från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle?
Amanda (17 år) - 2022-04-10 22:39:32
Svar Vi besvarar av princip inte den här typen av frågor, eftersom det uppenbart rör sig om en fråga inom ramen för ett skolarbete. Syftet med skolarbete är att eleverna skall leta upp uppgifter och resonera om svaren själva, inte att de skall få svaren av experter.
2022-06-14 16:19:49 - DH
Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2022-04-06