lu.se

Historia

Historiska institutionen | Humanistiska och teologiska fakulteterna

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Allmänt #7116 Fråga Hej!
Jag undrar lite om kolonialismen med Frankrike. Hade de kolonier och varför? När koloniserade de och hade de nån speciell ledare i landet? Hur länge behöll Frankrike områdena de hade erövrat och varför ville dem kolonisera sig? Sista frågan lyder: har vi några spår kvar idag? Mvh/Ängla
Ängla (23 år) - 2020-01-21 21:34:22
Svar

Ja, Frankrike hade många kolonier och en del av dem är fortfarande kvar, fast räknas nu som delar av Frankrike. En bra översikt ges på engelskspråkiga Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/French_colonial_empire.


2020-01-27 14:05:00 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7117 Fråga Hej! Vem var Elin till Nils Dacke?
Tiffany (23 år) - 2020-01-24 13:26:49
Svar

Man kan i källorna från 1500-talets mitt återfinna en rad personer med tillnamnet Dacke i de småländska trakter där upprorsledaren Nils Dacke höll till. Det är okänt om eller hur de var släkt med varandra. En av dem var en Elin Dacke som nämns i Vissefjärda omkring 1550. Någon har framkastat att hon kunde vara änka efter Nils, men mig veterligt finns inga belägg för det.


2020-01-27 14:02:54 - HG
Allmänt #7118 Fråga Hej!
Vi håller på med ett rollspel som handlar om kolonismen, jag och en del klasskamrater rollspelar som Italien och har fått ett historiskt problem, torka i sydliga delarna av Italien.
Vi har svårt att hitta lösningar till detta problem, vår idé är att först fördela vattnet i landet men vi har försökt hitta denna historiska händelse och har kommit fram till att den inte skedde. Skedde detta och ifall det hände, hur löste man torkan i Italien?
Elvin (16 år) - 2020-01-24 13:50:17
Svar

Torka har varit ett vanligt problem genom hela Italiens historia, särskilt i södra delarna av halvön. Ända sedan romersk tid har de återkommande drabbats av torrperioder. Jag känner inte till vilken specifik period av torka ni syftar på och inte heller vilka åtgärder man vidtog. I äldre tid var det vanliga sättet att bemöta missväxt att köpa in spannmål från områden som inte hade missväxt och sända till de drabbade områdena. Jag känner heller inte till några stora konstbevattningsprojekt i Italien, men det kan bero på okunnighet om italiensk historia.


2020-01-27 13:57:08 - HG
Forntid och antik #7114 Fråga Hej!

Jag har läst mycket om Cheopspyramiden och alla de nya fynd som gjorts, jag undrar vad er inställning är till de andra fynd som gjorts på plats, då menar jag fynden av modern bearbetning, det finns hundratals filmer på nätet som visar spår på att högteknologiska maskiner användes, ni vet förmodligen vad jag menar, Diamantborr m.m.

Tyvärr har jag ej själv varit på plats för att med egna ögon se dessa perfekta borrhål, granitkistor, sågsnitt m.m, men om det skulle vara fabricerade bevis och konspirationsteorier så är de extremt övertygande, åtminstone för mig med 30 år i byggbranchen. Har ni på redaktionen någon förklaring till hur man med brons/koppar och stenverktyg lyckats bearbeta sten på ett sätt som än idag är nästintill omöjligt ?

Mvh Danny
klevhage@gmail.com
Danny (50 år) - 2020-01-14 20:48:32
Svar

Vi får ibland frågor som denna som går långt utöver vår kompetens som historiker. Antikens kultur och samhällsliv är ett eget ämne på svenska universitet, och dessutom är väl det här snarare en fråga för arkeologer. Historiker har sällan kompetens på fasta lämningar, vi sysslar huvudsakligen med skriftliga källor.


2020-01-20 12:40:34 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7115 Fråga Hej. Jag har en fråga om Södertörn. Under en period tillhörde Tören Uppland. Vilken tid var det och vet man varför?

Alf (70 år) - 2020-01-19 07:42:21
Svar

Tören, eller Södertörn, ursprungligen namn på skogsområdet som börjar i dagens Huddinge och sträcker sig söderut, men senare namn på hela halvön som idag kan beskrivas som en triangel mellan Stockholm, Nynäshamn och Södertälje, räknades av allt att döma på medeltiden till Södermanland. Gränsen gick mellan Solna socken, som före Stockholms uppkomst sträckte sig till Årstaviken, och Brännkyrka socken. Solna tillhörde Uppsala stift och Brännkyrka, liksom resten av Södertörn, Strängnäs stift. Med stor sannolikhet var det också gränsen mellan landskapen (och före landslagen därmed mellan Upplandslagens och Södermannalagens områden). När Gustav Vasa omorganiserade skatteförvaltningen på 1530-talet räknades Svartlösa och Sotholms härader, d.v.s. hela Södertörn, i stället till Uppland; dess jordeböcker finns idag bland de s.k. Upplands handlingar i arkiven. Efter att länsindelningen kommit till på 1630-talet räknades häraderna ibland till Södermanlands (Nyköpings) län, ibland till Uppsala, ibland till Stockholms. Sedan 1720-talet har det ingått i Stockholms län. Stiftsgränsen mellan Strängnäs och Uppsala låg dock kvar i Årstaviken tills Stockholms stift kom till 1942. När landskapen förlorat sin administrativa betydelse har det kommit att bli konvention att räkna Södertörn till Södermanland, oavsett länstillhörighet. Kanske är det sammanfattande svaret att det framför allt var på 1500-talet som Södertörn sågs som uppländskt.


2020-01-20 12:38:08 - HG
1800-tal #7109 Fråga Hej!

Hade Napoleon under sin livstid någonsin planer på hur han skulle hantera USA om han fick de resurser som krävdes för att angripa landet?
Yilun (21 år) - 2019-12-29 14:14:01
Svar

Så vitt jag vet hade Napoleon inga fientliga planer mot USA. Relationerna var relativt goda. 1803 sålde Napoleon Louisiana-territoriet (som han hade tagit från Spanien) till USA. 1812-1815 var USA i krig mot Storbritannien, i praktiken allierat med Frankrike.


2020-01-10 12:50:39 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7108 Fråga Jag undrar varför forskare/författare som skrivit om skånska kriget verkar endast ha koncentrerat sig på de norra delarna av Göinge och helt ignorerat de södra delarna av Göinge och de norra av Gärds. Likaledes verkar de endast ha fokuserat på friskyttekaptenerna och inte manskapet. Borde det inte vara av historiskt intresse att veta varför man gick med friskyttarna?
Anna (45 år) - 2019-12-21 20:27:40
Svar

Det borde definitivt forskas mer kring de skåningar som slogs på dansk sida under skånska kriget. Friskyttarna var aktiva över hela Skåne, också nere på slätten, men intresset har koncentrerats till Göinge och där finns en spridd romantik och mytbildning kring dem. Sedan Alf Åberg skrev boken "Snapphanar" 1951 har inget större verk publicerats. Historikern Jens Lerbom vid Högskolan i Halmstad har skrivit en del artiklar i ämnet. Sök gärna själv på hans publikationslista på hemsidan för Högskolan i Halmstad!


2020-01-10 12:45:03 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7111 Fråga Hej.

Det sägs, och britter har även hävdat det att Storbritannien var ett av de första länderna att förbjuda slaveri. Man har även lyft fram landet som ett föredöme i sin kamp med att frige slavar. Jag undrar om det stämmer och om Storbritannien verkligen har rätt att kalla sig själv så, jag vet ju att de behandlade folk i sina kolonier illa och sålde även slavar till Amerika.
Yilun (21 år) - 2019-12-29 15:57:22
Svar

Abolitionismen, d.v.s. rörelsen för att förbjuda slaveri, var onekligen tidig och stark i Storbritannien. På 1770-talet var många aktiva för den tanken, även i de nordamerikanska kolonierna. I ett rättsfall 1772 slogs det fast att slaveri var olagligt i England och Wales (motsvarande i Skottland kom 1799), men det berörde inte kolonierna. 1807 förbjöds slavhandel men först på 1830-talet förbjöds själva slaveriet i de brittiska kolonierna. Ett annat tidigt land var Danmark, som förbjöd slavhandel 1792 (först i världen enligt vissa uppgifter), medan själva slaveriet avskaffades här först 1848. Generellt kan man säga att attityden till slaveri ändrades i Europa från sent 1700-tal till mitten av 1800-tal och att debatten i Storbritannien här hade stor betydelse.


2020-01-09 12:10:20 - HG
Forntid och antik #7113 Fråga Hej!
För att kompensera för en miss man hade gjort under de första årtiondena i den julianska kalendern beslutade Kejsar Augustus att år 8 f.kr, 4 f.kr och 4 e.kr inte skulle vara skottår vilket gör att jag antar att den julianska kalendern vid den tiden hade skottår år 0, 8, 12, 16, osv... Finns det någon logik bakom varför det blev skottår just denna "snygga" talserie som resulterar i tal som är jämt delbara med fyra eller var det bara en slump att det blev så? Sannolikheten är ju trots allt så stor som 1/4. Med tanke på att Augustus dog år 14 e.kr och att man inte relaterade årtal till Kristi födelse förrän ca 500 år senare så kunde han väl inte veta att det skulle bli som det blev?
Henrik (47 år) - 2020-01-06 00:25:03
Svar

Den julianska kalenderreformen och Augustus justering av den har förstås ingenting att göra med vårt sätt att räkna år, utgående från vad man långt senare trodde var året för Kristi födelse. Augustus rättelse skedde dessutom före år 1 (något år 0 finns inte i vår tidräkning). Att man valde vart fjärde år i stället för vart tredje handlade om att man hade upptäckt att det blev för stora förskjutningar om en extra dag lades in vart tredje år. Däremot måste det ju vara en ren slump att det blev år jämt delbara med fyra i den tidräkning som först många hundra år senare kom i bruk. På Augustus tid räknade man tid från Roms mytiska grundande, konsulernas tid i ämbete eller (senare) kejsarens regeringsår. Engelskspråkiga Wikipedia har en bra översikt, med källhänvisningar ("Julian Calendar").


2020-01-09 11:59:11 - HG
1900-tal #7112 Fråga Hej! Jag undrar vad Danmark och Grekland har för koppling mellan varandra eftersom det finns kungligheter med titlarna prins/prinsessa av Grekland och Danmark.
Tacksam för svar
Gustav (17 år) - 2019-12-30 22:53:33
Svar

Det finns flera kopplingar. När den grekiska tronen var ledig efter inrikespolitisk turbulens 1862 valdes prins Vilhelm av Danmark, son till Christian IX, till grekisk kung med namnet Georg I. Samma dynasti, Glücksburg, satt alltså på de danska och grekiska tronerna så länge monarkin bestod i Grekland. Bandet förstärktes när Konstantin II 1964 gifte sig med den danska prinsessan Anne-Marie, dotter till Frederik IX (och alltså syster till Margarethe II).


2020-01-07 13:23:25 - HG