Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Tidigmodern tid (1500-1800) #7307 Fråga Varför har inte Sverige överlämnat Pylyp Orlyks konstitution till Ukraina
Sven (77 år) - 2021-08-11 09:56:43
Svar Det enkla svaret är att Ukraina inte har framfört några folkrättsligt legitima krav på att återfå dokumentet, som förvaras i Riksarkivet. Till saken hör att det finns ett ukrainskt original också (originalet i Stockholm är på latin), och det förvaras i Moskva. Sverige har dock accepterat att sända mycket välgjorda kopior till Ukraina.

Kopplingen till Sverige är dessutom lättförklarad. Pylyp Orlik var nära förbunden med Karl XII och bodde en längre tid i Kristianstad.
2021-09-08 16:01:24 - DH
1900-tal #7306 Fråga Jag undrar vad vi i Sverige kallade första världskriget innan andra världskriget. Alltså som man t.ex. i England pratade om "The Great War".
Helen (45 år) - 2021-08-09 14:00:18
Svar En vanlig benämning var just "Världskriget". Det var också namnet på den första stora svenska boken om konflikten, skriven av Alexis Kuylenstierna.
2021-09-08 15:52:38 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7312 Fråga När jag läste PA Fogelströms Stockholmstriologi för några år sedan reagerade jag på hur tidigt kaffe nådde ”vanliga svenskar”. Men när blev det en vanlig dryck för bönder och arbetare i Sverige? Och hur hade de råd? Hur stor del av inkomsten fick de lägga på kaffe?
Jonas (40 år) - 2021-08-28 00:08:38
Svar Kaffe blev en vanlig dryck för många stadsbor, i synnerhet i Stockholm, redan på 1700-talet. Produktionen av kolonialvaran var så stor att priserna var fullt överkomliga. Det tyckte åtminstone vanligt folk, men inte sparsamma politiker, som fruktade att nationens pengar skulle rinna ut ur landet om man inte ströp importen. Detta resulterade i ett flertal (tämligen misslyckade) kaffeförbud.

I nästa skede, på 1800-talet, spred sig kaffedrickandet över hela landet i takt med att priserna blev alltmer överkomliga. Ett typiskt exempel är påskkorten från förra sekelskiftet, där man gärna ritade en häxa på väg till Blåkulla med kaffekittel på kvasten. Kaffe hade nu blivit så vanligt att man tog för givet att även fattiga gamla tanter alltid hade tillgång till kitteln.

De stora undantagen i kaffetillgången har inte haft med ekonomi utan med tillgång att göra. Under krigstider har ransoneringar gjort kaffe till en eftertraktad smugglar- och hamstringsvara.
2021-09-08 15:46:29 - DH
1900-tal #7314 Fråga Hej!
Jag undrade om ni har några exempel på händelser när Kalla kriget var som kallast och när det var som varmast.
Hoppas ni kan besvara min fråga
Ha en fortsatt trevlig dag!
Vänligen,
Alicia <3
Alicia (15 år) - 2021-09-03 18:49:20
Svar Kalla kriget var onekligen som hetast under atombombskapprustningen och Koreakrigets dagar på 1950-talet, med en viss töväderspaus 1955-1956. Kulmen kom med Kubakrisen 1962, varefter det blev successivt allt mildare politiskt klimat. Allra mildast var det under "détente"-perioden på 1970-talet, när Sovjetunionen och USA till och med samarbetade nära med varandra (till exempel inom rymdforskning). Därefter hettade det till på nytt efter den sovjetiska inmarschen i Afghanistan 1979, för att mattas av under andra hälften av 1980-talet.
2021-09-08 15:41:42 - DH
Forntid och antik #7300 Fråga Man brukar säga att Aten skapade världens första demokrati år 508 BC, men den romerska republiken inrättades 509 BC. Varför räknas inte den republiken som en demokrati?
Axel (18 år) - 2021-06-08 12:42:41
Svar Det enkla svaret är att Rom inte var en demokrati. Stora delar av befolkningen saknade politiskt inflytande. Detta gällde för övrigt också Athen - där inga kvinnor, invandrare och slavar fick rösta - men i Athen genomfördes långtgående reformer som syftade till att alla fria athenska män, det vill säga fullvärdiga medborgare, verkligen skulle få politiskt medbestämmande i sina respektive distrikt.
2021-06-21 07:21:28 - DH
1900-tal #7297 Fråga Hej!

I en gammal historiebok för barn jag läste så stod det att andra världskriget blandade in/påverkade hela världen förutom Sydamerika. Men stämmer detta verkligen att Sydamerika skonades från krigets fasor? Författarna ger ingen djupare förklaring bara det här.
Yilun (22 år) - 2021-06-05 10:07:11
Svar Det stämmer att Sydamerika förskonades från andra världskriget, om vi bara räknar med direkta krigshändelser. (Ekonomiskt var dock kriget en mycket svår påfrestning.) Det enda latinamerikanska land som deltog i kriget med trupper var Brasilien, som skickade soldater att strida mot Tyskland och dess allierade vid Medelhavet.
2021-06-21 07:18:49 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7299 Fråga Hej!
En bekant nämnde vid ett tillfälle att "krigen barbariserades under Karl XII". Någon närmare uppgift framkom inte.
Ligger det något i yttrandet?
Skulle krigen, t ex det Trettioåriga kriget, ha varit mera civiliserat? (Gentlemannamässigt?)
Thomas (78 år) - 2021-06-06 18:36:53
Svar Nej, det ligger inget i yttrandet. Stora nordiska kriget var förvisso ett grymt krig, men trettioåriga kriget - som reducerade Tysklands folkmängd med en fjärdedel - var minst lika hemskt. Detsamma kan sägas om många andra av 1600-talets krig, till exempel Karl X Gustavs krig i Polen.
2021-06-21 07:15:40 - DH
1900-tal #7298 Fråga Vi håller på att prata om kalla kriget och vad slm är anledningen till det, vi snackar om två konferenser men vilken är dessa två var egentligen anledning till kalla kriget ?
Rasmus (17 år) - 2021-06-05 16:17:07
Svar När konferenserna som föregick kalla kriget kommer på tal brukar två komma i fokus: Jaltakonferensen och Potsdamkonferensen. Båda hölls 1945, men skillnaden dem emellan var stor. Under Jaltakonferensen pågick fortfarande andra världskriget, och stormakterna var tvungna att hålla ihop. När Potsdamkonferensen genomfördes var Tyskland besegrat och det var bara en tidsfråga innan Japan skulle kapitulera. Alltså kom motsättningar i öppen dag, och stormakterna började glida isär.
2021-06-21 07:13:57 - DH
Forntid och antik #7301 Fråga Hej!
I fråga #7287 frågade jag om personer i Bibeln, och nu undrar jag om det finns belagt vilka som är författarna till böckerna i Nya Testamentet. Är det så att man vet vem som skrivit texterna, eller är det så att de tillskrivs olika personer (men kan ha skrivits av andra, nu okända)?
Thomas (78 år) - 2021-06-09 08:35:58
Svar I flertalet fall är svaret nej: vi vet inte vilka som har skrivit majoriteten av Nya testamentets böcker. Attribueringen av evangelierna till personer vid namn Matteus, Markus, Lukas och Johannes vilar på tradition, men inte på verifierbar fakta. Även flertalet brev har okänd författare. Det vill säga: under fornkyrkans tid var det vanligt att texter med osäker avsändare utgavs för att ha författats av kända apostlar, detta för att stärka texternas auktoritet.

Men det finns undantag. Några av de brev som förknippas med Paulus har med största sannolikhet skrivits av honom. Det gäller framför allt Romarbrevet, Korinthierbreven, Galaterbrevet, Filipperbrevet, Filemonbrevet och Första Thessalonikerbrevet. När det gäller Paulus övriga brev är forskarna mer skeptiska till författarskapet
2021-06-21 07:11:36 - DH
Forntid och antik #7288 Fråga tjo min fråga är hur man kan beskriva och ge exempel på olika tolkningar kring bibeln och dess texter.

John (16 år) - 2021-04-29 15:26:36
Svar Frågan är gigantisk och skulle kräva en bok för att besvaras vederhäftigt. Generellt sett är det dock en mycket stor skillnad på Gamla och Nya testamentet, inte minst vad beträffar tillkomstprocessen. Medan vi är väl underrättade om när NT:s brev och evangelier skrevs (forskarna debatterar decennier, inte sekler) svävar vi i mycket stor ovisshet rörande tillkomsttiden för GT:s skrifter. Endast i vissa fall, som Daniels bok, kan vi räkna ut tämligen väl när författaren eller författarna var verksamma. För Moseböckerna har vi divergerande uppfattningar som spänner över flera århundraden.

En följd av detta har varit att många berättelser i Gamla testamentet, till exempel om Abraham, Mose och domarna i Domarboken, numera brukar betraktas som historisk skönlitteratur med svagt (enligt vissa obefintligt) källvärde. Det är lätt att hitta bibelforskare som menar att en person som Abraham inte har existerat.

Med Nya testamentet är det annorlunda. Här har diskussionerna snarare rört hur mycket av t.ex. evangelierna som är avsett avspegla en verklig historia och hur mycket som istället är pedagogiska exempel. Till den senare kategorin hör således, enligt flertalet forskare, många av Jesu mirakler.

De allra bästa källorna i Bibeln, sett ur historieforskningens synvinkel, är Paulus brev, i den mån de kan tidfästas och knytas till honom med säkerhet. De ger oss konkreta inblickar i den kristna missionens verklighet på 50-talet e.Kr.
2021-06-03 11:50:53 - DH
Sidansvarig: anna.wallettehist.luse | 2020-06-24