lu.se

Historia

Historiska institutionen | Humanistiska och teologiska fakulteterna

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Forntid och antik #6989 Fråga Kan mässlingen och smittkoppor i kombination med ensidig kost, spelat roll för staden Roms demografiska nedgång eller kan det tvärtom vara så att välståndet orsakat minskad fertilitet, liksom i dagens Tyskland (1,5 barn per kvinna år 2016) och Japan (1,44 2016)?
Anders (68 år) - 2019-01-02 20:41:31
Svar

Det är svårt att veta något om orsakerna till Roms demografiska nedgång eftersom vi inte har några som helst kvantitativa uppgifter. Det går alltså knappast att säga något om fertiliteten. De flesta forskare menar dock att det är säkerställt att invånarantalet föll dramatiskt under 400- och 500-talet. Den sjukdom som kan vara aktuell som orsak är väl närmast den justinianska pesten, som härjade Medelhavsområdet under 500-talet och följdes av flera andra epidemier under de närmaste ca 200 åren. Men Rom härjades ju också flera gånger av fiender och förlorade sin ställning som huvudstad i ett stort rike. Särskilt allvarlig ska nedgången ha varit efter den bysantinska (östromerska) återerövringen av Italien på 540-talet, då bl.a. den romerska senaten upphörde att fungera och den kvarvarande senatsadeln flyttade från staden. Under denna tid minskade också fjärrhandeln kraftigt och det måste ha blivit svårt eller omöjligt för en stor stadsbefolkning att försörja sig. Stora områden kom att ligga i ruiner och det var antagligen först i början av 1900-talet som staden nådde samma befolkningstal som under antiken.


2019-01-14 10:10:32 - HG
1900-tal #6987 Fråga Banderollen hängd över Restaurang Gondolen
"Skriv på Kung(a)slistan" på ett vykort över Slussen i Stockholm,förmodligen taget omkring 1950. Vad var det för lista man på detta sätt propagerade för?
Tack på förhand
Ivan (78 år) - 2019-01-01 19:26:45
Svar

Jag har tyvärr inte kunnat hitta något om detta. En gissning är att det rör en gratulationslista, eventuellt kombinerad med en insamling, i samband med Gustav V:s 90-årsdag 1948. Någon annan som vet?


2019-01-10 13:23:22 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #6986 Fråga Något som jag tänkt på länge men inte fått svar:
1. Varför var Gustav Vasa inte med i Stockholms blodbad?
2. Hur blev han fängslad Danmark? Varför?
3. Hur/var växte han upp?
Gustav (17 år) - 2018-12-28 06:50:51
Svar

Gustav Eriksson (av den ätt som senare kallades Vasa) växte förmodligen upp på Rydboholm nordöst om Stockholm. Man vet inte så mycket om hans barndom och ungdom. Efter slaget vid Brännkyrka 1518 enade sig Christian II och Sten Sture d.y. om att förhandla, och utväxlade gisslan. Man brukade nämligen utväxla några relativt viktiga personer som säkerhet inför förhandlingar. Christian II svek emellertid sitt löfte och seglade tillbaka till Danmark med gisslan, däribland den unge Gustav. Han satt i milt förvar på Kalö slott på Jylland (nära Ebeltoft). Men han rymde därifrån, förklädd till boskapsdrivare, och tog sig till Lübeck. Där fick han stöd för att kämpa mot Christian II och återvände i hemlighet till Sverige. Som förrymd fånge ville han förstås inte bege sig till Christians kröning i Stockholm, och som yngre medlem av sin ätt behövde han kanske heller inte närvara. Han befann sig antagligen på en gård släkten ägde i Södermanland när han fick nyheten om Stockholms blodbad, där bl.a. hans far, som var riksråd, hade halshuggits. Gustav var nu plötsligt huvudman för sin ätt och framträdde öppet som upprorsledare.


2019-01-09 11:44:24 - HG
Allmänt #6990 Fråga Hejsan! jag skriver en uppsats i skolan och den handlar om Gustav Vasa och hur han förändrade det svenska språket. Jag funderar på hur det talades innan respektive efter han kom till tronen och även om språket förändrades när han avgick från tronen?
Hoppas jag får svar på mina frågor .
Cornelia (18 år) - 2019-01-03 14:26:54
Svar

Det borde du fråga en språkvetare och inte en historiker om. Jag skulle gissa att språket kanske inte förändrades så mycket just på grund av Gustav Vasa. Det hade genomgått stora förändringar genom tyskt inflytande under århundradena närmast före. Den största förändringen under Gustav Vasas tid var kanske att Bibeln översattes till svenska, och skriftspråket i den bibelöversättningen blev väldigt viktigt för hur man framöver skrev svenska. Om du vill se hur Gustav Vasas svenska såg ut kan du bläddra i ett stort verk i många band som heter "Konung Gustaf I:s registratur" och som är en utgåva av de brev som sändes från det kungliga kansliet, som regel dikterade av kungen själv. Den borde finnas på större bibliotek.


2019-01-08 14:54:51 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #6991 Fråga Vi har ett område i Härnösand som heter "Tullporten"

Fanns det vid någon tidspunkt en tullport i Härnösand? Och finns det i så fall någon information om denna port?
Linda (25 år) - 2019-01-05 16:45:48
Svar

Ja, det har funnits tullportar i Härnösand som i alla svenska städer. Förmodligen har det funnits vallar, staket och portar, i enstaka tillfällen (som Stockholm och Visby) också stenmurar, runt städerna redan på medeltiden, som skydd och som symbolisk markering att staden var något annat än landet. Bl.a. gällde ju andra lagar i städerna än på landsbygden. 

Härnösand, som grundades 1585, måste i varje fall ha fått något slags avgränsning och tullportar efter 1622, eftersom den s.k. lilla tullen då infördes i hela landet. Det var en omsättningsskatt om 1/32 av värdet på alla varor som fördes in i staden för att säljas. Tullen betalade vid stadsportarna och där har funnits en grind eller bom eller kanske en riktig port, och ett tullhus. Lilla tullen avskaffades 1810 men portarna och tullhusen fanns ofta kvar längre även om de tappat sin ursprungliga funktion. Var dessa tullportar låg i Härnösand känner jag inte till men det kan du nog hitta i den lokalhistoriska litteraturen. Det finns så vitt jag kan se ingen modern stadshistorik över Härnösand men det finns en historik i tre band som började ges ut 1935. Den borde finnas på stadsbiblioteket.


2019-01-08 14:50:44 - HG
#6981 Fråga Söker lokalhistoria för Munkfors för åren 1870-1900
Steinar (77 år) - 2018-11-24 21:25:00
Allmänt #6984 Fråga Hej!
En kommentar till svaret på fråga 6982: Valland nämns som länder i sydöst, men från nordisk synvinkel ligger länderna som räknas upp i sydväst.
Thomas - 2018-12-01 16:16:17
Svar Tack, det var intressant och måste bygga på något jag inte känner till (sådant finns ju!). Jag känner bara till att det använts, i varje fall efter medeltiden, om länderna i syd och sydväst, framför allt om Italien och Frankrike. Adjektivet "valsk" (eller "välsk") användes ännu på 1700-talet om saker eller vanor därifrån, gärna lite pejorativt ("välska seder"). Ursprungligen, på vikingatiden, anses det ha avsett Wales, och "velskur" på nutida isländska betyder walesisk.
2018-12-09 12:02:20 - HG
Forntid och antik #6982 Fråga Hejsan

Vi har läst Maj Bylocks bok Drakskeppet och läsningen har fått oss att börja undra mer om vikingatiden. Vi skulle bli väldigt tacksamma om ni hade möjlighet att hjälpa oss reda ur om detta stämde under vikingatiden?

DJUR
Hade de verkligen hundar som husdjur?
Hade de katt som husdjur?
Transporterade man djur på drakskepp?

DRYCK
Drack de verkligen öl och vin? Kunde de tillverka de dryckerna?
Värmde man mjölk och la i honung?

MÄNNISKOSYN
Gjorde man barn till trälar under vikingatiden?
Togs trälar bara från andra länder eller tog man även från Sverige?
Från vilka länder tog man barnträlar? Var Frankrike ett av de länderna?
Dödade vikingar de som man inte tog som trälar? T.ex. de som var sjuka.

KLÄDSEL OCH HANTVERK
Vilken klädsel hade man?
Kunde man väva? Hur gjorde man i så fall?

TROSÅSKÅDNING
Bad man till Freja om man ville ha barn?

ÖVRIGT
Kunde man leva utan näsa på vikingatiden?
Kallades Frankrike för Frankerriket?
Fanns det solstenar?

många vänliga och hoppfulla undringar från åk 4 på på Sandsbro skola.

Elever (10 år) - 2018-11-25 18:35:43
Svar Hundar och katter fanns som husdjur redan långt före vikingatiden. Hundar var mycket nyttiga som vakthundar, vallhundar och jakthundar, och katterna höll rent från möss.

Öl och dess släkting mjöd har man bryggt under vikingatiden. Mjödet ansågs antagligen finare och öl mer vardagligt. Vin kunde man inte tillverka i Norden och det har nog varit väldigt sällsynt här, i så fall importerat i små mängder. Jag vet inte om man har några belägg på honung i varm mjölk, men varför inte? Honung var ett väldigt viktigt sötningsmedel innan man hade bet- eller rörsocker.

Det är svårt att veta hur viktigt och allmänt det var att ha trälar. Var det bara på storgårdarna, eller var trälar en stor del av befolkningen? Vad vi vet är att vikingarna både köpte och rövade trälar, antagligen mest från andra länder, både i öster och väster. Många trälar kom antagligen från Brittiska öarna, inte minst Irland. Det fanns nog tyvärr också barn bland dem, och trälar kunde ju också själva få barn, som blev nya trälar. När vikingarna härjade dödade de nog dessvärre dem som gjorde motstånd. Det var en hård tid.

Kvinnor bar ofta ett slags lång underkjol och utanpå det ett plagg som fästes med dräktspännen, sedan kanske en mantelliknande sak som ytterkläder. Männen bar långbyxor och en kolt som räckte över höfterna, också de kunde ha en mantel eller kappa ytterst.

Vi vet väldigt lite om vikingatidens trosåskådningar. Det som brukar kallas "nordisk mytologi" skrevs ner flera hundra år senare av kristna män och vi vet inte hur mycket som har blivit förvanskat och fallit ur minnet. Därför vågar jag inte gissa om eller hur man bad till gudarna.

Utan näsa? Kan man över huvud taget leva utan näsa? Frankerriket var det rike som sedan, på 800-talet, delades i det som senare blev Frankrike och Tyskland. Antagligen kunde det förra också kallas Frankerriket på vikingatiden; det är ju egentligen samma ord som Frank-rike. "Valland" var ett nordiskt ord för länder i sydöst, ibland använt på Wales, ibland dagens Belgien, ibland Normandie, kanske fler delar av Frankrike.

Egentligen ska ni fråga en arkeolog och inte en historiker om vikingatiden. Det finns så lite skriftliga källor från den tiden att vi historiker inte ofta håller på med den.
2018-11-29 13:55:28 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #6980 Fråga Hej
Sitter här och försöker reda ut vilka delstater som var de 13 första i USA.
Jag har tre olika källor och dessa tre nämner tre olika alternativ.
Gleerups digitala läromedel i historia har med Vermont medan Seterra online , engelsk version har Maine och Pennsylvania.
Wikipedia har inte med Vermont och Maine men Pennsylvania..
Kan detta hänga ihop med att historiker inte är överens? Tacksam för svar.
Hälsningar Margareta

Margareta (15 år) - 2018-11-21 13:35:13
Svar Nej, historikerna är (för en gångs skull) överens, men det är lite rörigt på ett par punkter.

De första 13 staterna 1776 var, från norr till söder, Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island, Connecticut, New York, New Jersey, Pennsylvania, Delaware, Maryland, Virginia, North Carolina, South Carolina och Georgia. Vermont deklarerade sig självständigt 1777 men släpptes först inte in i unionen på grund av en gränskonflikt med New York. Det skedde först 1791 då Vermont blev unionens 14:e stat. Dagens Maine var en del av Massachusetts. Det blev egen stat 1820.
2018-11-22 10:04:47 - HG
Allmänt #6979 Fråga Återigen ett spännande svar vad gäller Ibn Fadhlan, som dessutom avslutas med en fråga. Den skulle kunna leda till många och långa skrivna meningar om jag riktigt släppte loss om det, långt utanför den här spalten kanske. Även utan att segla iväg alltför mycket blir nog det här inlägget i längsta laget. Och kanske det inte platsar i er spalt.
Historia är ju ett roligt ämne för att på sätt och vis kan förklaringar vara både rätt och fel samtidigt, och ibland nästan helt fel och ändå vara väldigt intressanta. Det beror ju på att det handlar om människor med egna historier, så väl som om folk grupperade på olika sätt. Det handlar både om vilka de själva tyckte de var när det hände, och om vilka vi tycker de är, när vi skriver om dem idag. Det kan också handla om något som kanske kallas ethnogenes
Det är som du säger en bra passform mellan skrivna källan och arkeologiska iakttagelser från Skandinavien. Om man nu skulle vara intresserad av att testa den här tesen igen då skulle det vara intressant att veta vad för typer av gravar arkeologerna grävt fram på andra ställen utmed handelsrutterna det handlar om här. Finns det liknande skick som genom konvergens eller lång påverkan gjort att man har ett begravningsskick som i vissa delar liknar det skandinaviska utan att höra till skandinaver?
Här följer lite följdfrågor som kommer upp i mitt huvud när jag funderar kring detta:
Var och hur länge är man skandinav? Pratar vi alltid om folk som reste från Mälardalen eller från Gotland? Eller pratar vi om etappvis handel genom folk från östra sidan av Östersjön, samhällen som talade finska, slaviska eller baltiska språk? Säkert utvecklades snabbt blandsamhällen utmed handelsrutten där det är svårt att veta hur man definierade sej själva redan efter en eller två generationer.
Hur länge kan sådana samhällen ha utvecklats? Den nödvändiga sjöfarten klarade sej nog hyfsat utan segel, så kanske ganska länge. Om det skandinaviska inflytandet bestod i en viking eller pre-viking som slog sej ner och tog lokal fru så var ju hans barnbarn nog väldigt mycket ickeskandinaver, om man inte tog sig fruar från hemlandet och upprätthöll någon form av enklav, handelsstation där man var. Oftast verkar vikingarna inte handlat på det sättet i flera generationer. Det är ju inte så lång tid eller många generationer mellan Rurik och Svjatoslav. Och med Svjatoslav är man väl inne på rysk historia?

Och hur fort gick det för Rollo och hans kompisars ättlingar att bli normander i stället för vikingar? I och för sej med ett påbjudet religions- och kulturskifte, men ändå... Där har vi kanske mer väldokumenterat hur fort det kan gå. (Eller för den delen svenska emigranter till USA, hur länge hade man svenskspråkiga tidningar?)
Jag saknar kanske en välskriven nyare bok eller avhandling som med Ibn Fadhlan's begravningsbeskrivning som utgångspunkt tar upp historien i området kring denna spännande handelsrutt och epok. Som använder sej av expertis inte bara på skandinavisk vikingatid och järnålder, utan även på på alla andra delar av området och dess folk. Och kanske också lite ethnogenes (om det nu kallas så). Troligen kommer man inte fram till någon specifik " så här är det" angående begravningen, men man kanske skulle få en fullständigare bild av historien där. Kanske boken redan finns men jag har i så fall inte hittat den, Och jag läser gärna både på svenska, engelska och franska. Man skulle grejat polska och ryska också, men tyvärr...
Som avslutande knorr så är det inte bara nationalism som kan göra att man helst ser en speciell förklaring. Det kan också handla om att det är lätt att hålla sej inom sitt eget expertisområde när man letar förklaringar. Är man då expert på skandinaviska begravningsskick så uppmärksammar men givetvis just likheter ned det begravningskicket, om det finns sådana, även från en grav långt bortifrån, men man kanske missar andra bitar.
Mvh,
//Tomas
Thomas (60 år) - 2018-11-21 12:08:42
Svar Den här kommentaren till några tidigare frågor och svar om Ibn Fadlans beskrivning av en begravning hos ruserna på 900-talet är ju inte någon fråga, men jag vill ändå lägga ut den eftersom dessa funderingar är intressanta och relevanta om man intresserar sig för historia.
2018-11-21 16:38:13 - HG