lu.se

Historia

Historiska institutionen | Humanistiska och teologiska fakulteterna

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Forntid och antik #7047 Fråga Vem var först i Sverige, svenskarna eller samerna?
Mikael (26 år) - 2019-05-17 11:27:08
Svar

Det är omöjligt att svara på eftersom vi inte vet om de människor vi kan arkeologiskt belägga inom det nuvarande Sveriges gränser ansåg sig som samer respektive svenskar. Det har funnits jägar- och samlarkulturer i svenska Norrland i 10 000 år men det är svårt att veta om de är direkta förfäder till samerna eller inte. Vi vet heller inte när de människor i det senare svenska kärnområdet i Svealand och Götaland kom som är direkta förfäder till dagens svenskar; det har sannolikt förekommit flera vågor av invandring av nya folkslag. Samer nämns i skriftliga källor första gången på 800-talet e.Kr. och ungefär vid samma tid nämns svear (sueoner). Det svenska riket började etableras under 1000-talet men fick fastare form först på 1200-talet. Endast långsamt kom hela dagens Norrland in under den svenska kronan. Då skedde en expansion av svenskar in i det område där samer bodde.

Samerna räknas som urfolk i den folkrättsliga betydelsen att de fanns i ett område innan en stat baserat i ett annat område (Sverige) etablerade sig där. Därför har samerna vissa i lag fastslagna rättigheter inom Sverige.


2019-05-21 15:33:52 - HG
Forntid och antik #7041 Fråga Hej
Hur förändrades levnadsstandarden för de som sökte sig till fabriksarbete under den industriella revolutionen? Läser man Hobsbawm så förefaller saken klar - den försämrades. Vad säger senare forskning?
Tack på förhand
Nicklas (70 år) - 2019-05-02 18:27:33
Svar

En klassisk fråga. Hobsbawm ingrep i den så kallade standard of living debate på pessimisternas sida. Den gällde levnadstandardens utveckling i England under perioden ungefär 1815 till 1845. Men sedan han skrev har mycket hänt. Att industrialiseringen på lång sikt ledde till högre levnadsstandard också för arbetarklassen råder det så vitt jag vet inget tvivel om. Det finns fortfarande en del utrymme för diskussion om säg 1830- och 1840-talen. Det är ju många komplexa faktorer som spelar in. Högra löner, men måhända sämre miljö i städerna.

När det gäller svenska förhållanden visar studier av levnadsförhållanden att reallönerna var relativt stabila under 1800-talet fram till ungefär 1870 då de ökade ganska dramatiskt. Sveriges ”industriella revolution” och urbanisering är av senare datum än Englands varför 1800-talets slut är den tidsperiod som är mest intressant i ett svenskt perspektiv. De serier av reallöner som gjorts har beräknats genom löneutveckling i relation till prisutveckling på basvaror som spannmål, kött och smör (ex. Allens varukorg). Vidare hade industriarbetare generellt betydligt högre löner än lantarbetare. De som sökte sig från småbruk och lantarbete till industriarbete under 1800-talets slut fick generellt bättre levnadsstandard. Dels beroende på att lantarbetares reallöner ökade, dels beroende på högre löner inom industrin. Det bör dock poängteras att reallönerna för lant- och grovarbetare under det tidiga 1800-talet var mycket låga. Vidare var löneskillnaderna stora. Kategorin ”industriarbetare” rymde både ganska välbeställda yrkesarbetare och människor som måste betecknas som mycket fattiga och utsatta.

Sen är det förstås riktigt att det finns många olika aspekter av en sådan fråga. E P Thompson ansåg det fullt möjligt att levnadsstandarden ökade rent materiellt, men att människor upprotades ur traditionella och tryggare miljöer och kastades in i en ny säker tillvara i industrierna. Vi känner ju till motståndet mot den nya fabriksdisciplinen. Men allt detta går förstås inte att mäta.

Generellt kan man säga att det på lång sikt inte är någon som helst tvivel om att reallönerna gick upp under industrialiseringen. Men att det inte gällde för varje kortare tidsperdiod eller varje plats.


2019-05-16 10:45:54 - LE, MO
Forntid och antik #7042 Fråga Jag har hittat kulor i vattnet under en brygga, jag undrar om det är någon sorts sänken eller om det kan vara kanonkulor? De har bucklor lite olika stans en eller två, de rostar, stora som små äpplen typ. Var kan man få inf om dessa, tror ni?
Leila (43 år) - 2019-05-02 20:42:14
Svar

Jag skulle tro att du kan få en bedömning på närmaste länsmuseum.


2019-05-15 12:42:42 - HG
Forntid och antik #7045 Fråga En av era historiker hövdar att det är kristendomen som ligger till grund för det västerlänska fria, öppna och demorkatiska samhället vi har. Hur kan detta stämma då till exempel franska revolutionen inte hade någit med kristendomen att göra eller någon annan viktig kamp om mänskliga rättigheter eller demokratisk samhälls utveckling? Kristendomen tycks mer har hämnat alla goda ting, förändrat sig efter att samhället har gjort det och inte bidragit till något.
Linus (33 år) - 2019-05-11 15:10:04
Svar

Det är en så stor och komplex fråga att man antagligen aldrig kan komma med ett svar som alla är överens om. Att vårt samhälle är djupt präglat av att den kristna kyrkan varit den enda tillåtna ideologiproducenten många hundra år går inte att komma ifrån. Därmed kan man på ett sätt säga att allt vi har i vårt moderna samhälle kommer ur kristendomen, även sekulariseringen. Man måste dock komma ihåg att vad som varit kristendom har också förändrat sig mycket genom tiderna. Det är svårt att tala om någon egentlig kärna. Mycket som var enormt viktigt för kristna i en viss tid känns för många kristna idag som ovidkommande, t.ex. värnandet om det heterosexuella äktenskapet som den enda rätta och tillåtna samlevnadsformen. Visst innebar mycket av upplysningstankarna och franska revolutionen att man bröt med många dogmer som då ansågs centrala i kristendomen, men väldigt få av den tidens tänkare ansåg sig icke-kristna. Det är ovedersägligt att olika kyrkor i många sammanhang har stått för förtryck, hat och krig, men också att många kristna har stått för solidaritet, ödmjukhet och enstaka gånger till och med tolerans. Mycket mer tydligt än så tror jag inte man kan svara.


2019-05-15 12:41:15 - HG
Medeltid #7046 Fråga Hur mycket kände de atlantiska sjöfararpionjärerna i Portugal och Spanien egentligen till om nordbornas upptäckt av Vinland? Bedriften är ju återberättad av Adam av Bremen på 1100-talet och lite senare även i de isländska sagorna, låt vara i formen av mytiska föreställningar och överdrifter. Kom berättelserna på något vis att ingå i kunskapsbanken vid de första upptäcktsresorna västerut på 1400-talet eller stannade "kännedomen"/"myten" om Vinland kvar i norr?
Anders (60 år) - 2019-05-12 13:40:36
Svar

Det är oklart hur mycket man kände till i Sydeuropa om Vinland, men att det fanns något slags land i väster var man nog medveten om. Det fanns ju ett biskopssäte på Grönland (Gardar) och trots att ingen biskop som utnämnts begav sig dit efter 1300-talets mitt fortsatte man i Rom att utnämna biskopar där i varje fall under 1500-talet, om inte längre. Brittiska fiskare fiskade flitigt vid Island redan på 1400-talet och det är mycket troligt att en del av dem kom till Grönland och så långt som till kusttrakterna av dagens Kanada. Columbus var i England innan han begav sig iväg över Atlanten, man vet att han varit i islandsfiskarnas hamnar (Bristol, vill jag minnas). Det är rentav så att det "fattas" en vinter i Columbus biografi när han var i England, vi vet inte var han var. Och samma vinter noteras det i en isländsk källa att en förnäm utlänning vistades på Island. Om det verkligen var Columbus kan vi inte veta, men min poäng är att både de gamla historierna om Vinland och den mer aktuella kunskapen som brittiska fiskare hade antagligen stod till hans förfogande.


2019-05-15 12:31:44 - HG
1900-tal #7040 Fråga Hjälpte Röda armén Nordkorea att bygga upp deras kärnvapenindustri? (Koreakriget)
Julia (16 år) - 2019-05-01 14:27:17
Svar

Nej, någon sådan direkt hjälp känner man inte till. Sovjetunionen hjälpte i början till med att bygga upp Nordkoreas civila kärnkraftprogram men det militära byggdes sedan upp med egna krafter. Se en god översikt på BBC: https://www.historyextra.com/period/20th-century/why-north-korea-went-nuclear/


2019-05-02 14:51:34 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7039 Fråga Hej,

Vem var Sveriges siste kung att leda sina trupper i strid? Och vilket konkret slag var den sista gången?

Stort tack!
Joakim (33 år) - 2019-04-23 18:54:52
Svar

Karl XIV Johan i slaget vid Leipzig 1813, när de allierade besegrade Napoleon, tänkte jag först svara. Men Karl Johan var formellt ännu bara tronföljare och inte kung (och dessutom sparade han de svenska trupperna, till de andra allierades missnöje). Nej, den sista måste vara Gustav III, som själv förde befäl över skärgårdsflottan i slutskedet av ryska kriget 1788-1790. 9-10 juli 1790 kämpade skärgårdsflottan mot den ryska flottan vid Svensksund, ett slag som kungen beslutade om själv utan nämnvärt stöd från sina rådgivare, som ansåg att övermakten var för stor. Men som ofta hade Gustav III en osannolik tur och svenskarna vann. Till lands var Karl XII den sista som kommenderade trupper i strid.


2019-04-25 16:17:46 - HG
Allmänt #7038 Fråga Hej, har en fråga kring religion i Bosnien.
Hur kommer det sig att det finns ortodoxa och katoliker i Bosnien? Islam kom i takt med osmanska riket, men jag har för mig att alla folkgrupperna tillhörde bosniska kyrkan under Banaten Bosnien och Kungariket Bosnien? Om det var så, hur kommer det sig att man konverterade till katolicism och den ortodoxa kyrkan? Och om det inte var så, är vi tillbaks på min första fråga.

PS. Jag hittar inte mycket om detta på nätet, har ni tips på bra och trovärdiga böcker/länkar/dokument andra källor osv.? Helst engelskspråkiga men andra språk funkar också jättebra.
Tomislav (19 år) - 2019-04-19 12:39:20
Svar

Vi har ingen expert på området men det jag kan plocka ihop från olika håll förefaller handla om att redan före den osmanska erövringen försökte katolska kyrkan göra inpass i Bosnien kontra den bosniska kyrkan, som varken var katolsk eller ortodox. Denna bosniska kyrka förefaller ha desintegrerat under senmedeltiden. Islam kom med osmanerna, men de flyttade också stora folkgrupper från andra delar av Balkan, och dessa var grekisk-ortodoxa. Den ortodoxa kyrkan i Serbien tycks också ha expanderat in i Bosnien.Det är något oklar i det jag läst om katolikerna helt försvann eller om det ändå fanns kvar någon liten grupp, men nya katolska försök att etablera en kyrka gjordes tydligen också under osmansk tid. En siffra påstår att det fanns 150 000 katoliker i Bosnien-Hercegovina när Österrike-Ungern tog över 1878. Katolicismen ska ha växt kraftigt under den österrikisk-ungerska tiden. Se http://www.newadvent.org/cathen/02694a.htm. Vill du veta mer tror jag du får vända dig till en kyrkohistoriker.


2019-04-25 16:03:54 - HG
Allmänt #7037 Fråga Hej,
Har det skrivits eller forskats specifikt om fred och fredsperioder? I så fall vill jag ha lästips.

Det har ju skrivits åtskilligt om krig, och orsakerna till olika krig. Men jag hittar inte så mycket om orsakerna till längre perioder, (flera generationer) av fred. Lite finns det om enskilda länder, typ Sverige, som lyckats hålla sej utanför (mer eller mindre) krig i närområdet, men det är inte riktigt det jag är ute efter.

Hur är förhållandet mellan fredsperioder och krigsperioder tidsmässigt, i olika områden och olika tidsåldrar? Nån period eller kulturkrets som står ut från mängden? Vad kan orsakerna ha varit?

En svensk politiker sa för något eller några decennier sedan att en demokratisk nation har ännu aldrig förklarat krig mot en annan demokrati. Ett sånt uttalande kräver, tycker jag' att kontrolleras av forskare med klara definitioner av demokratier och krig.

Skulle vara trevligt med historiska fakta tillsammans med en intelligent analys och diskussion om ämnet, inte från vinkel konflikt, utan från vinkel fred. Vad krävs?

Materiella tillgångar för alla?
Inga större grupper av historiska "looser"-grupper som vill slå tillbaka?
Kan en känsla av jämlikhet behövas?
Eller en total militär övermakt, våldsmonopol, från en vinnare?
Etnisk rensning?
Gemensamma fiender, krig någon annanstans?
Demokrati?

Hur fasen funkar det egentligen?

Mvh,
//Tomas
Thomas (60 år) - 2019-04-16 10:43:40
Svar

Din observation stämmer: forskning om fred och fredsperioder är långt mindre omfattande vad gäller forskning och krig och konflikter. Till skillnad från exempelvis militärhistoria saknas det en motsvarande specialisering som fredshistoria skulle kunnat utgöra. Diplomatihistoria kan med vilja sägas ligga nära denna tematik då den i grunden berör ”war prevention”. Klassiska periodiseringar som exempelvis Pax Romana eller Pax Ottomana bygger – som du nämner – på upprättandet av våldsmonopol, kontroll över handelsvägar och en provinspolitisk som tar hänsyn till lokala sedvanor osv. Övriga argument som du nämner (gemensam fiende, demokrati) kan också höras i debatten. Inom statsvetenskap och freds- och konfliktforskning brukar faktorer som generationsskiften, minneskultur, fredsrörelser och försoningspraktiker lyftas fram som faktorer till varför fientligheter kontrolleras/upphör. Mentalitetshistoriker skulle kunna argumentera för att krigets normalitet övergår till fredens normalitet, dvs. att krig blir otänkbart och fred blir en identitetsberättelse för en stat/nation. Detta skulle möjligen vara en process som förklarar det nordiska exemplet, dvs. där grannfolken av statsledningar övergår från att betraktas som arvfiender till broderfolk etc. Men i mångt och mycket är det en fråga som skulle behöva utredas mer. Några förslag på titlar anges nedan:

Ceadel, Martin (1996), The Origins of War Prevention: The British Peace Movement and International Relations 1730–1854(Oxford: Oxford University Press).

Howard, Michael (2000) The Invention of Peace and the Reinvention of War (London: Profile Books).

Justenhoven, Heinz-Gerhard & Barbieri Jr., William A., eds. (2012), From just war to modern peace ethics. Arbeiten zur Kirchengeschichte 120 (New York/Boston: De Gruyter). 

Kende, Istvan (1989), “The history of peace: Concept and organizations from the late Middle Ages to the 1870s.”, Journal of Peace Research 26.3, pp. 233-247. 

Lehmann, Fabrice & Lehmann, Jean-Pierre, eds. (2010), Peace and prosperity through world trade, (Cambridge: Cambridge University Press).

Richmond, Oliver P. (2013), ”Peace Formation and Local Infrastructures for Peace”, Alternatives: Global, Local, Political38:4, pp. 271-287.

Ripsman, Norrin M. (2016), Peacemaking from Above, Peace from Below: Ending Conflict between Regional Rivals(Ithaca N.Y: Cornell University Press).

Wani, Kentaro (2017), Neutrality in international law – from the sixteenth century to 1945 (New York: Routledge).

Weddle, Meredith Baldwin (2001), Walking in the Way of Peace: Quaker Pacifism in the Seventeenth Century(Oxford: Oxford University Press). 

Withington, Phil (2013), ”The Semantics of ’Peace’ in Early Modern England”, Transactions of the RHS 23, p. 127–153. 


2019-04-24 11:27:58 - JÖ
1900-tal #7036 Fråga Vilka var de stösta stilar/trender med politisk koppling som fanns under 1900-talet?
Varför kopplades näbbstövlar till vänsteråsikter under 1960- och 70-talet? Gjordes det även senare?

Rebecca (17 år) - 2019-04-10 16:25:54
Svar

Den första frågan är jättestor och väldigt allmän, jag är inte riktigt säker på vad du menar. Här ryms ju all politik under 1900-talet, konservatism, liberalism, högernationalism ("fascism"), kommunism etc etc . Den andra är onekligen mer precis, men inte heller helt lätt att svara på. Det är riktigt att näbbstövlar var väldigt populära inom delar av den svenska vänstern under tidigt 1970-tal, mest på kvinnor vill jag minnas. Jag tror det framför allt var inom den ofta maoistiskt inspirerade vänster som menade sig stå för "folkliga" värderingar och i det la en viss landsbygdsromantik, kritik mot stordrift, "gröna vågen", ekologisk odling och ö h t försökte framställa sig som "hemvävda". Jag tror det var i det här sammanhanget som näbbstövlar betraktades som genuint svenska och folkliga. Själv tyckte jag de var snygga (men hade aldrig några). En konstnärlig utformning av de här idealen (dock utan näbbstövlar) kan man se i t-banestationen Solna Centrum.


2019-04-16 11:41:53 - HG