Konflikt och motstånd

Specialseminariet Konflikt och motstånd

Sedan länge har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning om konflikter och motstånd i det förflutna. Denna forskning har tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. Det har handlat om upplopp och kravaller, sociala rörelser och politisk radikalism, fackföreningar och antifascister, män och kvinnor, klasskamp och jämlikhetssträvanden. En del av forskningen har gått under baneret Contentious Politics Studies.

Syftet med specialseminariet är dels att ge medlemmarna möjlighet att presentera texter eller ansökningar, dels att samla en grupp forskare intresserade av konflikter och motstånd i det förflutna. Ett enskilt seminarium handlar typiskt om ett artikelutkast, en forskningsansökan eller en bokpresentation.

Seminarieledare är Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund.

Information om seminariets verksamhet finns på Historiska institutionens kalendarium. Det finns också en mejllista där påminnelser och eventuella texter mejlas ut inför varje seminarium. Den som vill vara med på mejllistan kan mejla Magnus.
 

 

Konflikt och motstånds program höstterminen 2023

Konflikt och motstånds program höstterminen 2023 

Under hösten arrangerar vi fyra seminarier, varav två i samarbete med Högre seminariet på Historiska institutionen i Lund. Jag skickar ut påminnelser och i förekommande fall texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium. Not: ett femte seminarium kan eventuellt tillkomma, jag går ut med info om det i ett separat mejl i så fall. 
Väl mött! /Magnus 


Tisdagen 5/9, 13:15-15:00, LUX:A332, Björn Vindemarker 
The Northern Winds of 1848: Scandinavia and global revolutions (avhandlingspresentation med text) 

De senaste årtiondena har transnationella och globalhistorisk ansatser utmanat traditionella nationscentrerade narrativ om revolutionerna 1848. Genom att centrera analyserna runt de platser som traditionellt har betraktats som periferin framkommer nya händelseförlopp, personer och villkor som präglade åren runt 1800-talets mitt. Jag menar att det skandinaviska 1848 kan anses innefatta en rad stora samhälleliga transformationer: politisk radikalisering, massmobilisering av arbetare, nya konfliktlinjer mellan liberaler och socialister, våldsamma urbana uppror, slavrevolt och -frigörelse, imperialistiska ambitioner, nationellt och transnationellt identitetsskapande, samt statligt förtryck och nya reaktionära strategier. 

Det här projektet syftar till att utmana den traditionella bilden av det skandinaviska 1848 i såväl internationell som nationella historieskrivningar. Det består kort av fyra ansatser: att förlänga det narrativ av 1848 har varit för kortsiktigt; att centrera analysen utifrån den traditionella periferin; att konstruera det narrativ som har saknats för slaveriets avskaffande; och att föra samman de processer som tidigare har förståtts främst i nationella kontexter. 
Björn Videmarker är doktorand vid European University Institute i Florens. Detta seminarium är ett samarbete med Högre seminariet. 

Måndagen 23/10, 13:15-15:00, LUX:A233, Erik Jönsson och Johan Pries
Places of popular power along the social democratic road to hegemony (bokkapitel)

Erik Jönsson och Johan Pries presenterar ett utkast på introduktionskapitlet till den bok de skriver tillsammans med Don Mitchell (Kulturgeografi, Uppsala Universitet) om folkets parkers roll i den svenska arbetarrörelsens tidiga historia. Boken tar avstamp i diskussioner om rörelseplatser och kampen om offentliga rum för att förstå hur begrepp som klass och folk artikuleras tillsammans. Utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes teorier om populism och den kritik deras teoretisering gett upphov till introduceras bokens huvudsakliga argument: att diskursiva kopplingar mellan folk och klass måste förstås i relation till hur specifika platser - så som de svenska folkparkerna – skapas, levs och upplevs.
Erik Jönsson är universitetslektor på Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.
Johan Pries är biträdande universitetslektor på Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi i vid Lunds universitet.
 

Måndagen 6/11, 13:15-15:00, LUX:A332, Joel Högberg 
Att lägga sjömanslivet tillrätta: Ett rumsligt perspektiv på det svenska sjömanslivets disciplinering, 1929–1934 (artikelutkast) 

Mellan åren 1929 och 1934 pågick en om ett lagförslag som skulle ge handelsflottans befäl rätt att tvångsförvalta delar av sjömännens löner, och hindra att de spenderades på osedliga nöjen, när svenska fartyg lade till i utländska hamnar. Förslaget blev aldrig lag, men i de riksdagsdebatter och statliga utredningar som förslaget utlöste tecknas en detaljerad bild av det övergripande disciplinära system som var i utveckling under perioden, med syfte att ordna det svenska sjömanslivet. 

Artikelns syfte är att undersöka de rumsliga förhållanden som underbyggde periodens sjömansliv, och hur dessa förhållanden villkorade sjömanslivets disciplinering under perioden 1929–1934. I artikeln argumenterar jag att sjömanslivets problematik inte främst hade att göra med en bråkig eller ”egensinnig” sjömanskultur, som förföljde sjömanslivets i dess olika rum, däribland den främmande hamnen. Snarare berodde problematiken just på de rum som situerade sjömanslivet - såväl ombord som på landbacken - varför disciplineringen av sjömanslivet också inriktades på att producera rum där ett mer skötsamt leverne var inbyggt. 
Joel Högberg är doktorand vid Malmö universitet 

Torsdagen 23/11, 13:15-15:00, LUX:A332, Sofi Vedin 
Frun tillhanda: Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939 (avhandlingspresentation med text) 

Avhandlingsprojektet ”Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939” (Karlstads universitet 2020–2025) undersöker arbets- och klassrelationer mellan kvinnor i svenska hushåll. Med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk bestående av bland annat klass, genus och praktiker undersöks cirka 13 000 av Dagens nyheters platsannonser för hushållsarbetare samt Nordiska museets drygt 300 frågelistsvar gällande tjänarinneyrket. 

I avhandlingen ställs frågor om vilket arbete som utfördes, vem som utförde det, hur relationerna i hushållet förhandlades och hur hierarkier mellan kvinnor skapades, upprätthölls och bröts ned. I presentationen diskuteras avhandlingens huvudsakliga resultat, men också hur okonventionella källmaterial kan bidra till ny kunskap om yrkesgrupper som inte efterlämnat särskilt mycket spår i arkiven. 
Sofi Vedin är doktorand i historia vid Karlstads universitet. 
Detta seminarium är ett samarbete med Högre seminariet. 

Måndagen 11/12, 14:15-17:00, LUX:A127 
Ansökningseftermiddag 
Observera plats och tid! 

Denna programpunkt är vikt åt seminariemedlemmar som antingen har fått större forskningsanslag som de vill presentera för oss andra eller som har större ansökningar som de jobbar på och vill få feedback på. Jag återkommer i mitten av november med mejl om intresseanmälningar och gör därefter ett körschema. 
Detta terminens sista semiarium följs på numera sedvanligt vis av en eftersits på lokal. Mer info kommer med tiden.
 

Kontaktinformation

Magnus Olofsson

Kalendarium

Seminarieserier

Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2023-09-28