Konflikt och motstånd
Specialseminariet Konflikt och motstånd
Sedan länge har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning om konflikter och motstånd i det förflutna. Denna forskning har tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. Det har handlat om upplopp och kravaller, sociala rörelser och politisk radikalism, fackföreningar och antifascister, män och kvinnor, klasskamp och jämlikhetssträvanden. En del av forskningen har gått under baneret Contentious Politics Studies.
Syftet med specialseminariet är dels att ge medlemmarna möjlighet att presentera texter eller ansökningar, dels att samla en grupp forskare intresserade av konflikter och motstånd i det förflutna. Ett enskilt seminarium handlar typiskt om ett artikelutkast, en forskningsansökan eller en bokpresentation.
Seminarieledare är Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund.
Information om seminariets verksamhet finns på Historiska institutionens kalendarium. Det finns också en mejllista där påminnelser och eventuella texter mejlas ut inför varje seminarium. Den som vill vara med på mejllistan kan mejla Magnus.
Konflikt och motstånds program vårterminen 2023
Under våren arrangerar vi fem seminarier. Jag skickar ut påminnelser och i förekommande fall texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.
Väl mött! /Magnus
Måndagen 23/1, 13:15-15:00, LUX:A331, Nicolai von Eggers
Republikanisme i Danmark, 1789–1848 (presentation och textseminarium)
Det hævdes typisk, at republikanisme ikke spillede ikke nogen rolle i de politiske forandringer, som fandt sted i Danmark i første halvdel af 1800-tallet. I denne præsentation vil jeg gøre op med denne fortælling. Det er sandt, at der ikke var nogen eksplicit republikansk bevægelse. Men der var et republikansk sprog og republikanske idéer, som folk, der ønskede forandringer, kunne trække på. Diskussioner af republikanisme i Frankrig, USA og Tyskland blev således hevet ind i den danske offentlighed, hvor de blev tilpasset den lokale politiske situation.
I denne præsentation diskuterer jeg republikanske idéers indflydelse på den offentlige debat i Danmark særligt i to perioder: 1790'erne og 1840'erne. Jeg diskuterer, hvor idéerne kom fra, hvordan de blev brugt, og hvad de betød for formationen af politiske idéer i Danmark fra de første nyheder om Den Franske Revolution 1789 til de revolutionære begivenheder i 1848.
Nicolai von Eggers er postdoc ved Historie, Københavns Universitet.
Måndagen 13/2, 13:15-15:00, LUX:A332, Kristin Linderoth samt Magnus Olofsson & Andrés Brink Pinto
De stridbara svenskarna. Framväxten av en demokratisk konfliktrepertoar i Sverige, 1820–1939 (VR-ansökan)
Syftet med projektet är att undersöka framväxten av en demokratisk politisk kultur i Sverige. Projektet tar sin utgångspunkt i att Sverige år 1820 var högst odemokratiskt, och att undersåtarna inte kunde delta i en politisk offentlighet, men att Sverige år 1939 var en etablerad parlamentarisk demokrati med tydliga former för deltagande i en politisk offentlighet för medborgarna. Svenskarna hade erövrat rätten att och lärt sig att hålla folkmöten, demonstrationståg och organisera sig i sociala rörelser.
Teoretiskt och metodologiskt tillhör projektet det Charles Tilly-inspirerade Contentious politics studies-fältet med dess fokus på protesthändelser och konfliktrepertoarer samt makrohistorisk förändring. Det bryter ny mark genom att använda sig digital-historiska verktyg för att skrapa KBs digitaliserade dagstidningar på data.
Magnus Olofsson är fil.dr. i historia verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.
Andrés Brink Pinto är docent i historia verksam vid Genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Vilda välfärdsstrejker i Sverige 1980–1995 (VR-ansökan)
Syftet med projektet är att undersöka vilda välfärdsstrejker i Sverige 1980–1995, för att därigenom bidra till att utveckla förståelsen av välfärdsanställdas villkor och kollektiva handlingsutrymme under perioden. Med hjälp av arkivmaterial vill jag kartlägga fenomenet, genom att undersöka hur många strejker som ägde rum, vilka yrkesgrupper som strejkade och vilka krav som ställdes. Därefter vill jag genomföra fallstudier, där jag med hjälp av muntlig historia utforskar strejkdeltagares egna erfarenheter av dessa konflikter.
Kristin Linderoth är fil.dr. i genusvetenskap och forskare vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.
Fredagen 31/3, 13:15-15:00, LUX:A332, Fredrik Egefur
The exclusion of the Young Socialists and the origin of the Swedish social democratic hegemony (textseminarium)
Den svenska socialdemokratins första ungdomsförbund "Ungsocialiserna" växte fram under 1890-talet, under åren efter sekelskiftet radikaliserades förbundet och 1903 splittrades det då en mer partitrogen falang bröt sig ur. Under de följande fem åren existerade sedan två konkurrerande socialdemokratiska ungdomsförbund. Situationen blev i längden ohållbar och 1908 uteslöts Ungsocialisterna ur moderpartiet. Om processen fram till denna uteslutning saknas dock till stor del forskning men lärskapen satte antagligen stora spår inom socialdemokratins ledning under lång tid framöver.
Fredrik Egefur är forskare på Historiska institutionen vid Lunds universitet och arkivföreståndare på Arbetarrörelsens arkiv i Malmö.
Måndagen 17/4, 13:15-15:00, LUX:A332, Karin Jedberg
Abortmotstånd inom Skandinavien: Skapandet och förmedlandet av värderingar mot abort i sociala rörelser (textseminarium)
Danmark var det första skandinaviska landet att införa fri abort 1973, vilket innebar att kvinnor fick möjligheten att avbryta sin graviditet fram tills den tolfte graviditetsveckan. Sveriges lagstiftning ändrades 1974 och kvinnor fick självbestämmande fram tills den artonde graviditetsveckan. 1978 följde till slut även Norge efter, med en lagstiftning som liknande den danska: fri abort fram tills den tolfte graviditetsveckan.
Den fria aborten var ett misslyckande för de som förespråkade en restriktiv lagstiftning och i mitt avhandlingsprojekt vill jag studera den, något bortglömda, rörelsen mot abort. Vilka aktörer ingick i rörelsen mot abort, och hur samlade de sig efter att fri abort införts i Danmark, Sverige och Norge? Går det att tala om ett skandinaviskt abortmotstånd? Och hur försökte rörelsen förmedla sina värderingar? Jag hoppas kunna belysa hur den reaktionära rörelsen tog sig uttryck inom den skandinaviska kontexten.
Karin Jedberg är doktorand på Historiska institutionen vid Lunds universitet.
Måndagen 15/5, 15.15-17:00, LUX:A332, Margit Bech Vilstrup
Kampen om arbejderne (bogpræsentation)
Partier på tværs af politiske spektrum erklærer sig i disse år som arbejderpartier. Men hvem er de arbejdere, de bejler til? Og hvordan har selve forestillingen om arbejderen ændret sig i takt med det moderne samfunds udvikling? De spørgsmål tages op i dette foredrag, hvor Margit Bech Vilstrup præsenterer hovedlinjerne i sin bog Kampen om arbejderne – arbejderbegrebets politiske historie 1750-2019.
Forfatteren viser hvordan politiske aktører siden midten af 1800-tallet har forsøgt at erobre arbejderbegrebet i ønsket om at mobilisere vælgere og legitimere politiske strategier. I denne proces har arbejderen i de seneste årtier delvist mistet den tidligere kobling til klasse og socialistiske fremtidsforestillinger. I stedet er det blevet et slagord, der bliver brugt af såvel røde som blå partier i forsøg på at indfange nye vælgergrupper og slå tonen an i debatten omkring arbejdsmarkedets og velfærdsstatens udvikling.
Margit Bech Vilstrup er Ph.d. i historie og museumsinspektør ved Arbejdermuseet & Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv.
Magit skulle ha varit med våren -22 och hösten -23 men vi fick ställa in pga sjukdom bägge gångerna.
Detta terminens sista semiarium följs på numera sedvanligt vis av en eftersits på lokal. Mer info kommer med tiden.
