Konflikt och motstånd

Sedan länge har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning om konflikter och motstånd i det förflutna. Denna forskning har tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. Det har handlat om upplopp och kravaller, sociala rörelser och politisk radikalism, fackföreningar och antifascister, män och kvinnor, klasskamp och jämlikhetssträvanden. En del av forskningen har gått under baneret Contentious Politics Studies.

Syftet med specialseminariet Konflikt och motstånd är dels att ge medlemmarna möjlighet att presentera texter eller ansökningar, dels att samla en grupp forskare intresserade av konflikter och motstånd i det förflutna, både från Lunds universitet och andra lärosäten. 

Seminarieledare är Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund.

Information om seminariets verksamhet finns på Historiska institutionens kalendarium. Det finns också en mejllista där påminnelser och eventuella texter mejlas ut inför varje seminarium. Den som vill vara med på mejllistan kan mejla Magnus.
 

Under våren har vi fyra programpunkter. Jag skickar ut påminnelser och texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.

Tisdagen 20/1, 14:15-17:05, LUX:B366: Ansökningsseminarium

Observera dag, klockslag och lokal!

Vi diskuterar fem forskningsansökningar från några av seminariets medlemmar.

• 14:15-14:45 Victor Pressfeldt, The Environmental Problem: Swedish Economists and Climate Governance, 1970s-2000s (VR [postdoc], Formas).

• 14:50-15:20 Magnus Gustafsson, I cementens spår – aspekter av cementens inverkan på det kapitalistiska välfärdssamhället, exemplet Köping 1941–1978 (Crafoord).

• 15:25-15:55 Josefin Hägglund, Val och valrörelser, 1866–1908 (Crafoord).

• 16:00-16:30 Kristin Linderoth, Består den svenska modellen? Facklig styrka och kollektivavtalens framtid (RJ).

• 16:35-17:05 Andrés Brink Pinto, Kooperativt byggande ca 1910–1940 (RJ, VR) 

Måndagen 23/2, 15:15-17:00, LUX:A332 (Blå rummet): Peter Bauer

”Den preventiva misären” – preventivmedelslagen i den skånska dagspressen 1910–1938 (forskningspresentation med text) 

År 1910 kriminaliserades upplysning om och marknadsföring av preventivmedel då dessa ansågs hota samhällsmoralen. Lagstiftningen kvarstod framtill år 1938, när en ny befolkningspolitik växte fram som genom politiska reformer, stundtals med eugeniska inslag, ville skapa ett nytt samhälle. Denna process har berörts av en rad forskare med utgångspunkt i den parlamentariska debatten eller studier av organisationer som Sällskapet för humanitär barnalstring eller RFSU. 

Projektet ”Den preventiva misären” studerar i stället opinionsbildning i lokal media. Fokuset på lokalpress (representerad av Trelleborgstidningen, Skånska Aftonbladet och Sydsvenska dagbladet samt den mer rikstäckande Arbetet) utgår från ett intresse hur lagstiftningen förstods bortom riksdagens kammare. Denna förståelse är även användbar för att förstå skiftningar i opinionen som medförde lagstiftningens slutgiltiga fall. Projektet ämnar även att placera utvecklingen inom en större europeisk, senare kontext där flertalet länder haft liknande lagstiftning. 

Peter Bauer är historiker och arkivvetare, verksam vid Avdelningen för kulturvetenskaper på Linnéuniversitetet.

Måndagen 9/3, 15:15-17:00, LUX:A332 (Blå rummet): Lars Hultman

Varför är vi här idag? Hur JBB blev K14 J (presentation och diskussion) 

Syftet med min avhandling I skuggan av Karl August – Nya perspektiv på fersenska upploppet 1810 var att visa varför upploppet måste ses som en avgörande händelse i svensk och nordisk historia. Jag argumenterar för att det oväntade valet av Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare och senare kung Karl XIV Johan hänger samman med upploppet.

Jag är inbjuden att tala vid Carl Johans Förbundets årsmöte i mars och vill försöka övertyga mina åhörare om att den absolut viktigaste orsaken till att ätten Bernadotte sitter på Sveriges tron är det Fersenska upploppet. Med utgångspunkt från mina resonemang i avhandlingen upprättar jag en indiciekedja som stöder min tes och mina slutsatser.

Jag genomför på det här seminariet min tänkta AI-assisterade presentation, c 20 minuter lång under rubriken: Varför är vi här idag? Hur JBB blev K14 J. Jag ser fram emot era reaktioner och en givande diskussion om både innehåll och form.

Lars Hultman är fil.dr. i historia verksam vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

Måndagen 8/6, 13:15-17:00, LUX:A332 (Blå rummet): Wikipedia-workshop

Workshopen vänder sig till den som vill kunna skapa och redigera artiklar på Wikipedia, inte minst som ett sätt att föra ut (dina egna) forskningsrön. Wikipedia är en fantastisk kunskapsbank, men många sidor är inaktuella (svenska sidor om historia är ofta baserade på Ugglan) eller helt enkelt oskrivna, och det kan ta åratal för ny kunskap att leta sig dit. Men forskaren som tar sitt samverkansuppdrag på allvar behöver inte vänta på att någon annan ska göra jobbet – vem som helst kan redigera artiklar på Wikipedia.

På den här workshopen kommer Henriette Roued, lektor vid Sektion for Arkiver, Biblioteker og Museer, Institut för Kommunikation, Københavns Universitet inleda med en genomgång av hur Wikipedia fungerar. Efter det sätter vi oss och arbetar med de sidor på Wikipedia som vi vill uppdatera – vare sig det handlar om något som rör vår egen forskning eller något annat som vi har kunskaper i.

Begränsat antal platser. Kräver föranmälan.

Ta med dig dator och den referenslitteratur du kommer att behöva.

Detta seminarium följs av traditionsenlig eftersits. Mer information kommer på mejllistan när det närmar sig skarpt läge.