Konflikt och motstånd

Specialseminariet Konflikt och motstånd

Under en lång följd av år har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning som på olika sätt har berört konflikt och motstånd. Denna forskning har över tid tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. För att med några begrepp ringa in forskningsfältet kan exempelvis arbetarhistoria, genushistoria, protester, motstånd, radikala rörelser, Contenious Politics Studies användas. Fältet är givetvis mer mångfacetterat än så – seminariets tema är samhälleliga konflikter och motstånd. Förutom att ge möjlighet att presentera texter och utveckla vår enskilda forskning syftar seminariet till att samla ett större forskningsfält. Vi utgår från historiedisciplinen, men forskningsfältet är och bör vara disciplinöverskridande och tvärvetenskapligt.

För närvarande administreras seminariet av Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund. Sprid gärna information om seminariet. Om ni vill ha något utskick gjort så gör det genom Magnus (och inte ”svara alla”)! Om ni vet någon/några som är intresserade så skicka deras namn och e-postadresser till Magnus så lägger han in dem i sändlistan.
 

Konflikt och motstånd höstterminen 2021

Under höstterminen 2021 arrangerar vi fyra seminarier. Två av dem är tänkta att gå via Zoom och två att äga rum på LUX i Lund, men då med förbehållet att ändrade riktlinjer kring pandemin kan göra att även de två sista måste gå via Zoom. Mer info kring detta och eventuella texter går ut på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium. Det går också bra att mejla mig om man vill närvara men inte är med på vår mejllista. Väl mött! /magnus

Mån 11/10, 13:15–15:00, Zoom, Josefin Hägglund

Icke blott kapital och arbete. Radikalen Carl Lindhagen och politikens omvandling 1896–1923 (inledningskapitel till avhandling)

Det här seminariet kommer att behandla inledningskapitlet till Josefin Hägglunds avhandling (med arbetstitel som ovan). Avhandlingen handlar om riksdagsmannen Carl Lindhagen och hans idéer och agerande under en politiskt föränderlig tid. Den analyserar bland annat hur man kan förstå Lindhagens resa från en liberal partitillhörighet till Socialdemokraterna och vidare till Socialdemokratiska vänsterpartiet. Med seminariet vill Josefin särskilt diskutera forskningslägen om arbetarrörelsens idévärld och om radikala vänstertraditioner utöver marxismen.

Josefin Hägglund är doktorand i historia vid Södertörns högskola.

Mån 18/10, 13:15–15:00, Zoom, Kristin Linderoth

Kampen om välfärdsarbetets värde. När kommunalarna tog fajten (bokpresentation)

På våren 2003 genomförde fackförbundet Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. I den första större studie som gjorts om konflikten undersöker Kristin Linderoth hur fackligt aktiva kommunalare minns strejken och vad den betytt för individuell och kollektiv subjektivitet. En central slutsats är att strejken påverkade kommunalare som deltog genom att skapa nya kollektiva möjlighetshorisonter och visioner för facklig verksamhet.

Kristin Linderoth är FD i genusvetenskap och bland annat verksam som skribent och föreläsare.

Mån 22/11, 13:15–15:00, LUX A:332, Emma Hilborn, Robert Nilsson Mohammadi, Magnus Olofsson

Grävcirklarna nu och då. Ett retrospektiv (artikelutkast)

I sin banbrytande bok Gräv där du står (1978) fantiserade Sven Lindqvist om hur barfotaforskande arbetare genom att ta makten över sin egen historia skulle krossa kapitalismen under 1990-talet. Boken blev en central text i den så kallade grävrörelsen vilken kom att locka kanske så många som 100000 barfotaforskare till att undersöka den den egna arbetsplatsens eller ortens historia i studiecirkelns eller grupparbetets form. Men kapitalismen rådde man aldrig på. Detta utkast till en artikel för tidskriften Arbetarhistoria presenterar ny kunskap om grävrörelsen baserat på Centrum för Arbetarhistorias databas över grävcirklar och försöker både sammanfatta rörelsens historia och ge en bild av var den står idag.
 
Emma Hilborn är FD i historia och verksam som forskare vid Historiska institutionen, Lunds universitet. Robert Nilsson Mohammadi är FD i historia och biträdande lektor vid Institutionen samhälle, kultur och identitet, Malmö universitet. Magnus Olofsson är FD i historia och verksam som forskare vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

Mån 6/12, 15:15–17:00, LUX A:233, René Karpantschof

De stridbare danskere 1848–1920 (bokpresentation)

De stridbare danskere (2019) er en ny danmarkshistorie om den moderne gennembrudstid 1848–1920. Bogens særlige tilgang er konsekvent at fortælle om danskernes interne kampe og konflikter. Den bygger på en statistisk protest event undersøgelse men er skrevet som et dramatisk narrativ. Missionen er at vise, at 1) Danmark 1848–1920 var meget mere konfliktfyldt end normalt antaget, 2) aktører som konservative, liberale og socialister udviklede sig gennem deres konkrete interaktion, og 3) samspillet mellem stat og protest var meget intensivt og konsekvensfuldt.  
 
René Karpantschof er MA i historie, ph.d. i sociologi og har forsket og undervist på Københavns Universitet. I dag lever han som freelance fagbogsforfatter.

Om pandemin tillåter det blir det eftersits kl 17:30 den 6/12. Mer info kommer på vår mejllista när det börjar närma sig.
 

Kontaktinformation

Magnus Olofsson

Kalendarium

Seminarieserier

Sidansvarig: anna.wallettehist.luse | 2021-09-10