Konflikt och motstånd

Specialseminariet Konflikt och motstånd

Under en lång följd av år har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning som på olika sätt har berört konflikt och motstånd. Denna forskning har över tid tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. För att med några begrepp ringa in forskningsfältet kan exempelvis arbetarhistoria, genushistoria, protester, motstånd, radikala rörelser, Contenious Politics Studies användas. Fältet är givetvis mer mångfacetterat än så – seminariets tema är samhälleliga konflikter och motstånd. Förutom att ge möjlighet att presentera texter och utveckla vår enskilda forskning syftar seminariet till att samla ett större forskningsfält. Vi utgår från historiedisciplinen, men forskningsfältet är och bör vara disciplinöverskridande och tvärvetenskapligt.

För närvarande administreras seminariet av Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund. Sprid gärna information om seminariet. Om ni vill ha något utskick gjort så gör det genom Magnus (och inte ”svara alla”)! Om ni vet någon/några som är intresserade så skicka deras namn och e-postadresser till Magnus så lägger han in dem i sändlistan.
 

Konflikt och motstånds program höstterminen 2022

Under hösten arrangerar vi fyra seminarier. Jag skickar ut påminnelser liksom i förekommande fall texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.

Väl mött! /Magnus

Måndagen 26/9, 13.15-15:00, LUX:A332, Margit Bech Vilstrup
Kampen om arbejderne (bogpræsentation)

Partier på tværs af politiske spektrum erklærer sig i disse år som arbejderpartier. Men hvem er de arbejdere, de bejler til? Og hvordan har selve forestillingen om arbejderen ændret sig i takt med det moderne samfunds udvikling? De spørgsmål tages op i dette foredrag, hvor Margit Bech Vilstrup præsenterer hovedlinjerne i sin bog Kampen om arbejderne – arbejderbegrebets politiske historie 1750-2019.

Forfatteren viser hvordan politiske aktører siden midten af 1800-tallet har forsøgt at erobre arbejderbegrebet i ønsket om at mobilisere vælgere og legitimere politiske strategier. I denne proces har arbejderen i de seneste årtier delvist mistet den tidligere kobling til klasse og socialistiske fremtidsforestillinger. I stedet er det blevet et slagord, der bliver brugt af såvel røde som blå partier i forsøg på at indfange nye vælgergrupper og slå tonen an i debatten omkring arbejdsmarkedets og velfærdsstatens udvikling.
 
Margit Bech Vilstrup er Ph.d. i historie og museumsinspektør ved Arbejdermuseet & Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv.

Magit skulle alltså ha varit med våren -22 men vi fick ställa in pga sjukdom.


Måndagen 7/11, 13.15-15:00, LUX:A332, Andrés Brink Pinto
The antifascist riots in Växjö 13 april 1985: Militant antifascism before organised militant antifascism (textseminarium)

Syftet med den här artikeln är att undersöka militant antifascism som praktik i en tidsperiod innan uppkomsten av organiserad militant antifascism i Sverige. Jag gör detta genom att analysera en specifik händelse, upploppen riktade mot Nordiska Rikspartiets torgmöte i Växjö 13 april 1985, med fokus på sammansättningen av folkmassan och ett försök att urskilja olika banor och motivationer hos deltagarna. Själva förloppet analyseras med hjälp av en teoretisk ram av Contentious Politics Studies, men jag vill gärna diskutera hur händelser där en tydlig kollektiv aktör bortom ”massan” saknas bäst kan förstås.

Andrés Brink Pinto är docent i historia verksam vid Genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Måndagen 12/12, 13.15-15:00, LUX:A332, Charlie Krautwald
Kampen om gaderne: Hvordan rumlige krav blev en del af den politiske kultur i 1930’erne (bogpræsentation)

I 1930’erne gik den politiske ungdom i Danmark på gaden med moderne propaganda og et nyt symbolsprog inspireret af transnationale strømninger i tiden. Byernes ungdomsorganisationer uniformerede sig, marcherede og iscenesatte den politiske kultur som en kamp om gaderne, hvor det gjaldt om symbolsk og socialt at hævde sine krav på det offentlige byrum – og udfordre modstandernes. Ofte med voldelige konfrontationer som resultat.

I afhandlingen Kampen om gaderne undersøger Charlie Krautwald, hvordan det offentlige rum blev en vigtig politisk arena i Danmark og påvirkede den politiske kultur i 1930’erne. Det er er en historie, der udfordrer den skandinaviske konsensusfortælling om mellemkrigstiden.
 
Charlie Krautwald är fil.dr. i historia verksam vid Genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Måndagen 19/12, 15:15-17.00, LUX:A332,Martin Ericsson & Jenny Gustafsson
Kampanjen mot atomvapen och 1960-talets svenska protestrepertoar (textseminarium)

Våren 1961 startade den svenska rörelsen Kampanjen mot atomvapen, KMA. Med inspiration från England och andra länder började KMA genomföra så kallade påskmarscher mot kärnvapen, men även sittblockader utanför ambassader i Stockholm. Därmed introducerade de en ny protestrepertoar i Sverige, och den skulle få stor betydelse för den senare 1960-talsradikaliseringen. Men hur gick detta till? Hur hade svenska aktivister fått reda på hur man gör sittblockader och demonstrerar på nya sätt? I den här artikeln studerar vi KMA:s aktioner och den transnationella protestrepertoar som rörelsen introducerade i Sverige.

Martin Ericsson är docent i historia vid Lunds universitet. 
Jenny Gustafsson är fil. dr. i idéhistoria vid Södertörns högskola.

Seminariet följs av en eftersits kl 17:30 på Bishops Arms. Jag återkommer om detta i samband med att jag går ut med information om det sista seminariet.
 

Kontaktinformation

Magnus Olofsson

Kalendarium

Seminarieserier

Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2022-09-05