Filtyp
Föreliggande studie behandlar socialarbetares strategier för att undvika utbrändhet. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare på ett familjebehandlingshem för att nå större insikt i frågan. Det teoretiska förhållningssättet bottnar i Meads socialpsykologi och andra teorier för individens roll och identitet, bland annat Erving Goffman och Johan Asplund, samt Christina Maslachs teor
I denna uppsats tolkas fotbollsdomares agerande på spelplanen med hjälp av Goffmans rollteori. Vid analysen används ett antal av Goffmans rollteoretiska begrepp: team, expressivitet, framträdande, teammaskopi, publik, bakre region, främre region, publikens förlåtande inställning, expressiva redskap. Frågeställningarna är, -Hur agerar domarna för att bli ett team i Goffmans mening?, -Vad underlätta
Problem/ Bakgrund: Det här arbetet behandlar mobiltelefoni med fokus på aspekten frihet. Mobiltelefonen har förändrat vår livsstil och antas för det mesta ge obegränsad frihet. I denna uppsats ifrågasätts detta antagande. Syfte: Min ambition och mitt syfte är att söka svar på frågan: Innebär mobiltelefonen frihet för dess användare? Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens
Hur skapar vi gemensamma föreställningar om sociala objekt och sociala företeelser? Vilka verktyg har vi att tillgå för att förstå och dela våra uppfattningar om den sociala världen? Att granska hur vardagskunskap skapas och hur vi i vårt vardagliga samspel skapar den sociala grunden för förståelse och handling utgör det centrala studieområdet för det etnometodologiska perspektivet. Som en inriktn
Denna uppsats syfte är att ge en kunskapssociologisk belysning av den debatt om DAMP-diagnosen som under de senaste två åren förts i såväl massmedia som i olika specialtidskrifter. Uppsatsens frågeställning är om de uppfattningar om diagnosen som kommit till uttryck i diskussionen går att se i ett större kunskaps- och vetenskapssociologiskt sammanhang. I uppsatsen hävdas detta verkligen vara falle
Bakgrunden till uppsatsen ligger i debatten rörande Castells som en Marx av vår tid eller inte. Även om detta inte är exakt vad uppsatsen handlar om så var det ur denna debatt som jag fann det intressant att skriva något om Marx och Castells. Jag har försökt att skapa vad man kan kalla en teoretisk dialog mellan de båda teoretikerna. En del begränsningar har varit nödvändiga då de bådas ansatser ä
I det svenska samhället växer klyftorna allt fortare mellan svenskar och individer med annat etniskt ursprung, invandrare. Empiriska studier hävdar att invandrare befinner sig i ett slags utanförskap, såväl socialt, ekonomiskt och kulturellt. Utbildade invandrare får ofta yrken som ej motsvarar deras akademiska kompetens. I dagsläget gäller detta även för utbildning. Rekrytering av studenter visar
Uppsatsen behandlar frågan om särartsfeministiska argument i Fredrika Bremer-förbundets tidskrift Hertha under perioderna 1919 - 1921 och 1991 - 1994. Med särartsfeminism avses åsikter och argument som hämtar sin feministiska slagkraft från uppfattningar om att olikhet mellan könen stammar från biologin och naturen. Könsskillnaderna sträcker sig också över de fysiska olikheterna och ger en särskil
Arbetsmarknaden och yrkesstrukturen förändrats mot allt större mångfald, vilket även visar sig i de möjligheter och begränsningar som olika yrken ställer på de yrkesverksamma. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett av dagens yrken, de statligt organiserade arbetsförmedlarna, har utvecklats och vad yrket innebär för de yrkesverksamma. Den huvudsakliga metoden har varit dokument studien. Undersök
Denna uppsats är centrerad kring barn och ungdomars integrering i det växande mångkulturella samhället. Uppsatsens frågeställningar besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där jag intervjuat 4 personer som dagligen arbetar med integrering och kulturella frågor. Det övergripande syfte har varit att försöka förstå och förklarar hur den utvalda sociologiska gruppen konkret arbetar med integr
Uppsatsens utgångspunkt är att journalisten lär sig yrket, snarare än föds med en journalistisk begåvning. I uppsatsen undersöks hur detta lärande kan gå till. Syftet är att undersöka hur man blir journalist genom att gå en journalistutbildning, vad det är man blir och vad det innebär. Fem journaliststuderande har intervjuats. Intervjumaterialet har sedan analyserats med hjälp av begreppen fält, h
Problem/Bakgrund: Sedan jag började studera sociologi har jag fascinerats av hur vi som individer påverkar och påverkas av Internet, i synnerlighet när det gäller social interaktion över detta medium. Människor börjar i allt större utsträckning använda sig av Internet som både forum för att göra sig hörda och utgångspunkt för att bl.a. knyta nya och upprätthålla gamla kontakter varvid man kan stäl
Unga flickors välmående är idag en viktig faktor att uppmärksamma, eftersom flera undersökningar visar att de mår dåligt. Därför blir livskvalitet en viktig aspekt i arbetet för unga flickors välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad livskvalitet betyder för några gymnasieflickor i Lund, samt vilka faktorer som påverkar denna. För att besvara detta har vi använt oss av enkäter oc
Majoriteten av de invandrare som har sökt sig till Sverige sedan 1970-talet är flykting- och anhöriginvandrare. Denna uppsats handlar om fem personer som kom till Sverige som flyktinginvandrare från Bosnien åren 1992-1993. Jag har studerat hur det har gått för dem sedan de steg i land i Sverige till idag. Uppsatsens syfte är att upptäcka och kartlägga dessa fem personers upplevelser och erfarenhet
Företaget Com är ett företag i telekombranschen och som fokuserar sig på att utveckla olika tjänster för både privat - och företagskunder inom både Sverige och norden/Baltikum. Företaget har ett par tusen anställda och organisationer är både hierarkiskt och matris uppbyggt. Man driver tjänsteutveckling både i linjen och i projektform, vilket medför att nätverken blir komplexa och måste även de bef
Mutors koppling till moral gör ämnet sociologiskt intressant. Vid Lunds universitet pågår projektet "Mutor och moral - gestaltningar i yrkeslivet" för vilket nio intervjuer kring mutor genomförts med poliser och åklagare. Intervjuerna utgör underlag för den här uppsatsen, sedan ett mönster av konstruktioner av åtskillnad framträtt i redogörelser för mutor. Syftet med uppsatsen är att med
I en tid av hårdnande ekonomiskt klimat och större social rörlighet än någonsin tidigare har samhället tvingats skapa specifika organisationer för rådgivning till medborgare som har ekonomiska problem. Detta är till gagn inte bara för dem som får hjälp, utan också för myndigheterna som med effektiva insatser undviker att samhällets ekonomiska resurser används till det som individen själv kan åstad
