Sökresultat

Nyblivna mammor uttrycker att de känner sig ”lämnade vind för våg” efter förlossningen. Eftervården är ett erkänt eftersatt område inom vårdkedjan vid barnafödande. Bilden bekräftas av Socialstyrelsens rekommendationer att eftervården behöver förstärkas. En studie ledd från Lunds universitet har undersökt vad kvinnorna själva har behov av. I Sverige har eftervården vid förlossning förändrats avsev

https://www.medicin.lu.se/artikel/eftervarden-nyblivna-mammor-behover-forbattras - 2026-09-10

En studie från Lunds universitet visar att färre kvinnor och barn – de största riskgrupperna – insjuknat i celiaki de senaste åren. Resultaten tyder även på att det spelar roll var du bor. Risken att få sjukdomen verkar högre i mindre samhällen/småstäder än på landsbygd eller i större städer. Flest skåningar har insjuknat i sydvästra Skåne. Nu ska forskarna undersöka olika miljöfaktorers roll för

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-visar-vanligare-med-celiaki-i-sydvastra-skane - 2026-09-10

Cancerfonden tilldelar Kristian Pietras utmärkelsen Årets Cancerforskare 2025. Han är professor i molekylär medicin vid Lunds universitet och uppmärksammas för sin forskning om tumörens mikromiljö som gett oss nyckeln till att förstå hur celler i blodkärl och bindväv samverkar med tumörceller. Stort grattis Kristian, årets cancerforskare 2025! Vad betyder det för dig att du tilldelas den här utmär

https://www.medicin.lu.se/artikel/kristian-pietras-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2026-09-10

Så många som 38 procent av alla gymnasietjejer hade järnbrist och risken var särskilt hög bland de som följde en vegetarisk eller pescetarisk kost. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Lunds universitet. Järn är ett livsviktigt näringsämne, och brist kan leda till trötthet, nedsatt koncentration och i värsta fall blodbrist. Nu visar en studie att fler än var tredje gymnasietjej lider av jär

https://www.medicin.lu.se/artikel/jarnbrist-hos-fler-var-tredje-gymnasietjej - 2026-09-10

Samhället rustar för en allt äldre befolkning. Men vilka insatser för ett gott åldrande fungerar egentligen? Ett forskarteam från Lunds universitet undersöker just nu om 50 miljoner från en extern fond gör skillnad. Den äldre befolkningen i Sverige fortsätter att öka - år 2030 beräknas personer som är 60 år eller äldre vara fler än tre miljoner. Samhällsutvecklingen med en allt äldre befolkning de

https://www.medicin.lu.se/artikel/ovanligt-miljonregn-till-aldre-studeras-av-forskare - 2026-09-10

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2026-09-10

I en studie ledd från Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center, har forskare analyserat hjärnavbildning med PET på över 12 000 personer från hela världen. Studien som är den största i sitt slag, undersöker kopplingen mellan genetisk predisposition, kön, ålder i förhållande till Alzheimers sjukdom. Studien publiceras i Nature neuroscience.
 –  En så här omfattande studie om Alzheim

https://www.medicin.lu.se/artikel/rekordstor-studie-fordjupar-forstaelsen-av-alzheimers - 2026-09-10

Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine. Personer med typ 2-diabetes har upp till fyra gånger högre risk att få hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och andra kranskärlssjukdomar än friska person

https://www.medicin.lu.se/artikel/biomarkorer-avslojar-risk-hjart-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2026-09-10

Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som oftast kräver livslång behandling. Ett viktigt mål inom diabetesforskningen är att utveckla cellterapier som kan bota sjukdomen. Hjelt Diabetes Foundation ger nu stöd åt två forskare vid Lunds universitets diabetescentrum som bidrar med ny kunskap inom detta forskningsfält. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att producera insulin och den som får sjukdomen må

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjelt-diabetes-foundation-ger-stod-forskning-som-kan-bana-vag-nya-cellterapier - 2026-09-10

Ett enkelt urinprov kan bedöma återfall av njurcancer i ett tidigt skede, vilket kan bespara patienterna täta röntgenundersökningar med allt vad det innebär av strålning, oro och kostnader. Det visar en ny internationell forskningsstudie ledd från Lunds universitet. Resultaten har nu publicerats i European Urology Oncology. Varje år diagnostiseras drygt 400 000 personer i världen med njurcancer. K

https://www.medicin.lu.se/artikel/urinprov-kan-bedoma-aterfall-av-njurcancer - 2026-09-10

En ny internationell kommission ska bana väg för ett globalt lyft av mödrars och nyföddas hälsa. Arbetet leds av en forskare vid Lunds universitet vars drivkraft väcktes när hon som ung såg en kvinna förblöda vid förlossningen – i onödan. – Det är dags att sätta kvinnors och nyföddas hälsa i centrum för den globala agendan igen, säger Mehreen Zaigham. – Att ingen mamma eller något barn ska behöva

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-global-satsning-pa-modra-och-nyfoddhalsa-leds-fran-sverige - 2026-09-10

Informationsåldern började långt före internet – den började med själva livet. Nobelpristagaren Craig C. Mello beskrev vid Lund Spring Symposium i maj hur levande organismer inte bara är bärare av gener, utan också aktiva förvaltare, försvarare och redaktörer av genetisk information. Craig Mello, som tillsammans med Andrew Fire tilldelades Nobelpriset 2006 för upptäckten av RNA-interferens (RNAi),

https://www.medicin.lu.se/artikel/rnai-en-genetisk-gnista-i-cellens-informationsinferno - 2026-09-10

LUND SPRING SYMPOSIUM – När Katherine A. High började arbeta med genterapi var fältet nytt, lovande – och fyllt av osäkerhet. Hennes forskning har lett till behandlingar som förändrat livet för patienter med ärftliga sjukdomar. Men vägen dit var allt annat än enkel. När Katherine A. High klev in i genterapins värld var konceptet mer teoretiskt än praktiskt. Hon minns de tidigaste försöken i fältet

https://www.medicin.lu.se/artikel/nar-gener-blir-medicin-katherine-high-och-genterapins-genombrott - 2026-09-10

Under Lund Spring Symposium möttes två erfarna forskningsledare från läkemedelsindustrin – Jan M. Lundberg och Mikael Dolsten – i ett samtal om vetenskapligt mod, motgångar, tekniksprång och framtidstro. Den andra upplagan av Lund Spring Symposium gick av stapeln i maj 2025 och var kryddad med höjdpunkter. En sådan var ett innehållsrikt och tankeväckande samtal mellan Mikael Dolsten, tidigare fors

https://www.medicin.lu.se/artikel/vetenskap-ansvar-och-uthallighet-ett-samtal-om-framtidens-lakemedel - 2026-09-10

Från Nobelpris till framtidsvisioner – under ett par dagar i maj samlades världsledande medicinska forskare och bioteknologiska pionjärer för att diskutera nya molekylära terapier: från genetiska grundmekanismer till kliniska genombrott i patienter. Programmet rymde allt från forskning i frontlinjen till nya behandlingsprinciper inom läkemedelsutveckling. Tre intensiva dagar som präglades av nyfik

https://www.medicin.lu.se/artikel/tre-nedslag-fran-lund-spring-symposium-2025 - 2026-09-10

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-09-10

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare från Lunds universitet har tillsammans med företaget Roche använt en metod för att utveckla en ny blodmarkör som kan upptäcka om en person har Alzheimers sjukdom eller inte. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. T

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-att-med-enkelt-blodprov-upptacka-alzheimer - 2026-09-10

Grattis till Jacob Vogel och Camila Consiglio som har tilldelats anslag för att utveckla sina forskningsprojekt om Alzheimers sjukdom och infertilitet. Camila Consiglios forskning fokuserar på infertilitet och immunsystemet, som spelar en central roll för reproduktiv framgång. Jacob Vogel och hans forskargrupp kommer att utveckla datorsimuleringar av Alzheimers sjukdom som kan möjliggöra individue

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-starting-grants-till-forskning-om-infertilitet-och-alzheimers-sjukdom - 2026-09-10

Professor Thoas Fioretos är den första mottagaren av Lunds Innovatörspris, ett nyinstiftat pris som uppmärksammar forskning som framgångsrikt omvandlats till innovation med konkret påverkan på samhälle och miljö. Fioretos får priset för sitt banbrytande arbete inom blodcancerforskning och sin förmåga att översätta vetenskapliga upptäckter till livsförbättrande medicinska innovationer.– Min motivat

https://www.medicin.lu.se/artikel/prisad-cancerforskare-revolutionerar-diagnostik-och-behandling-varlden-over - 2026-09-10

Ett nydanande IVF-test och en metandetektiv – så ser några av framtidens innovationstjärnor ut vid Lunds universitet. Nu uppmärksammas de av universitetet och Sparbanken Skåne. Sedan starten 2017 har Priset för Framtidens innovationer uppmärksammat idéer som kan “förändra vår värld till det bättre”. I år delas sammanlagt 800 000 kronor ut.Det tyngsta priset går i år till Yvonne Lundberg Giwercman,

https://www.medicin.lu.se/artikel/innovativa-ideer-och-banbrytande-losningar-fran-lunds-universitet-prisas - 2026-09-10