Sökresultat

I en unik långtidsstudie, där forskare studerat samma population blåmesar under 30 års tid, visar resultaten att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria i södra Sverige. Varje år har forskare från Lunds universitet samlat in prover från hundratals blåmesar ur en och samma population i ett lokalt häckningsområde utanför Lund. Detta har gett en detaljerad bild av utveckli

https://www.biologi.lu.se/artikel/varmare-varar-fordubblar-spridning-av-fagelmalaria - 2025-12-19

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-12-19

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2025-12-19

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2025-12-19

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2025-12-19

Biologerna Michael Bok och Cecilia Nilsson har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Michael Bok, biologiforskare vid Naturvetenskapliga fakultetenKan du berätta om din forskning?– Jag studerar evolutionen av ögon och visuella system. Det här anslaget syftar till att ta reda på hur avancerade visuella förmågor, såsom färgseende och polariseringsseende, har utvecklats och hur hjärna

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-far-stort-eu-anslag - 2025-12-19

Att barn till typ 2 diabetiker har en ökad risk att själva insjukna är väl känt. Nu visar ett internationellt forskarlag att de långt innan de insjuknar har såväl försämrad förmåga att utsöndra insulin som nedsatt känslighet för insulinet. Typ 2 diabetes orsakas av insulinbirst som kan bero på två olika faktorer. Dels en otillräcklig förmåga hos de insulinproducerande betacellerna att utsöndra til

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnen-arver-daliga-insulinceller - 2025-12-19

Åtta av tio unga har kvar egen insulinproduktion ett år efter diagnosen typ 1 diabetes. En av tio till och med efter mer än fem år med sjukdomen. Detta är viktigt, blodsockret är lättare att kontrollera och risken för komplikationer senare i livet är lägre. Fyndet att så många så länge har kvar överlevande insulinproducerande betaceller går emot den gamla uppfattningen att den autoimmuna process s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-med-overlevande-betaceller-hos-unga - 2025-12-19

Vid nyupptäckt typ 2 diabetes bör behandlingen med blodsockersänkande läkemedel starta tidigare än den ofta gör idag. För dem som haft sjukdomen ett antal år är strikt sockerkontroll inte lika självklar. Det är två av de slutsatser SBU gör i en ny rapport. Den nya rapporten, tillsammans med tre andra från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) fungerar som vetenskapligt underlag för Soc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bra-med-tidig-tuff-behandling-vid-typ-2-diabetes - 2025-12-19

Jämförelsen av syskon som föddes före respektive efter mammans fetmkirurgi visar stora skillnader i riskprofil för barnens framtida hälsa, till exempel för typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. - När fostret inte har exponerats för den skadliga miljö livmodern hos en fet kvinna är ser vi en dramatisk och långvarig skillnad för fetma och störningar av ämnesomsättningen, säger Picard Marceau från

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mammas-fetmaoperation-raddar-barnens-framtida-halsa - 2025-12-19

I en ny gemensam rapport från de amerikanska och europeiska diabetesorganisationerna American Diabetes Association (ADA) och European Association for the Study of Diabetes (EASD) beskrivs den största satsningen någonsin på precisionsmedicin inom diabetes. Rapporten innehåller en detaljerad översikt av precisionsmedicin och en färdplan för hur precisionsmedicin ska implementeras i diabetesvården. P

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/satsning-pa-precisionsmedicin-och-diabetes - 2025-12-19

Man skulle kunna beskriva henne som kartritare. Eller som upptäcktsresande. En som söker sätta landmärken i en mycket vidsträckt och till stora delar okänd terräng. En som söker identifiera genetiska riskmarkörer bland 30 000 gener och tre miljarder DNA-bokstäver. - Genetiken gör mycket stora framsteg. Tekniken för att göra riktigt breda genetiska kartläggningar blir allt mer avancerad och idag gö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartritare-i-nastan-okant-land - 2025-12-19

Föräldrar till små barn med typ 1 diabetes har testat att ge en sockerspray till barnen när de får insulinkänningar. Tekniken har sedan jämförts mot att ge glukostabletter, frukt, juice eller andra sötsaker. Blodsockerfall hos små barn med typ 1 diabetes kan vara svåra att hantera för föräldrarna. Dels är det svårt att avgöra hur mycket sött som ska ges, dels kan barnen motsätta sig försöken att h

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sockerpuffar-motar-blodsockerfallen - 2025-12-19

Resultaten från en liten italiensk undersökning visar att när ett barn insjuknar i typ 1 diabetes är det mycket vanligt att barnet självt eller något syskon eller föräldrarna är infekterade med ett magvirus. Trots intensiv forskning är det ännu okänt vad som triggar igång den autoimmuna attack på de insulinproducerande betacellerna som leder till typ 1 diabetes. Den genetiska bakgrunden är välkänd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-stod-sambandet-virusinfektioner-och-typ-1-diabetes - 2025-12-19

Ofta ligger inte en egentlig insulinbrist bakom typ 2 diabetes utan en oförmåga hos betacellerna att utsöndra tillräcklig mängd insulin. Nu har forskare på LUDC identifierat en tidigare okänd aktör vilken spelar en viktig roll i processen bakom insulinfrisättningen. Knockout-möss som saknar proteinet ClC3 har en kraftigt reducerad förmåga att utsöndra insulin trots att betacellerna är intakta. Fyn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-pigg-och-glad-insulincell-ska-vara-sur - 2025-12-19

Typ 2 diabetiker med en speciell genvariant svarar bäst på behandling med medel av typen sulfonureider. De har avsevärt lättare att få bra blodsockerkontroll och med det mindre risk för komplikationer. Forskare från Biomedical Research Institute vid universitetet i Dundee, Storbritannien, undersökte drygt 1000 patienter med typ 2 diabetes som hade behandlats med läkemedlet sulfonureider (Daonil el

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-trivs-bra-ihop-med-speciellt-diabetesmedel - 2025-12-19

I samband med installationen som professor får Erik Renström, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter, en annan utmärkelse som inte heller skäms för sig. Enligt studenterna är han den bästa pedagogen på Lunds universitet. - Jag är rörd, stolt, förvånad men framför allt är jag väldigt glad, sa Erik Renström när han smått omtumlad fick beskedet av Damon Tojjar, medicinstudent på fjärde året oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/erik-ar-bast-om-studenterna-far-bestamma - 2025-12-19

För typ 2 diabetiker med andningsuppehåll i sömnen som lyckades gå ned i vikt lindrades sömnstörningarna avsevärt. För dem som inte gick ned i vikt blev snabbt andningsuppehållen bara fler. Ofrivilliga andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné, är en ofta försummad hälsofara. Förutom att sömnkvaliteten är så dålig att hela livskvaliteten försämras så ökar andningsuppehållen risken för högt blo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/somnstorningar-blir-varre-med-stigande-alder - 2025-12-19

Barn i DiPiS- och TEDDY-undersökningarna som utvecklar hög risk för typ 1 diabetes kan få vaccination med GAD. Förhoppningen är att den ska hejda processen och förhindra att barnet insjuknar. En del av de barn som har förhöjd ärftlig risk för typ 1 diabetes utvecklar antikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Detta är ett varningstecken för att sjukdomen kan vara under utveckling.Mycket stor

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skanebarn-med-hog-diabetesrisk-erbjuds-vaccin - 2025-12-19

När Barndiabetesfonden för första gången delade ut Johnny Ludvigssons pris var det två LUDC-forskare som lönades. Ur kronprinsessan Victorias hand fick de motta blommor, diplom och var sin penningsumma. Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning fick det stora priset på 250 000 kronor.Corrado Cilio, forskargruppsledare, fick priset som delas ut till yngre barndiabetesforskare på 50 

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dubbelt-pris-till-diabetesforskare-i-malmo - 2025-12-19