Sökresultat

Ann-Marie Pendrill, seniorprofessor vid fysiska institutionen, räds inte halsbrytande berg- och dalbanor. Nu har hon skrivit en bok om hur lärare kan använda sig av karuseller och lekplatser för att förklara grundläggande fysikaliska fenomen. Hur skulle du beskriva din nya bok Physics for the Whole Body in Playgrounds and Amusement Parks? – Den bygger på 25 års erfarenhet av att använda nöjesparke

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-bok-uppmuntrar-fysiklarare-att-anvanda-nojesfalt-i-undervisningen - 2025-10-11

Naturvetenskapliga fakulteten vill ge juniora forskare möjlighet att under sex år utveckla en långsiktig forskningsverksamhet samt meritera sig för befordran till universitetslektor. Fakulteten utlyser nu därför upp till fyra befattningar som biträdande universitetslektor inom fakultetens ämnesområden. För att stödja uppbyggnaden av en forskargrupp kommer resurser motsvarande minst en doktorandtjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakulteten-utlyser-fyra-formanliga-bitradande-universitetslektorat - 2025-10-11

Lundaforskare har tagit fram en modell som från rymdobservationer kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp. De nya resultaten kan bli användbara i arbetet med de satelliter som EU de kommande åren ska skicka iväg inom jordövervakningsprogrammet Copernicus. Vid klimattoppmötet COP26 enades världens länder om ett nytt dokument som för första gången nämner avveckling av kol och fossila bränslen.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-kan-bidra-till-forbattrad-overvakning-av-koldioxidutslapp - 2025-10-11

Efter att ha arbetat i ett slags undantagstillstånd under ett och ett halvt år blickar Karin Hall framåt. På prodekanens önskelista finns vidareutveckling av utbildning, minskad lärarbyråkrati samt ökad samverkan inom fakulteten. Men också ett tätare samarbete med Lunds tekniska högskola (LTH) för att få till en vass utbildning på Brunnshög. Eftermiddagssolen från Sölvegatan flödar in genom fönstr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-forbereda-infor-ett-grundutbildningslandskap-i-forandring - 2025-10-11

Ett forskarlag har på syntetisk väg lyckats framställa två molekyler som annars bara bildas av mikroorganismer i extremt kontaminerat avloppsvatten från en övergiven gruva i Sydkorea. Metoden som tog fyra år att utveckla kan bana väg för nya typer av läkemedel. Glionitrin A och B är två besläktade molekyler med egenskaper som gör att de kan bli användbara i läkemedelsutveckling. Forskare som vill

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-kittlande-syntesproblem-som-kan-bana-vag-nya-lakemedel - 2025-10-11

Det blev storslam för naturvetenskapliga fakulteten när Kungliga Fysiografiska sällskapet delade ut sina årliga priser. Astronomen Oscar Agertz och naturgeografen Oskar Löfgren var två av totalt sju forskare som kammade hem ärofyllda priser. Kungliga Fysiografiska sällskapet i Lund grundades 1772 och verkar sedan dess för att främja forskning inom naturvetenskap, medicin och teknik. Varje år delar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-fakultetens-forskare-prisade-av-anrikt-sallskap - 2025-10-11

Peter Jönsson, universitetslektor vid kemiska institutionen, tilldelas årets pris från Sven och Ebba-Christina Hagbergs Stiftelse. Jönsson uppmärksammas för sina studier av protein-protein-interaktioner på cellytor vilka styr kommunikation mellan celler. Grattis till priset Peter, hur känns det? – Tack! Det känns mycket hedrande och det kom som en total överraskning. Jag vill också passa på att ri

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemiforskare-prisas-sina-studier-av-cellkommunikation - 2025-10-11

Med hjälp av en matematisk modell har forskare lyckats koppla samman bekräftade covid-19-fall med intensivvårdsinskrivningar och dödsfall. Modellen, som gör det möjligt att förutse och planera sjukvårdsbelastning, kan bli värdefull under den pågående pandemin samt vid framtida epidemier. Det är med hjälp av en så kallad FIR-modell (en typ av filter för digitala system) som ett svenskt forskarlag,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matematisk-modell-anvandbar-i-pandemiplanering - 2025-10-11

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan vilket leder till minnesproblem och svårigheter att tolka intryck. Till en början

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-detaljkunskap-om-skadligt-protein-kan-bli-anvandbar-i-kampen-mot-alzheimers - 2025-10-11

Supraledare är en hörnsten i bland annat kvantdatorer och partikeldetektorer. Ett vanligt problem är dock att effektiviteten försämras av olika störningar. Nu har forskare vid bland annat naturvetenskapliga fakulteten genom högprecisionsmätningar kommit ett steg närmare en förklaring till vad det är som händer. Supraledning är beroende av närvaron av elektroner bundna i så kallade Cooper-par. Två

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ogonblick-av-tystnad-visar-vagen-mot-battre-supraledare - 2025-10-11

En evolutionsbiolog som gärna går till havs för att besvara de stora frågorna och en fysiker som gjort stora landvinningar inom beräkningsvetenskapen. Kerstin Johannesson och Georg Kresse har utsetts till hedersdoktorer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/folkbildande-biolog-och-superciterad-fysiker-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-10-11

Ett forskarlag har lyckats analysera två efterföljande arter av fossilerade ormstjärnor. Resultaten visar att en 428 miljoner år gammal marin katastrof bidrog till en total förändring av djurens utseende. Den nya studien tydliggör hur miljömässiga rubbningar kan sätta igång storskaliga evolutionära processer. Ormstjärnor är en grupp tagghudingar som är nära besläktade med sjöstjärnor. Deras kroppa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fossila-ormstjarnor-fran-gotland-ger-unika-insikter-om-evolutionara-forandringar - 2025-10-11

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2025-10-11

Genom analyser av borrkärnor från Grönland och Antarktis har ett forskarlag lett från Lunds universitet hittat spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan. Det som förbryllar forskarna är att stormen ägde rum under en av solens mer passiva faser, då man tidigare trott att jorden var mindre exponerad för sådana händelser. Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uraldrig-fran-gronland-och-antarktis-vittnar-om-mystisk-solstorm - 2025-10-11

Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen, och Raimund Muscheler, professor vid geologiska institutionen, har valts in i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Marie Dacke Grattis Marie, hur känns det? – Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning. Varför tror du att du valdes in i KVA? – För min sinnes- och neurobiologiska forskning

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-fakultetens-forskare-invalda-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-10-11

Genom avancerad spektroskopi har forskare i Lund lyckats detaljstudera atmosfären hos en extrem exoplanet belägen 322 ljusår från jorden. Den nya kunskapen om den Jupiterliknande planetens skållheta gashölje är viktig när det kommer till att förstå mer jordlika planeter. WASP-189b är en mycket extrem planet utanför vårt solsystem med en dagstemperatur på 3200 grader. Planeten ligger mycket nära si

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/exotisk-cocktail-i-extrem-exoplanets-atmosfar - 2025-10-11

Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin på lång sikt i Sverige. På senare år har frågan om huruvida honungsbin och vilda bin konkurre

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2025-10-11

Ett forskarlag, där Lunds universitet ingår, har med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi visat hur man med solens hjälp kan omvandla koldioxid till bränsle. Genombrottet kan bli en viktig pusselbit för att i framtiden minska nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Det solljus som träffar jordklotet under en timme motsvarar i runda tal mänsklighetens totala energiförbruknin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-ett-viktigt-steg-mot-att-med-solens-hjalp-omvandla-koldioxid-till-bransle - 2025-10-11

För tio år sedan upptäckte forskare i Lund tecken på att en av fysikens mest fundamentala lagar, Coulombs lag, inte verkade solid i vatten. I experiment såg det ut som att två laddningar av samma tecken attraherade varandra. Men tack vare en superdator kan forskarna nu lägga fram en förklaringsmodell som visar att Coulombs lag inte låter sig utmanas i brådrasket. Det var i samband med ett experime

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-tar-hjalp-av-superdator-att-forklara-mystiska-experimentresultat - 2025-10-11

Forskare har lyckats ta fram en enkel kolvätemolekyl som uppvisar en så kallad logisk grindfunktion, liknande den i transistorer, i en enda molekyl. Upptäckten kan i framtiden möjliggöra elektriska komponenter på en molekylär skala. Att framställa mycket små komponenter är en viktig utmaning i både forskning och utveckling. Ett exempel är transistorer. Ju mindre dessa kan göras, desto snabbare och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundakemister-har-skapat-en-enkel-kolvateforening-som-kan-leda-till-minitransistorer - 2025-10-11