Sökresultat

Denna uppsats behandlar inkomstbeskattning av sjömän. För att kunna avgöra vilken sorts beskattning en sjömans inkomst skall bli föremål för måste man först se till en rad olika omständigheter i det enskilda fallet. De faktorer som är av betydelse i denna bedömning är i vilken fart fartyget seglar, fartygets och arbetsgivarens nationalitet samt vilket land som är den aktuella sjömannens bosättning

Laglotten finns till för att skydda bröstarvingars arv i situationer då arvlåtaren har skrivit ett testamente. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Bröstarvingen måste göra sin rätt gällande för utfående av laglotten. Görs inte detta inom sex månader från tidpunkten då bröstarvingen delgivits testamente mister bröstarvingen denna rätt. Det förstärkta laglottsskyddet är en regel som tillkommit fö

In recent years, public as well as private measures taken in order to protect the environment have proved to affect competition. As consumers have become more and more alert to the environmental effects of the manufacture, use and ultimate disposal of goods, undertakings have taken measures improving the environmental protection not only due to legislation imposing stricter standards on products a

De kandidatländer som ansökt om medlemskap i EU måste genomgå en omställningsprocess för att klara av de krav som EU uppställt. Alltsedan denna process började har EU haft en strategi för hur man på bästa sätt kan göra länderna i Central- och Östeuropa Europafähiga. Under senare år kan man skönja en ökad intensitet i denna s k förmedlemskapsstrategi. Denna kursändring framgår b l a vid en studie a

Syftet med denna uppsats är att analysera egendomsskyddet i 2 kap. 18 § RF och i Europakonventionen som blev inkorporerad såsom svensk lag den 1 januari 1995. Expropriation är ett nödvändigt institut för att kunna tillmötesgå de sociala, ekonomiska och miljömässiga hänsyn som finns i ett samhälle. I takt med privatisering och avreglering av samhälleliga angelägenheter har expropriation med kommers

Vid lagen om anställningsskydds instiftande 1974 infördes en bestämmelse i lagens 7 § som innebär att en uppsägning från arbetsgivarens sida måste vara sakligt grundad. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist eller av omständigheter som kan hänföras till arbetstagaren personligen. Det åligger Arbetsdomstolen att, med hjälp av de riktlinjer som utarbetats i förarbetena, ge innehåll åt sakl

Konkurrensklausuler är en slags förpliktelser i konkurrensförebyggande syfte. De förekommer ofta vid företagsöverlåtelser, innebärande exempelvis att säljaren åtar sig att för en viss tid inte konkurrera med förvärvaren av verksamheten. Några av de vanligaste motiven till varför en konkurrensklausul tas in i förvärvsavtalet är intresset att bevara marknadsandelar (goodwill) och företagsspecifikt k

Både arbetsgivarens och arbetstagarens arbetsmiljöansvar har omfattats av ett allt större tillämpningsområde med åren. Idag har olika psykosociala frågor som t.e.x. stress och mobbning en självklar plats i AML. Ansvaret för arbetsgivaren respektive arbetstagaren ser dock väldigt olika ut. Bådas ansvar regleras inom ramen för AML, men de rättsliga konsekvenserna av arbetstagaransvaret regleras inom

This thesis deals with the development of the EU asylum law and policy with focus on the role of burden-sharing and temporary protection. The Geneva Convention is the legal framework for community action. This is laid down by Article 63.1 of the EC Treaty. Article 63 does not only refer to the Geneva Convention, but also to other relevant Human Rights Treaties such as the 1948 Universal Declaratio

Denna uppsats behandlar huruvida de begränsade möjligheterna i svensk rätt för enskilda att erhålla domstolsprövning av sin miljökvalitet strider mot EG-rätten. Min tes är att så är fallet. EG:s miljökvalitetsnormdirektiv är likartat uppbyggda&semic de stadgar att medlemsstaterna skall tillse att luft och vatten inte innehåller högre halter av miljöfarliga ämnen än vad som fastslås i direktive

Förfaranden enligt vilka företag går ihop och samarbetar så att konkurrensen på marknaden begränsas på ett märkbart sätt är förbjudna enligt både svensk rätt och EG-rätt. Detta framgår av art. 81 i EGF och 6 § KL, vilka till sitt materiella innehåll i stort överensstämmer med art. 81. Rör det sig inte om företag blir således inte reglerna om förbud mot konkurrensbegränsande avtal tillämpliga. Ett

''Kvinna'' förbinds i vår världsbild med kroppslighet. Kvinnokroppen har ofta betraktats som en avvikelse från den naturliga mänskliga, (manliga) kroppen, och använts som ett argument för att legitimera kvinnors underordning. Kroppen kan därmed sägas bära en politisk innebörd, och det blir därför av intresse att studera hur kvinnokroppen konstrueras i olika samhälleliga kontexter.

Den kollektiva arbetsrätten i Sverige kan för den oinvigde te sig tämligen olikartad i jämförelse med Danmark, men bjuder vid en närmare granskning både på likheter och skillnader. Den gemensamma nämnaren är en lång tradition av inflytande för arbetstagarsidan genom förhandlingar och kollektivavtalsslutande. Lagstiftaren har inte varit en framträdande aktör. Medbestämmandelagen i Sverige är förvis

Eftersom domännamn fortfarande av många anses vara en relativt ny typ av egendom, har dess sakrättsliga karaktär inte tillfyllest blivit utredd. Sett till domännamnets snabba utveckling från den ursprungliga funktionen som adress, till i vissa fall kännetecken på Internet, med stora ekonomiska värden, krävs ett svar på spörsmålen kring domännamnets sakrättsliga ställning. Eftersom domännamn kan ha

Från den 1 juli 2003 är kapitalvinster på näringsbetingade andelar skattefria i Sverige. Som en konsekvens därav slopades också avdragsrätten för kapitalförluster. Motivet till att regeringen ville förändra regelverket var att de dåvarande reglerna inte var ändamålsenliga och effektiva, och gav upphov till ett asymmetriskt skattesystem genom att företagen kedjebeskattades. Asymmetrin uppstod genom

Den här uppsatsen har rubriken '' Kommunallagen - en ny grundlag'' och syftar till att svara på frågan om kommunallagen håller på att utvecklas från en ramlag till en lag med demokratiska medborgerliga rättigheter och vad isåfall denna utveckling kan betyda på sikt. För att belysa kommunallagens förändring specialgranskas i uppsatsen två exempel på demokratiska instrument i kommuna