Arbetshistoriska seminariet

Arbetshistoriska seminariet vid Lunds universitet bedriver sedan 1985 en öppen seminarieverksamhet som syftar till att öka den historiska förståelsen för samhällsförändring ur ett underifrånperspektiv. Verksamheten strävar efter att vara en mötesplats för akademiker och en intresserad allmänhet. För närmare upplysning, kontakta Emma Hilborn via mail: emma.hilbornhist.luse.  

Rosenhagen – en plats att minnas
Föredrag av August Ambjörnsson
Torsdagen den 28 september kl. 18.00, Rosenhagen, Landsvägen 67, Anderslöv

August från Lunds universitet har forskat om Rosenhagens historia och kommer till parken för att berätta vad han har hittat. Från 1930 till idag är Folkets park i Anderslöv en mötesplats för alla på Söderslätt, och om du missade föreläsningen i våras är detta ett perfekt tillfälle att komma till Rosenhagen och få ta del av minnen ifrån denna viktiga plats.

August Ambjörnsson avslutade våren 2023 mastersprogrammet i samhällsgeografi vid Lunds universitet och skrev sin masteruppsats om minnet av Folkets Park i Anderslöv, Rosenhagen. 

Arrangemanget är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, ABF Skåne, Centrum för arbetarhistoria, ABF Sydvästra Skåne och Anderslövs Folkets Hus Förening.

Den svenska arbetarlitteraturens historia
Föredrag av Magnus Nilsson
Söndagen den 22 oktober kl. 13.00, Statarmuseet, Torupsvägen 606–59, Bara. 

Arbetarlitteraturen utgör en viktig strömning i den moderna svenska litteraturen. Dessutom har den fyllt viktiga funktioner inom arbetarrörelsen. Magnus Nilsson presenterar några av denna litteraturs särdrag och diskuterar vad den kan lära oss om såväl litteratur som samhälle.

Det säljs mat och fika före och efter föreläsningen.

Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet. Han forskar främst om arbetarlitteratur. Senaste bok: Kampdiktare i folkhemmet: Arbetarpoeten Stig Sjödin.

Arrangemanget är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, ABF Skåne, Centrum för arbetarhistoria och Statarmuseet i Bara.

Cattunsförkläden och slitna bomullsstrumpor – Karlskroniternas kläder vid sekelskiftet 1800 
Föredrag av Christina Dackling
Torsdagen den 26 oktober kl.13.00, Glimåkra folkhögskola, Glimåkra
Föredraget är öppet för besökare på Vävdagarna i Glimåkra.

Under 1800-talet ökade svenskarnas tillgång till textilier i en samhällsomvälvande omfattning. Nya slags tyger vällde in på marknaden och befolkningens klädinnehav förändrades i rask takt. Allt fler plagg kom att tillverkas av köpta och importerade tyger samtidigt som människors garderober växte i omfång. Denna förändring inleddes redan under 1700-talet, och hade varierande förlopp i olika delar av landet och befolkningen. Föreläsningen fokuserar på hur klädinnehaven såg ut i Karlskronas hushåll runt sekelskiftet 1800. Hur mycket kläder hade stadsbefolkningens olika grupper? Vad var kläderna tillverkade av? Och vem ägde plagg i den nya moderna (men ömtåliga) bomullen?

Christina Dackling är doktorand i historia vid Lunds universitet. Hon arbetar med en avhandling om klädkonsumtion och klädförsörjning i Blekinge under 1700- och 1800-talen.

Arrangemanget är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, ABF Skåne, Centrum för arbetarhistoria, ABF Skåne Nordost, Svenska vävstolsmuseet, Skånes hemslöjdsförbund och Glimåkra folkhögskola. 

Att gå frun tillhanda: avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939
Föredrag av Sofi Vedin
Torsdagen den 23 november kl. 18.30–20.00, Mosaiken, Porslinsgatan 3, 211 32 Malmö

I detta föredrag berättar Sofi Vedin om sin forskning om avlönat hushållsarbete i Sverige, under en tid då bristen på tjänstefolk var en brinnande fråga, och i en tid av stora samhällsförändringar. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var hundratusentals kvinnor anställda i andras hem. Yrket professionaliserades aldrig, och var i princip oreglerat av lagen. Arbetsdagarna var långa, arbetet hårt och fritiden obefintlig. Dessutom var det under lång tid kutym att hushållsarbetarna bodde hos sina arbetsgivare. Kvinnliga hushållsarbetare var en av de största kvinnliga yrkesgrupperna under tidsperioden, och yrkeskåren ökade i rask takt ända fram till slutet på 1930-talet, för att sedan näst intill försvinna helt under seklets andra hälft. Trots yrkeskårens numerära omfattning finns det mycket vi inte vet om arbetet och vardagen i svenska hushåll under tiden. Vilket arbete utfördes, och av vem? Vilka yrkestitlar fanns, och vad betecknade de? Vilka konflikter uppstod i hushållen? Hur navigerade hushållsarbetande kvinnor vardagen i hushåll som var både hem och arbetsplats, och där de mötte och levde nära familjer från medel- och överklassen? 

Sofi Vedin är doktorand i historia vid Karlstads universitet sedan 2020. Att gå frun tillhanda: avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939 är titeln på hennes avhandling.

Arrangemanget är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, ABF Skåne, ABF Malmö, Arbetarrörelsens arkiv i Skåne och Centrum för Arbetshistoria. 

Stoppa matchen! Tennisprotesterna i Båstad 1968
Föredrag av Martin Ericsson
Måndagen den 27 november kl. 18.30, Musteriet, Musterivägen 4, 269 31 Båstad

I maj 1968 stoppade unga aktivister en tennismatch i Båstad. Det var en antirasistisk protest mot en Davis Cup-match där Sverige skulle möta den brutala apartheidstaten Rhodesia. Under ett par dagar skakades Båstad av politiska oroligheter och våldsamheter där både aktivister, poliser och lokalinvånare deltog. Det var det mest dramatiska som hände i Sverige under det mytomspunna året 1968, men trots det nämns händelserna sällan eller endast kortfattat i svensk historieskrivning. Vad var det egentligen som hände?

Historikern Martin Ericsson har nyligen slutfört ett forskningsprojekt om Båstadaktionen 1968 och berättar om resultaten.

Arrangemanget är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, ABF Skåne, Centrum för Arbetshistoria, ABF Nordvästskåne och Musteriet – Båstad kommun.