Filtyp
PowerPoint-presentation Grunder, ytterväggar och tak i framtidens klimat Prof. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, LTH Förutsättningar för klimatskalet • Klimatet – Varmare och fuktigare – Dagar med extrem nederbörd ökar – Högre slagregnsmängder • Energi och fuktsäkerhet – Strävan att minska energianvändningen – Ju mer värmeisolering desto känsligare ur fuktsäkerhetssynvinkel – Små säkerhetsmarginale
Kollektivtrafikens roll i framtidens attraktiva och hållbara storstad Kollektivtrafikens roll i framtidens attraktiva och hållbara storstad Joel Hansson K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Münster, 1991 Färdplanens slutsats är att nuvarande utveckling inte är tillräcklig för att locka tillräckligt många människor att minska sitt privata bilresande K2 och Svensk Kollektivtrafik, 201
PowerPoint-presentation Rapsprotein - ett nytt skandinaviskt alternativ till soja - hur en restprodukt kan tas tillvara och bli nya produkter Karolina Östbring, PhD Inst. Livsmedelsteknik, LTH Skissernas museum 170519 Mat påverkar klimatet o Livsmedelssektorn 30% av utsläppen av växthusgaser o Animalisk produktion genererar stora utsläpp av klimatgaser • metan från kor • gödselhantering o Byta ut
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/karolina_ostbring_presentation_hallbar_mat_19_maj_2017.pdf - 2026-07-09
Klimatförändringar leder till fler värme- böljor och mer värmestress – förutsägbart men svårhanterligt KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 Ekonomi, samhälle och människor påverkas Värmestress är redan idag en orsak till att den globala arbets- förmågan minskar till 90% under de mest intensiva måna- derna. Man beräknar att den fram till 2050 kan ha mins
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatforandring_och_varme_l_olsson_low.pdf - 2026-07-09
Klimatkänslighet och utsläppsbanor klimat i fokus | Nr 01 • 2013 | Lunds universitet 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 01 • 2013 Klimatkänslighet och utsläpps- banor Marianne hall, centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet markku rummukainen, centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Storleken på klimatförändringarna som sker till följd av människans aktiviteter bestäms dels av
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatkanslighet_final_low.pdf - 2026-07-09
Stadsbiblioteket Lund 2014-11-10, kl. 18:00-19:30 Kolets kretslopp och klimatet: ett gammalt men svajigt förhållande Jordens klimatsystem är i obalans och det angår och påverkar oss alla. På Lunds universitet samarbetar forskare inom geologi, naturgeografi, ekologi och fysik för att öka kunskapen om hur kolcykeln och klimatsystemet fungerar tillsammans. Häng med på en klimatresa genom havet, jorde
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/kolets_kretslopp_och_klimatet.pdf - 2026-07-09
Cities and climate change: The great decarbonisation challenge KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 | LUND UNIVERSITY 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 Cities have the potential to make a difference All over the world, cities are rapidly expanding. In 1900, 13% of the global population lived in urban areas; today it is more than 50%. But as cities grow, so do the challenges. Urbaniza- tion is leading to pr
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/ln_hb_km_cities_and_climate_change_final.pdf - 2026-07-09
#hv19 Hållbarhetsforum vid Lunds universitet www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019 www.sustainability.lu.se/sustainability-week-2019 hallbarhet.lu.se sustainability.lu.se facebook.com/sustainabilityforum Join the sustainability discussion #hv19 http://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019 http://www.sustainability.lu.se/sustainability-week-2019 HÅLLBARHETSVECKAN 2019 3 Tiden rusa
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/lu_hallbarhetsv-program_a5_lowres-190318.pdf - 2026-07-09
PowerPoint-presentation Hur vi förstår individens upplevelse av stadsmiljön. MARIA JOHANSSON, PROFESSOR I MILJÖPSYKOLOGI, ARKITEKTUR OCH BYGGD MILJÖ, LTH Foto: Catharina Sternudd Miljöpsykologi: sampelet mellan människa och miljö ur individens perspektiv INDIVIDUAL FACTORS WALKING PERCEIVED URBAN DESIGN QUALITIES AFFECTIVE EXPERIENCES P H YS IC A L A N D S O C IA L E N V FE ATU R E S En modell för
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/maria_johansson_manniskan_i_staden_17_maj_2017.pdf - 2026-07-09
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har över 200 000 medlemmar oc
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mera_rotfrukter_drejing_lund-2016-feb.pdf - 2026-07-09
a0dd25d0-6c34-4bce-aa87-a1155c52fab4 40 41 Digitala biblioteket IT för ovana, drop in Enskild handledning i att använda e-post, internet och sociala medier, med mera. För bästa hjälp, ta med din egen datorenhet och bibliotekskortet. Observera att vissa tillfäl- len har speciella teman. 17 jan, 2 feb, 28 feb, 16 mars, 3 maj | 10.00–12.00 | Utsikten 25 jan, 7 feb, 8 mars, 23 mars, 6 april, 18 april
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/miljobibliotekets_forelasningar_varen_2017.pdf - 2026-07-09
M i s t r a - s w e c i a | C l i m at e · I m pa c t s · a d a p tat i o n | w w w. m i s t r a - s w e c i a . s e Klimatanpassat skogsbruk: Drivkrafter, risker och möjligheter syntes- rapport 2 Mistra-Swecia 2015 Om rapporten...........................................................................................3 Mistra-SWECIA – forskning om klimat, effekter och anpassning.........5 Inlednin
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mistra-swecia_syntesrapport.pdf - 2026-07-09
Globala utsläppen ökar, men måste ner KLIMAT I FOKUS | Nr 08 • 2014 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 08 • 2014 De globala växthusgasutsläppen handlar i första hand om koldioxid från användningen av kol, olja och naturgas. Även förändrad markanvändning bidrar till utsläppen. Klimatpå- verkande utsläpp i form av metan och lustgas kommer från bland annat jordbruket, och i form av en rad fluo
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mr_globala_utslappen_okar_low.pdf - 2026-07-09
Tvågradersmålet KLIMAT I FOKUS | Nr 15 • 2015 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 15 • 2015 Ett centralt mål i klimatpolitiken är att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Utgångspunkten är klimatet jämfört med den förindustriella tiden. Detta mål går under namnet ”tvågradersmålet”. EU har arbetat med tvågradersmålet sedan 1996. Inom ramen av FN:s klimatför- handlingar fö
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mr_tvagradersmalet.pdf - 2026-07-09
Economic incentives – useful, but not sufficient for meaningful mitigation efforts KLIMAT I FOKUS | Nr 13 • 2014 | LUND UNIVERSITY 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 13 • 2014 Evaluation of economic policy incentives Economic or fiscal incentives (or disincentives) are widely used policy instruments to achieve a given desired outcome. Examples of such incentives are taxes, subsidies, soft loans, re- bates, emi
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mundaca_final_small.pdf - 2026-07-09
Centre for Environmental and Climate Research Lund University Talk: Sustainability Research opportunities on environmental, societal and economical challenges linked to the Hanö Bay region Seminar Lund University and the Simrishamn Municipality are setting up a new research and innovation environment at the Marine Centre in Simrishamn. Welcome to the second Talk: Sustainability presenting new inte
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/research_opportunities_hano_bay_region_cec.pdf - 2026-07-09
Workshop 18 oktober 2017: Ett hållbart Lunds universitet Dokumentation från Workshopen Framtidens hållbara universitet 18 oktober 2017 Universitetet är en viktig drivkraft för en bättre värld genom både vår forskning och vår utbildning. Samtidigt belastar vi miljön genom vår verksamhet – lokaler, resor, allt det vi konsumerar och så vidare. Som en del av programmet under den sista vetenskapsveckan
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/sammanfattning_workshopbord_18okt2017_0.pdf - 2026-07-09
How do we reach zero climate impact? Stefan Nyström, the Administrative Director of the All Party Committee on Environmental Objectives (Miljömålsberedningen*) and researchers from Lund University will discuss how to turn words into action in the Swedish climate policy on the road towards zero emissions. Anders Wijkman, who was earlier announced as the speaker has had to cancel his participation d
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/seminar_zero_climate_impact_28_okt_a3_rev27okt_low.pdf - 2026-07-09
Agroecology to Promote Just Sustainability Transitions: Analysis of a Civil Society Network in the Rwenzori Region, Western Uganda sustainability Article Agroecology to Promote Just Sustainability Transitions: Analysis of a Civil Society Network in the Rwenzori Region, Western Uganda Ellinor Isgren 1,2,* and Barry Ness 1,2 1 Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS), P.O. Box 170,
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/sustainability-09-01357.pdf - 2026-07-09
SustainabilityTalk_SimrishamnMarineCentrum_180522.key The role of healthy marine and coastal ecosystems in the emerging bioeconomy Deniz Koca, Assist. Prof., Researcher, Centre for Environmental and Climate Research (CEC) www.cec.lu.se Coordinator & Director of Studies, BIOECONOMY Graduate Research School www.cec.lu.se/bioeconomy E-mail: deniz.koca@cec.lu.se Tel: +46 733 800687 (mobile) +46 46 222
