Det egna kapitalet på kostnadsstället kallas myndighetskapital och består av över- eller underskott från tidigare år, inklusive belopp som enligt gällande redovisningsprinciper inte kunnat periodiseras utan resultatförts som överskott. I myndighetskapitalet ingår alltså både medel som är ganska fria att använda för olika ändamål och medel som är öronmärkta för viss användning. På denna sida kan du

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/bokforing-och-avstamning/kapitalflyttning - 2025-05-07

På denna sida får du information om var och hur lönekonteringar korrigeras. När en anställds grundkontering av lön behöver ändras görs det i Primula, i formuläret Ändra grundkontering.Instruktioner för formuläret Ändra grundkonteringI det formuläret går det även att rätta eller ändra en persons grundkontering av lön bakåt i tiden men som längst sedan 1 januari innevarande räkenskapsår. Det finns n

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/bokforing-och-avstamning/ratta-lonekontering - 2025-05-07

På denna sida kan du läsa om de bidrag som universitetet förmedlar vidare eller betalar tillbaka. Vidareförmedling av bidrag Stipendier Återbetalning av bidrag Vidareförmedling av bidrag Vidareförmedling, eller transferering, innebär att universitetet lämnar bidrag i rollen som förmedlande myndighet. Det är aktuellt när universitetet koordinerar ett projekt och ska betala vidare till övriga partne

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/och-utbetalningar-utan-faktura/vidareformedling-och-aterbetalning-av-bidrag - 2025-05-07

Depositioner innebär att studenter lämnar en avgift mot tillgång till nycklar, kort och dylikt. Depositionsavgift tas också ut i vissa fall vid bostadsuthyrning. Institutionen ska upprätta en förteckning över vilka personer det gäller. Av förteckningen ska det framgå belopp, datum för lämnandet av deposition, vad som lämnats ut (t.ex. passerkort, lägenhet), namn, adress och uppgifter för att kunna

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/och-utbetalningar-utan-faktura/depositioner - 2025-05-07

På denna sida hittar du ett baspaket med ekonomiska avstämningar och kontroller, inklusive länk till specifik guide och fördjupad information på Ekonomiwebben. Det finns även hänvisning till anpassad rapport i Raindance. Materialet är grupperat efter när i tiden avstämningen eller kontrollen ska ske (varje vecka, månad eller tertial). Sidan är tänkt att underlätta för dig som ekonom genom att du e

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/bokforing-och-avstamning/avstamningar-och-kontroller - 2025-05-07

Vid behov av handkassa kan din institution eller avdelning ansöka om ett ICA Kontantkort för mindre inköp där det inte går att få faktura. Läs mer om hur ICA Kontantkort fungerar nedan Ni bör bestämma storleken på handkassan restriktivt med hänsyn till omsättningen och den bör redovisas minst 3 gånger om året. Omsättningen i handkassan får endast bestå av utbetalningar mot kvitto med motsvarande p

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/och-utbetalningar-utan-faktura/handkassa - 2025-05-07

På denna sida hittar du några viktiga begrepp som används i samband med full kostnadstäckning och samfinansiering. Kärnverksamhet: Den huvudsakliga verksamheten vid Lunds universitet är utbildning och forskning. Det är där kärnverksamheten finns i form av kurser, program, forskningsprojekt etc. Kärnverksamheten är indelad i avgränsade verksamheter som kallas kostnadsbärare. Stödverksamhet/Indirekt

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/overgripande-om-ekonomi-och-redovisning/ekonomimodellen/principer-och-rutiner/full-kostnadstackning-och-samfinansiering/begrepp - 2025-05-07

Alla bidragsgivare betalar inte alltid samtliga kostnader i bidragsprojekten utan ibland måste universitetet bidra till finansieringen. Detta kallas medfinansiering eller samfinansiering. Behovet av samfinansiering beräknas i projektkalkylen vid ansökan och utgör en del av beslutsunderlaget för prefekten (eller ibland flera personer). Läs mer i bilagan till Föreskrifter om fördelning av beslutsbef

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/overgripande-om-ekonomi-och-redovisning/ekonomimodellen/principer-och-rutiner/full-kostnadstackning-och-samfinansiering/samfinansiering - 2025-05-07

Budgetering av den egna stödverksamheten På varje nivå, universitetsnivå, fakultetsnivå, institutionsnivå och ev. avdelningsnivå, delas verksamheten in i kärn- och stödverksamhet. Kärnverksamheten budgeteras på verksamhet 11-58 och stödverksamheten budgeteras på verksamhet 91. EOS - Guide för budgetuppgifter (PDF 1,3 MB) Kostnader för överliggande nivåer Varje nivå vidarefördelar sin fördelade stö

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/overgripande-om-ekonomi-och-redovisning/ekonomimodellen/principer-och-rutiner/full-kostnadstackning-och-samfinansiering/budgetering-av-stodverksamheten-i-eos - 2025-05-07

Bokföringen i Raindance görs i flera steg: Löpande bokföring av stödverksamheten på verksamhet 91 - Egna stödverksamheten - Debitering av stödverksamhet från överliggande nivåer Fördelning av stödverksamhetens kostnader och intäkter till kärnverksamheterna Debitering av kostnadsbärarna – påläggsbokföring Löpande bokföring av den egna stödverksamheten Löpande kostnader och intäkter i institutionens

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/overgripande-om-ekonomi-och-redovisning/ekonomimodellen/principer-och-rutiner/full-kostnadstackning-och-samfinansiering/bokforing-av-stodverksamhetens-kostnader-i-raindance - 2025-05-07

Uppföljningen av att kärnverksamheterna bär sina fulla kostnader behöver göras för varje verksamhet som helhet, det vill säga både för alla kostnadsbärare och för fördelningsaktiviteten (990099) och eventuella andra gemensamma aktiviteter som använts i kärnverksamheten.KärnverksamhetenTraditionell uppföljning att varje kostnadsbärare, eller grupp av kostnadsbärare, följer budget. Vanligtvis dels g

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/overgripande-om-ekonomi-och-redovisning/ekonomimodellen/principer-och-rutiner/full-kostnadstackning-och-samfinansiering/uppfoljning-av-full-kostnadstackning - 2025-05-07

Använd i första hand det automatiska stödet för bokföring av samfinansiering som finns i Raindance. I guiden nedan kan du läsa om hur du går tillväga. Där finns även en instruktion för de tillfällen du behöver göra en manuell samfinansiering: Guide - Registrera samfinansiering i Raindance (PDF 545 kB, ny flik) Läs mer om samfinansiering Kontaktinformation Sektionen EkonomiAvdelningen Inbetalningar

https://www.ekonomiwebben.lu.se/mitt-arbete/bokforing-och-avstamning/bokfor-samfinansiering - 2025-05-07

This lecture series is presented by Dr. Richa Raj, Assistant Professor, Jesus and Mary College, University of Delhi. Read more about her research here.   Part 1: Founding of the Arya Samaj and its Beliefs About the lecture Arising during a tumultuous period in the history of colonial India, the Arya Samaj was an important social and religious reform movement that, although originating in Northern

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/arya-samaj-colonial-north-india - 2025-05-07

This lecture series is presented by Professor Knut A. Jacobsen (University of Bergen). Read more about his research here.    Part 1: Pre-Buddhist and Early Buddhist Ritual Sites About the lecture South Asia is one of the major pilgrimage regions in the world. All the four religions of Indian origin have numerous pilgrimage sites, which are centers of ritual activities, and their sacred geographies

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/early-pilgrimage-traditions-south-asia - 2025-05-07

This lecture series is presented by Joel Kuhlin (PhD Student at the Center for Theology and Religious Studies, Lund University). Read more about his research here.   Part 1: Introduction About the lecture Pentecostalism has been described as perhaps one of the fastest growing religious movements globally during the 20th century. Today, one estimation is that up to 5-600 million Christians globally

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/pentecostalism-india - 2025-05-07

This lecture series is presented by Professor Radhika Chopra (University of Delhi). Read more about her research here.   Part 1: Recognizing Sikhism  About the lecture Emerging in the 16th century in the Indian sub-continent, Sikhism is perhaps the most ‘visible’ religion today in the world through its symbols, rituals, and cultures. Like any other religion, the evolution of Sikhism throughout the

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/contemporary-sikhism - 2025-05-07

This lecture series is presented by Niklas Foxeus, Associate Professor (Docent) Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies, Stockholm University. Read more about his research here.   Part 1: Prosperity Buddhism in Southeast Asia and East Asia About the lecture In this part, Dr. Foxeus focuses on how for a long-time people in Burma/Myanmar have turned to the traditional spirit

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/prosperity-buddhism-burmamyanmar - 2025-05-07

This lecture series is presented by Johan Nilsson (Post-Doctoral Researcher, History of Religions, Centre for Theology and Religious Studies, Lund University). Read more about his research here.   Part 1: The International Theosophical Movement About the lecture Theosophy was one of many esoteric movements that emerged around the world during the end of the late 19th Century and today it is genera

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/theosophy-and-buddhism-sweden - 2025-05-07

This lecture series is presented by Professor Tanuja Kothiyal (Dr B.R. Ambedkar University Delhi). Read more about her research here.   Part 1: An Introduction to Folk Traditions in South Asia - Typologies and Mythemes About the lecture Known for its more systematic and textual-rich religions, the South-Asian region also hosts a variety of folk religions that occupy liminal spaces between formal r

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/folk-religions-south-asia - 2025-05-07

This lecture series is presented by Professor Knut A. Jacobsen (University of Bergen). Read more about his research here.   Part 1: Historical Yoga, Modern Yoga, and the Current Global Yoga Phenomenon About the lecture In this video by Professor Knut A. Jacobsen, we focus on how historical research in yoga and the global phenomenon on yoga has gained much important in the recent years. Modern yoga

https://www.sasnet.lu.se/research/lund-lecture-series-indian-religions/modern-yoga-global-yoga-phenomenon-and-samkhyayogin-hariharananda-aran - 2025-05-07