Att skriva den första inlämningsuppgiften

Följande text är en översättning av ”How to Write Your First Undergraduate Essay”, skriven av Jeremy Black, historieprofessor från University of Exeter. Texten är även bearbetad för att bättre passa studier inom humaniora i en svensk kontext.  Här används uttrycket essay

Att skriva den första inlämningsuppgiften

Gratulerar! Du har börjat läsa historia på universitetsnivå, ett av de mest intressanta ämnena man kan läsa. Ett skäl till att det är ett intressant ämne är att det finns en tydlig progression i ämnet. Alla har läst historia i skolan. Och det är just detta som är problemet – att skriva en första hemtentamen eller ett paper på universitetsnivå utan att veta vilka krav som ställs, jämfört med andra skolarbete i ämnet. Den första regeln är enkel. Du kan tycka dig ha sett frågan förut, men svaren kommer att vara annorlunda. Man kan ställa en identisk fråga – “Varför inträffade den franska revolutionen?” – till någon som är 12, 14, 16, 18, 20 år gammal, eller, om du är en forskare som skriver en artikel, 50 eller 60 år, men svaren måste se olika ut. På vilket sätt skiljer sig svaren? Det är inte så att det krävs mer fakta. Universitetsstudier är inte i huvudsak en test av faktakunskaper, att komma ihåg årtal eller citat. Det är visserligen på sin plats att stödja argument med relevant information – med trycket på relevant, inte på information – och att man när man använder fakta ska man få det rätt. Att säga fel underminerar intrycket av ditt arbete eftersom det då förefaller som om du inte kan ditt ämne. 

Historia är vad du minns när du glömmer den sakhistoriska faktan. Det är en vana att tänka, en attityd av noggrannhet och redogörelse, en frågeteknik. Detta måste ligga till grund för din inläsning inför ditt paper, och det är i ljuset av detta dina fakta kommer att granskas. Fakta måste bidra till dina kritiska och självständiga argument, och det finns tre viktiga element som måste bindas samman för att din essä ska bli bra:
  1.  Begrepp
  2. Metodologi
  3. Historiografi
Här ska jag gå igenom alla tre. Men du behöver inte vara orolig, för en ny student är detta någonting man ska sträva efter – det är ingenting man behärskar redan från början. Men det är viktigt att sträva mot detta, eftersom det visar dig dels hur annorlunda historieämnet är inom högre utbildning jämfört med gymnasiet, dels vad du kan förvänta dig att du ska kunna när du väl är klar med en universitetsutbildning. För att göra bra ifrån dig måste du redan från börja anstränga dig för att inkludera dessa beståndsdelar i dina paper.
Begrepp
Många frågor relaterar till nyckelbegrepp i historien. Om du till exempel får frågan: ”Vilka var orsakerna till den franska revolutionen?” så är nyckelbegreppen här orsak och revolution. Vad menar du med franska revolutionen? Är det främst en häftig utmaning av monarkins maktbefogenheter år 1789, är det upprättandet av en ny politisk ordning, är det en socioekonomisk förändring? Om det är en kombination av dessa tre, vilken av förklaringarna har företräde och kräver störst utläggning? Hur förstår du orsak? Talar vi främst om långsiktiga, strukturella faktorer som orsakar problem, eller om plötsliga händelser som leder till sammanbrott av existerande förhållanden? Dessa saker behöver du diskutera. Detta är nyckeln till en god inlämningsuppgift på universitetsnivå: du ska inte lämna något sådant outtalat, eller förutsätta att det inte behöver diskuteras. Att adressera sådana saker visar att du har gjort dig en föreställning om vad som kan påverka en analys, och att du vet vad som är relevant att diskutera. Du måste också vara medveten om att du kan få fram olika svar. Detta leder oss till metoden.
Metodologi
Här visar du att du kan förstå hur man inom vetenskapen, där du nu inkluderar dig själv, handskas med begrepp och föreställningar på olika sätt. Detta påminner om förra punkten när det gäller att påvisa förståelse för nyckelbegrepp, men här handlar det om metoden. Vilka källor ska en forskare bygga på, och hur ska de använda dessa källor? Föredrar du att beskriva franska revolutionen utifrån revolutionärernas perspektiv, utifrån vad de sade i offentliga debatter eller vad som egentligen hände i praktiken – inklusive det våldsamma motstånd detta väckte? Om du diskuterar det sistnämnda understryker du det faktum att revolutionen ledde till ett inbördeskrig, och att orsakerna som du pekar ut har mindre att göra med en massa som förkastar ett existerande samhällssystem. Du pekar också på att ett fåtal personer under 1789 alls kunde föreställa sig vad som skulle komma att hända år 1792 (republik och en rättegång mot en kung), för att inte tala om år 1793 (skräckväldet). Revolutionen presenteras alltså som en dynamisk, föränderlig process, som fordrar olika förklaringar i dess olika stadier.
Historiografi
Ett viktigt kännetecken för allt akademiskt skrivande är att du explicit behöver peka på i vilken grad historiker har olika åsikter – och varför – för att du ska kunna visa att du förstår hur åsikter kan ändras, och vilken plats ditt inlägg och ditt paper har i debatten. Det handlar om hur forskningsläget ser ut, dvs. hur forskningen har behandlat samma fråga och hur vetenskaparnas produkter förhåller sig till varandra. När det gäller franska revolutionen tenderar forskare i Frankrike att betona socioekonomiska faktorer, där amerikanska forskare gärna betonar de begreppsmässiga motsägelserna hos L’ancien régime, och brittiska forskare å sin sida hellre betonar mer kortsiktiga politiska tvistefrågor i tiden.
Tio viktiga ting att göra
  1. Läs frågan och förstå vad som efterfrågas.
  2. Arbeta fram en plan att ta itu med frågan.
  3. Skriv en detaljerad disposition, med olika huvudpoänger för varje stycke.
  4. Skriv en introduktion, där du visar din förståelse av ämnet.
  5. Glöm inte att definiera dina begrepp tydligt i ditt svar.
  6. Glöm inte att introducera din historiska metod tydligt.
  7. Ägna dig åt det historiografiska läget, forskningsläget, genom ta upp historikers olika perspektiv.
  8. Placera in dig själv i detta historiografiska forskningsläge.
  9. Sammanfatta dina argument och peka på relevansen för ämnet i en vidare historisk kontext.
  10. Inkludera en referenslista.
Avslutning
Låter detta svårt? Genom detta angreppssätt förstår du mer av ditt ämne, och din utbildning blir till den process av förståelse som ger din bildning, och din utbildning, en tydlig progression. Originalartikeln publicerades ursprungligen i History Today 2009, och återfinns på URL:
Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2020-06-22