Sökresultat

Vetenskapsrådet har rekommenderat en ny nationell satsning på och finansiering av polarforskning inom ramen för regeringens program för strategiska forskningsområden. Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) är medsökande i förslaget, som leds av Stockholms universitet. Satsningen samlar flera universitet i ett långsiktigt samarbete. Även om det formella beslutet fattas av regeringen inneb

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-finansiering-polarforskning - 2026-06-19

Hur mäter man hur produkter och råvaror som utvinns på vitt skilda platser runt om i världen påverkar den biologiska mångfalden? Forskaren Carla Coelho från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo) har tillsammans med sina kollegor utvecklat en ny metod för att uppskatta gruvors och stenbrotts påverkan – och i vilken utsträckning de faktiskt skadar livsmiljöerna i omgivningen. Perforering -

https://www.mgeo.lu.se/artikel/gruvdrift-i-de-sista-ororda-omradena-en-metod-att-identifiera-gruvor-i-ororda-landskap - 2026-06-19

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-06-19

Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sen stod och samlade damm. Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljopionjar-prisas-ger-akademin-baklaxa - 2026-06-19

Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå

https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-06-19

Salem Thawaba, professor i arkitektur och stadsplanering vid Birzeituniversitetet i Palestina, besökte Lund i slutet av april. Han var där för att delta i undervisningsverksamhet och diskutera fortsatt samverkan med Lina Eklund från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo). Den 30 april höll han ett seminarie med titeln ”Kolonisering och ständigt skiftande gränser: Ett fall från Västbanken”

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forskare-belyser-effekterna-av-forandrade-granser-pa-vastbanken - 2026-06-19

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2100-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-06-19

När Crafoordpristagaren Veerabhadran Ramanathan besökte Lund den 18 maj kombinerade han personliga reflektioner med ett kraftfullt vetenskapligt budskap: att förstå aerosoler och växthusgaser är avgörande för att bekämpa klimatförändringarna, men för att lösa krisen krävs nya tillvägagångssätt, ett brett samarbete och ett brådskande engagemang från allmänheten. Måndagen den 18 maj besökte Veerabha

https://www.mgeo.lu.se/artikel/att-forsta-en-varld-i-uppvarmning-insikter-fran-crafoordpristagaren-veerabhadran-ramanathan - 2026-06-19

När Sveriges Unga Akademi nu presenterar sina nya ledamöter finns en kollega från Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med: Lina Eklund. Vilken fantastisk nyhet! Hur känns det, Lina?- Lärorikt och kul!Vad innebär det för dig och vad hoppas du få ut av akademin?- Att bli invald i Sveriges Unga Akademi är ju en unik möjlighet att vara med och bidra till bättre förutsättningar för forskar

https://www.mgeo.lu.se/artikel/lina-eklund-blir-ny-ledamot-i-sveriges-unga-akademi - 2026-06-19

En ny studie av Nitin Chaudhary, forskare vid MGeo (Miljö-och geovetenskapliga institutionen), visar hur klimatförändringar kan påverka koldioxidlagringen i Indiens skogar – och har rönt stor uppmärksamhet i de stora indiska medierna. I denna Q&A (frågor och svar) förklarar Nitin varför resultaten är viktiga, vad som gör studien nyskapande och varför resultaten måste förmedlas med försiktighet. He

https://www.mgeo.lu.se/artikel/overraskande-resultat-i-en-ny-studie-om-framtida-koldioxidlagring-i-indiska-skogar - 2026-06-19

Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a

https://www.mgeo.lu.se/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2026-06-19

EU:s nya krav på naturrestaurering ska omsättas i nationell praktik – men hur gör man det effektivt i ett jordbrukslandskap? På uppdrag från svenska myndigheter har forskare från Miljö- och geovetenskapliga institutionen tagit fram en rapport som pekar på konkreta vägar framåt för hur biologisk mångfald, lantbrukets villkor och kostnadseffektivitet kan gå hand i hand. EU:s förordning om att restau

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fran-eu-krav-till-verklighet-sa-kan-sverige-lyckas-med-naturrestaurering-i-jordbrukslandskapet - 2026-06-19

Onsdagen den 27 maj invigdes äntligen den nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med musik, panelsamtal, seminarier och visning om mineral viktiga för den gröna omställningen. Nästan fem månader efter att Cntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samlats i den nya organisationen markerade in

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljo-och-geovetenskapliga-institutionen-invigdes-med-dans-musik-och-panelsamtal - 2026-06-19

Jutta Holst är forskare och koordinator på ICOS Sweden, en infrastruktur som Miljö- och geovetenskapliga institutionen är värd för. Den 15-17 september är hon med och arrangerar ICOS vetenskapliga konferens som för första gången hålls i Lund. Hur beskriver du kortfattat konferensen?Den är en viktig mötesplats för alla forskare om växthusgaser, både från atmosfär-, havs- och ekosystemsidan. Det bli

https://www.mgeo.lu.se/artikel/konferens-om-vaxthusgaser-samlar-forskare-i-lund - 2026-06-19

Nya forskningsresultat och metoder från Abdulhakim Abdi, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), bidrar till att öka kunskapen om trädslag i Sveriges skogar. Skogarna spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi, den biologiska mångfalden och klimatsystemet, och har ett enormt kulturellt värde. Därför är det viktigt att veta vilka trädslag som växer var för att kunna förval

https://www.mgeo.lu.se/artikel/unik-kartlaggning-av-tradslag-i-ny-forskning - 2026-06-19

I Arktis värms klimatet upp snabbare än nästan någon annanstans på jorden. Det förändrar både landskapet och ekosystemen. Hanna Marsh, som nyligen disputerat, har i sin avhandling undersökt hur växtligheten i norr påverkas och vad det betyder för naturens koldioxidupptag. Vad har du undersökt?– Jag har undersökt hur växtligheten i Arktis och andra nordliga områden påverkas av klimatförändringar, s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fem-fragor-till-hanna-marsh-om-klimatforandringar-i-arktis - 2026-06-19

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-06-19

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-06-19

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2026-06-19

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Denna artikel publicerades 28 augusti på naturvetenskapliga fakultetens hemsida.Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogramm

https://www.mgeo.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2026-06-19