Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 560730 sökträffar

Flimrande LED-lampor ger oss huvudvärk

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Dålig belysning på arbetsplatsen är en vanlig orsak till både huvudvärk och koncentrationsproblem, enligt forskaren i synergonomi Hillevi Hemphälä. – Det är så onödigt med tanke på hur lätt det är att fixa problemen, säger hon. I flera år har optikern och sedermera syn­ergonomiforskaren Hillevi Hemphälä slagits för

https://www.lu.se/artikel/flimrande-led-lampor-ger-oss-huvudvark - 2026-06-02

LTH-veteraner erbjuder sina tjänster

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kompetensen och intresset för vad som händer vid universitetet försvinner inte med pensionen. Varken för forskare, lärare eller administratörer. Och särskilt inte för den grupp på 70 tidigare medarbetare som är med i kontaktklubben LTH Veteraner. – Det finns plats för fler, säger Thomas Johannesson, före detta rekto

https://www.lu.se/artikel/lth-veteraner-erbjuder-sina-tjanster - 2026-06-02

Gästtyckaren: Tjugo år med Öresundsbron

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I skrivande stund är det lite trafik på den 20-årsjubilerande Öresundsbron. Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi skriver om brons betydelse och det uppfinningsrika släktet ­regionauterna som lever på båda sidor. Och om hur det har varit lättare att etablera forsknings- än undervisningssamarbete över sundet.

https://www.lu.se/artikel/gasttyckaren-tjugo-ar-med-oresundsbron - 2026-06-02

Fängslas av det skrämmande

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hon har ett eget skräckkabinett hemma och i trädgården pickar svarta voodoohöns. Även som forskare i digitala kulturer dras Moa Petersén till det lite skrämmande eller udda. I skräckkabinettet trängs burkar med njurstenar, en visdomstand, dödsannonser, ömsat ormskinn där ögonen fortfarande kisar lömskt, gamla dockor

https://www.lu.se/artikel/fangslas-av-det-skrammande - 2026-06-02

Lärarterminen i Texas inspirerade både mor och dotter

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett varmt välkomnande på institutionen, en engagerad medlärare och en framgångsrik blåsorkester för dottern. Det var tre saker som förgyllde Maria Ekelins termin som lärare i graviditets- och förlossningsvård på University of Texas. Nu vill hon uppmuntra fler att söka STINT:s program Teaching Sabbatical. Varje år få

https://www.lu.se/artikel/lararterminen-i-texas-inspirerade-bade-mor-och-dotter - 2026-06-02

Åldern spelar ingen roll vid bedömning av anslag

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. – Är man slut som forskare vid 67, undrade Lo Gorton i en krönika i förra LUM. Anledningen var att han i samband med pensionsåldern nekades anslag för sin forskning som han tidigare inte haft några problem att få finansiering för. Åldersdiskriminering? – Nej, säger forskningsfinansiärerna. Vi tar inte hänsyn till ål

https://www.lu.se/artikel/aldern-spelar-ingen-roll-vid-bedomning-av-anslag - 2026-06-02

Lundastudenter kartlade översvämningsrisker i Uganda

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Studieresan gav inte bara fördjupad kunskap om hur klimatförändringarna påverkar Uganda. Naturgeografistudenterna fick vid sidan om karteringsarbetet uppe i bergen även uppleva bussbekymmer i lervälling, vilda djur och en osviklig gästfrihet. Det är ett uppsluppet gäng som samlats i entrén till Institutionen för nat

https://www.lu.se/artikel/lundastudenter-kartlade-oversvamningsrisker-i-uganda - 2026-06-02

Fyra tvärvetenskapliga projekt tog hem 100 VR-miljoner

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det blev jackpot för Lunds universitet i samband med att Vetenskapsrådet delade ut anslag före jul. Fyra interdisciplinära projekt i gränslandet mellan medicin, teknik och naturvetenskap fick dela på 100 miljoner kronor. LUM tog ett snack med ett av de fakultetsöverskridande forskar­lagen. – Det är väldigt roligt at

https://www.lu.se/artikel/fyra-tvarvetenskapliga-projekt-tog-hem-100-vr-miljoner - 2026-06-02

Med näsa för nosar

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att överge forskningen har aldrig varit ett alternativ för Ronald Kröger, professor i biologi med inriktning på fiskars ögonlinser och hundars nosar. – Jag forskar med hela mitt hjärta! Men minst lika beroende är han av sin hjärna – och den har varit riktigt illa ute. Nu är det snart fem år sedan den lördagsmorgon d

https://www.lu.se/artikel/med-nasa-nosar - 2026-06-02

Han efterlyser en mer hållbar akademisk karriärstege

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag kräver den goda, snabba akademiska karriären många resor med ett högt koldioxidutsläpp. Hållbarhetsforskaren Hervé Corvellec menar att LU borde se över sitt meriteringssystem som en följd av detta. Och även fundera över studenternas flygresor. – Idag är det oreflekterat inbakat vid rekryteringar att det ger kva

https://www.lu.se/artikel/han-efterlyser-en-mer-hallbar-akademisk-karriarstege - 2026-06-02

Åtta rektorskandidater om varför de vill leda LU

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ingen extern sökte rektorsjobbet som blir ledigt till årsskiftet. Men åtta interna tungviktare intervjuas nu för tjänsten. Det är dekaner och vicedekaner och alla är nominerade. Här berättar de varför de vill bli Lunds universitets rektor. Sylvia Schwaag Serger, prorektor för LU, professor, forskningspolitik Vad är

https://www.lu.se/artikel/atta-rektorskandidater-om-varfor-de-vill-leda-lu - 2026-06-02

Vår beredskap behöver styras upp

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Pasta, mjöl och toalettpapper står högt upp på hamstringslistan. På apoteket är det handsprit och receptfria läkemedel som bunkras. Pandemin som pågår har lett till att folk förbereder sig för att vara hemma en längre tid. Men hur ser vår beredskap egentligen ut? Att vi nu befinner oss i en stor smittspridningskris

https://www.lu.se/artikel/var-beredskap-behover-styras-upp - 2026-06-02

Fem råd för en god organisationskultur

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Louise Bringselius är universitetslektor och docent i företagsekonomi och aktuell med boken: Vägar till en god kultur – Tillit, lärande och etik. För att skapa en god organisationskultur vid Lunds universitet behöver vi styra mindre och lyssna mer, menar hon. 1. Ta reda på hur studenter och andra intressenter upplev

https://www.lu.se/artikel/fem-rad-en-god-organisationskultur - 2026-06-02

Blodet är fåglarnas värmeelement

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet ka

https://www.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2026-06-02

Lundaforskare löser nanomysterium som på sikt kan hjälpa världen att nå hållbarhetsmålen

Ett forskarlag vid Lunds universitet har lyckats komma de så kallade plexcitonerna in på bara skinnet. De säregna partiklarnas hemligheter har tidigare varit höljda i dunkel. Men nu kan forskarna visa hur plexcitonerna fungerar och hur de i framtiden kan komma till användning. Plasmon är en kvasipartikel som härrör från kvantisering av svängningar i ett plasma eller i en metallpartikel. Exciton är

https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-nanomysterium-som-pa-sikt-kan-hjalpa-varlden-att-na-hallbarhetsmalen - 2026-06-02

Ny studie på möss om ECT och Alzheimers-protein

ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Artikeln har

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein - 2026-06-02

Vårtal och rektorsuppvaktning siste april och första maj

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lyssna på LUS vice ordförandes vårtal siste april och LUS ordförandes rektorsuppvaktning första maj. Siste april (30 april), Vårtalet, 17.55 LUS vice ordförande håller tal till våren. Talet hålls från andra våningen på AF-borgen klockan 17.55. Publiken samlas på Tegnérsplatsen. Vice ordförande ska enligt traditionen

https://www.lu.se/artikel/vartal-och-rektorsuppvaktning-siste-april-och-forsta-maj - 2026-06-02

Ämnesomsättning och sömn nycklar till gåtan ALS

Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen ALS. Nu har en grupp forskare i Lund och Australien för första gången påvisat sjukdomsförändringar hos ALS-patienter i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar just ämnesomsättning och sömn. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakom

https://www.lu.se/artikel/amnesomsattning-och-somn-nycklar-till-gatan-als - 2026-06-02

Dolda skatter temat för digitala HT-dagar

Under årets Humanist- och teologdagar vid Lunds universitet bjuder föreläsarna på oförglömliga äventyr – från fablernas skatter till vattenfyllda gravar i Egypten, från grottkyrkor i Etiopien till skatterna inom oss – samt förstås till konstens, teaterns, klisterlapparnas och strupens språkliga skatter. Den 17 april är det premiär för Humanist- och teologdagarna, som i år är digitala. Religionshis

https://www.lu.se/artikel/dolda-skatter-temat-digitala-ht-dagar - 2026-06-02

Myrarnas metanutsläpp mer komplexa än i klimatmodellerna

Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna. Med hjälp av klimat- och växthusgasdata från det globala nätverket Fluxnet – som består av cirka 700 meteorologiska statio

https://www.lu.se/artikel/myrarnas-metanutslapp-mer-komplexa-i-klimatmodellerna - 2026-06-02