Sökresultat

Tioåringar med sämre kondition och med fetma har en ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det har överläkaren och docenten Magnus Dencker vid Skånes universitetssjukhus varit med att visa. För denna forskning blir han nu prisbelönt.Han har tilldelats ”Pris till yngre forskare i Region Skåne” för år 2011 för sina studier om barns livsstil och hälsa. De visar att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dalig-kondition-hos-tioaring-okar-risken-hjartinfarkt - 2025-09-27

Målet är att hitta hälsolivsmedel för äldre. Förhoppningsvis en cocktail av probiotika och komponenter från växtriket som motverkar kroniska lindriga inflammationer. Bengt Jeppsson, professor i kirurgi vid Lunds universitet, har under många år forskat på hur ”goda” bakterier i maten, så kallad probiotika, kan förbättra människors hälsa. Tidigare forskning har bland annat resulterat i hälsodrycken

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/soker-mat-som-dampar-aldres-inflammationer - 2025-09-27

Idag når endast hälften av landets patienter med diabetes de nationella riktlinjernas mål för blodsockervärdet. Bara var fjärde av dem som behandlas med tabletter och insulin når målvärdet. Dessutom finns stora regionala skillnader. För högt långtidsblodsocker (HbA1c) ökar risken för allvarliga och ibland livshotande komplikationer - hjärtinfarkt, stroke och dialyskrävande njursjukdom. Detta är nå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allt-samre-blodsocker-och-stora-regionala-skillnader - 2025-09-27

Att upptäckten av insulinet 1921 var värt ett nobelpris var tämligen oomstritt. Men vem skulle lönas? När Nobelkommittén 1923 hade bestämt sig flammade protesterna upp. Jag var först, hävdade några. Inte ens i gruppen som ärades var man nöjda. Likväl - 14 november, pristagaren Frederick Bantings födelsedag , är till hans ära utnämnd till Världsdiabetesdagen. Frederick Banting har gått till histori

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-ifragasatta-pristagare-upptackten-av-insulinet - 2025-09-27

Det är sedan tidigare känt att diabetes ökar risken för vissa cancerformer. Varför det är så är oklart. Nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter kartlagt en molekylär länk som förklarar sambandet mellan de båda folksjukdomarna. Insjuknandet i typ 2 diabetes är en långdragen process. Ett tidigt tecken på att den har börjat är höga halter insulin i blodet. Så länge de insulinproducerande

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/molekylar-lank-mellan-diabetes-och-cancer-forklarad - 2025-09-27

Stresshormonet kortisol bildas förutom i binjurebarken även i fettväv och i levern, och det i sådana mängder att det kan ha betydelse för andra organ i kroppen. Att hämma denna bildning kan vara en ny väg att behandla typ 2-diabetes. Den slutsatsen drar Jonas Andersson vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fett i sin doktorsavhandling vid

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bromsa-stresshormoner-ny-vag-att-behandla-typ-2-diabetes - 2025-09-27

Att få ett svårt sjukt barn vänder upp och ner på familjens tillvaro och många föräldrar hamnar i chock. All uppmärksamhet, både från sjukvården och från föräldrarna, riktas mot det sjuka barnet men ofta finns det också äldre syskon i en familj. Vad händer med dem? - Hela familjen utsätts för stora påfrestningar och vi vet att många av dessa familjer inte klarar av belastningen, vilket får konsekv

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sjuka-barn-har-inga-syskon-anhoriga-barns-situation - 2025-09-27

Vetenskapsrådet har nu beslutat vilka forskningsprojekt som har beviljats medel i den stora utlysningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Forskare vid Lunds universitet inom det medicinska området blev inte lottlösa – tvärtom 167 miljoner kronor till medicin och hälsoforskning. Totalt delar rådet ut drygt 1,3 miljarder kronor i bidrag till forskning inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storslam-lundaforskare - 2025-09-27

Över en halv miljon svenskar beräknas lida av den andningsrelaterade folksjukdomen sömnapné, men att få diagnos och behandling tar tid. En inventering visar att kötiderna är långa och ofta överskrider vårdgarantin som är på 120 dagar. Detta innebär att svenskarna i snitt får vänta ett halvår längre än vad vårdgarantin föreskriver innan de får vård för sin sömnapné.Uppfyller inte vårdgarantinVäntet

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/upp-till-ett-ars-vantetid-behandling-av-somnapne - 2025-09-27

Åtta av tio personer med diabetes upplever att de vet vad det innebär att ha bra blodsockerkontroll, samtidigt som en av tre inte känner till vilket målvärde för långtidsblodsockret de ska sträva efter. Nästan hälften av de som har typ 2-diabetes, 45 procent, saknar dessutom helt utbildning om sjukdomen, medan 67 procent av de som har typ 1-diabetes har fått utbildning.Det är några av de svar som

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-tredje-kan-inte-sitt-malvarde-langtidsblodsockret - 2025-09-27

Var fjärde överviktig diabetespatient som får behandling fortsätter att gå upp i vikt. Var femte som får diagnosen typ 2 diabetes är inte äldre än 30 till 49 år. Det visar en undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.Sedan förra undersökningen från 2008 är det nu ännu fler som går upp i vikt efter att de fått sin diagnos. Trenden går alltså åt helt fel håll.”Inte bara en

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/redan-overviktiga-nya-diabetiker-fortsatter-ga-upp-i-vikt - 2025-09-27

Fyra föredrag om aktuell diabetesforskning under höstens Diabeteskväll i Malmö. Det första handlade om fetma och diabetes - samspelot gener och mat. Det andra om transplantation av insulinceller. Det tredje om fetmakirurgi som bot för typ 2 diabetes. Det fjärde om epigenetik - bryggan mellan gener och miljö. Risken för diabetes och fetma – samspelet gener och matFöreläsningen om diabetes och fetma

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/referat-diabeteskvallen-i-malmo-nov-2011 - 2025-09-27

Trots mer avancerade metoder än i rutinsjukvården går det inte att avgöra vilken sorts diabetes var femte ny patient har. I ANDIS-undersökningen (Alla Nya Diabetiker i Skåne) ska begreppen redas ut. ANDIS visar också att en diabetesform, LADA, som för 15 år sedan inte ens var beskriven är dubbelt så vanlig som typ 1 diabetes. - Diabetes är mer komplext än vi har trott, det finns blandformer och gr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/osaker-diagnos-var-femte-ny-diabetespatient - 2025-09-27

Av de 33 undersökta autoimmuna sjukdomarna, bland dem typ 1 diabetes, innebär 31 av dem en ökad risk för att drabbas av blodpropp i lungan. Resultaten baseras på register från slutenvården med fler än en halv miljon patienter.  Autoimmuna sjukdomar, sjukdomar där immunsystemet angriper den egna kroppen, är tämligen vanliga. Sköldkörtelsjukdom, typ 1 diabetes, ledgångsreumatism, psoriasis och infla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetes-okar-risk-blodpropp-i-lungan - 2025-09-27

Likt Yin och Yang har de båda proteinerna motsatt effekt i blodkärlens väggar. AIF-1 stimulerar en oönskad nybildning av celler efter en kärlskada. IRT-1 har motsatt verkan. Det är den senare som Maria Gomez, tillsammans med forskare på Lunds universitets Diabetescenter och Temple University i USA, vill använda för att hejda en farlig utveckling i blodkärlet. I djurförsök har de redan gjort det. -

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hejda-farlig-cellnybildning-minskar-risken-fler-hjartinfarkter - 2025-09-27

Forskare vid Lunds universitet tror sig ha identifierat en genvariant som kan orsaka småkärlssjukdom i hjärnan och stroke. – De personer vi undersökt är från samma släkt och flera av dem har insjuknat med småkärlssjukdom i hjärnan och stroke. Efter vävnadsundersökning och genetiska analysmetoder kunde vi konstatera att de bar på en ny variant av en gen som kan ha samband med deras sjukdom, säger A

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-tros-orsaka-stroke - 2025-09-27

För något år sedan föreslog forskare från Lunds Universitets Diabetescenter en ny kategorisering av diabetessjukdomarna i fem olika typer. Motivet var att den gamla uppdelningens i typ 1 och typ 2 är alltför förenklad, att den inte säger mycket om hur sjukdomen kommer att utvecklas hos den enskilde diabetikern. Nu har tyska forskare gjort motsvarande och definierat förstadier till typ 2 diabetes,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sex-undergrupper-av-prediabetes - 2025-09-27

Varför har du inte tagit din medicin? Glömt bort att göra det? Eller struntat i det? Båda anledningarna är vanliga, särskilt om du inte förrän det är för sent på ett negativt sätt känner av det du behandlas för. Ett exempel är behandlingen av blodfettsrubbningar som bevisligen räddar liv. Och diabetiker, både typ 2 och typ 1, är inte bättre än andra. Vårdprofessionen kallar det för följsamhet och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-diabetiker-slarvar-med-medicinen - 2025-09-27

En ny faktor att räkna med i diabetesbehandling och forskning är parametern ”Tid i målområdet”. Begreppet används alltmer i vården och av patienterna själva. Målsättningen är att få en så stabil och bra kurva på blodsockret. Tid i målområdet förkortas TIR (efter engelskan Time in Range). TIR har de senaste åren också i forskningen blivit en allt viktigare parameter, oavsett om det handlar om studi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/viktig-faktor-i-diabetesbehandlingen-tid-i-malomradet - 2025-09-27

Cancer har tagit över rollen som vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. Tidigare under en lång period tid var det hjärt- kärlsjukdomarna som tog flest liv. Detta enligt en stor brittisk undersökning som under 18 år följt utvecklingen med fler än 300 000 med diabetes. Det är forskare från Imperial College i London som publicerat den nya kartläggningen i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrino

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjart-och-karlsjukdom-inte-langre-varst - 2025-09-27