Sökresultat

De sociala skillnaderna i hälsa är stora i Sverige, och ökar. Det skiljer hela fem år i medellivslängd mellan de med lägst och högst utbildningsnivå, och hjärt-kärlsjukdom drabbar lågutbildade hårdast. Nu krävs forskning för att få kunskap om hur skillnaderna kan utjämnas och skapa underlag för bättre politiska beslut.Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och låg bakom en tredj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/personer-med-lag-utbildning-dor-oftare-i-hjart-karlsjukdom - 2025-09-21

En av de som tilldelades forskningsanslaget Junior Diabetes Wellness Grant på 200 000 kronor var Andreas Edsfeldt vid Lunds Universitet. Andreas Edsfeldt är en av fem som tilldelats forskningsanslaget Junior Diabetes Wellness Grant på 200 000 kronor för sitt projekt "Diabetes associated vascular complications caused by impaired efferocytosis, inflammatory resolution and fibrotic tissue repair." An

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sjukdomarna-beror-sa-manga - 2025-09-21

Anslaget A(u)ktion- konst i kampen mot diabetes tilldelas i år Dr Evelina Vågesjö. Evelina Vågesjö, Uppsala universitet, har tilldelats ett forskningsanslag på 200 000 kronor från stiftelsen Diabetes Wellness Sverige för projektet "Mechanisms in skin wound healing in non-diabetic and diabetic conditions and the effect of wound treatment with chemokines". Anslaget A(u)ktion- konst i kampen mot diab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/att-forsta-hur-kroppen-fungerar-ar-oerhort-spannande - 2025-09-21

Dr Oskar Skog, Uppsala Universitet, har fått ett anslag från stiftelsen Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt "Characterization of the diabetic pancreas to unravel the pathogenesis and etiology of type 1 diabetes". Anslaget är på på 200 000 kronor. Dr Oskar Skog, Uppsala Universitet, Varför började du forska?- Jag har alltid varit intresserad av hur saker fungerar och var redan när jag börjad

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-vad-som-orsakar-diabetes-typ-1 - 2025-09-21

Forskare vid universiteten i Uppsala och Lund har i en ny studie upptäckt varför insulinutsöndringen inte fungerar som den ska hos personer med typ 2-diabetes. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Typ 2-diabetes är en av de stora folksjukdomarna med globalt fler än 400 millioner drabbade. Både livsstil och ärftliga komponenter bidrar till dess uppkomst.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/trafikstopp-i-insulincellen-vid-typ-2-diabetes - 2025-09-21

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes. 2014 rapporterade forskare vid Karolinska Institutet att de funnit en mekanism

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-ger-motion-en-sund-sjal-i-en-sund-kropp - 2025-09-21

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett helt nytt sätt att läka sår snabbare. Teknologin bygger på mjölksyrabakterier som producerar det terapeutiska proteinet direkt i såren. Behandling av stora och kroniska sår är ett område som idag drar enorma resurser då effektiv teknik som ökar sårläkning saknas. Istället begränsas behandlingen till rengöring och omläggning av sår, samt antib

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manipulerade-mjolksyrabakterier-laker-sar-snabbare - 2025-09-21

Cellerna som tillverkar insulin och glukagon sitter svårtillgängliga inne i den sköra bukspottkörteln. Forskare som vill förstå hur de fungerar och vad som ligger bakom utvecklingen av diabetes är därför ofta hänvisade till att göra sina försök på djur. Human Tissue Lab ger däremot forskarna tillgång till donerade celler från avlidna personer vilket lett till att Lunds universitets Diabetescentrum

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskarnas-guld - 2025-09-21

Broccoli Forskare har identifierat en antioxidant – rikligt förekommande i broccoli – som en ny antidiabetisk substans. En patientstudie visar på signifikant lägre blodsockernivåer hos deltagare som åt broccoliextrakt med höga halter av sulforafan. – Mycket talar för att det här kan bli ett värdefullt tillägg till existerande läkemedel, säger Anders Rosengren, docent i metabol fysiologi vid Götebo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/broccoli-i-fokus-nar-ny-substans-mot-diabetes-identifierats - 2025-09-21

Utvecklingen på hjälpmedelssidan går snabbt. Fd överläkaren vid Skånes universitetssjukhus Anders Frid var med och tog fram nya riktlinjer för hur långa nålarna bör vara - det räcker med fyra millimeter och inte 13 som de var tidigare. Hör honom berätta om tekniska hjälpmedel förr och nu.  Inspelningen är gjord i oktober 2018 under ett seminarium på temat "hopp".Seminariet arrangerades av Endokrin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-hopp-ar-bra-rejala-satsningar-pa-teknik-ar-battre - 2025-09-21

Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny länk mellan tarmbakterier och fetma. Länken utgörs av vissa aminosyror i blodet som kopplades till både fetma och tarmbakteriernas sammansättning. Fynden kan bidra till utvecklingen av nya sätt att förebygga fetma. Kunskapen om våra tarmbakterier och tarmflorans betydelse är betydligt mindre än vad många böcker och tidningar i ämnet vill påskina. En

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lank-mellan-tarmbakterier-och-fetma - 2025-09-21

Förträngningar i hjärtats blodkärl är en möjlig följdsjukdom vid typ 1-diabetes som på sikt kan leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I regel drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom senare än män, men om kvinnan har typ 2-diabetes minskar den fördelen. Det gäller även vid typ 1-diabetes, visar forskare vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet i en ny studie som public

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-kon-skyddar-inte-mot-hjartsjukdom-vid-typ-1-diabetes - 2025-09-21

En helt ny indelning av diabetessjukdomarna som även förutser risken för allvarliga följdsjukdomar och ger förslag på behandling. Det är resultatet av ANDIS, en studie som omfattar alla nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige. Fynden publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Indelningen i typ 1- och typ 2-diabetes är förlegad. Nu föreslår forskarna istället en indelning i fem olika grupper

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/paradigmskifte-i-diagnosticeringen-av-diabetessjukdomarna - 2025-09-21

Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie från Umeå universitet, bland diabetespatienter i Skellefteå. – Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nervskador-vid-typ-2-diabetes-kan-upptackas-i-ogat - 2025-09-21

I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även at

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-aldras-musklerna - 2025-09-21

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes. För att i framtiden kunna bota

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-sockertermostat-identifierad - 2025-09-21

I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi. En av alla bakterier i våra tarmar. Bild: Frida Fåk Hellenius  Malmö Offs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2025-09-21

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-09-21

Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska minskningar av leverfett och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, och vi avslöja

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2025-09-21

En nyfödd bebis i famnen – och samtidigt ett eget blodsocker som åker berg-och-dalbana som aldrig förr. För vissa nyförlösta kvinnor med diabetes typ 1 blir situationen övermäktig, och mer stöd måste till, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.  – Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig, det skapar naturligtvis

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tufft-lage-nyforlosta-med-diabetes-typ-1 - 2025-09-21