Sökresultat

Den 26 oktober är det dags för nästa halvdagsseminarium i Lund, denna gång om VBE i skolan. Forskare och beslutsfattare inom skola och utbildning kommer, tillsammans med forskare från VBE-programmet, att föreläsa och diskutera om hur vetenskap och beprövad erfarenhet förstås, och bör förstås, i skolans värld. Program för dagen hittar du här. Föranmälan krävs då det är begränsat antal platser. Anmä

https://www.vbe.lu.se/article/halvdagsseminarium-om-vbe-i-skolan-26-oktober - 2025-10-13

Early 2016, the VBE group arranged a half-day workshop in Lund on the theme VBE in Medicine. Participants from areas such as obstetrics, oncology, neuro surgery, and nursing science provided a variety of perspectives on how science and proven experience is perceived "out there". The talks from the workshop has here been put together in a publication that is the first of what will become a series,

https://www.vbe.lu.se/article/vbe-medicine-publication-swedish-workshop-lund - 2025-10-13

On February 2022 our group had a new paper released in the journal PNAS, titled “Landscape of Surfaceome and Endocytome in Human Glioma is Divergent and Depends on Cellular Spatial Organization”, which describes the TS-MAP protocol, a procedure for proteomics-based target identification aimed at a better understanding of how to harness the tumor surfaceome for personalized immunotherapy. The study

https://www.tumor-microenvironment.lu.se/article/our-new-study-reveals-proteomics-based-procedure-potential-immunotarget-identification-glioma - 2025-10-13

Tumor Associated Foam cells (TAFs) in human glioblastoma.Read the full article here: https://www.science.org/stoken/author-tokens/ST-2216/full

https://www.tumor-microenvironment.lu.se/article/cover-science-translational-medicine - 2025-10-13

Exosomes as mediators of the hypoxic response in glioblastoma Read full article here:https://www.pnas.org/doi/abs/10.1073/pnas.1220998110?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub++0pubmed

https://www.tumor-microenvironment.lu.se/article/1000-citations - 2025-10-13

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2025-10-13

Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp” i sin omgivning och mildra plastens påverkan. – Plastavfall är ett enormt problem idag. Oavsett om det slängs nonchalant i naturen,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2025-10-13

Anders Mikkelsen, professor i synkrotronljusfysik och föreståndare för NanoLund, är projektledare för ett nytt centrum som fått medel från Vinnova. Under fem år ska en månghövdad hjärntrust från universitetet och industrin arbeta med hur man skapar hållbara sensorer som kan användas i svåra miljöer. Vinnova satsar på elva nya kompetenscentrum inom områden som är viktiga för en hållbar industri- oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikprofessor-ska-leda-nytt-excellenscentrum - 2025-10-13

Anne L'Huillier, professor i atomfysik vid fysiska institutionen, är en av årets Nobelpristagare i fysik! Läs mer om Anne L'Huillier: Nobelpriset i fysik 2023 | Lunds universitet (lu.se)

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nobelpris-till-lund - 2025-10-13

Mats E. Eriksson, professor i paleontologi vid geologiska institutionen, har gjort sig känd för att namnge fossil efter hårdrocksstjärnor. Nu debuterar han med pikareskromanen Death: The Antidote To Misery där både skräckrockare, forskare och konstentusiaster får sitt lystmäte. Mats E. Eriksson är inte bara vanvettigt intresserad av urtidsdjur som dog ut för flera miljoner år sedan. Han hyser även

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-gor-skonlitterar-debut-om-death-metal-fossil-och-ond-brad-dod - 2025-10-13

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2025-10-13

Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstensprover från Sverige, Estland och Ryssland. Det har länge spekulerats kring storskaliga samband mellan biodiversitet och syretillgång under livets tidiga utvecklingshis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kallare-klimat-och-syrerika-havsstrommar-lade-grund-moderna-marina-ekosystem - 2025-10-13

Ett bilbränsle bestående av en vätska som en fast katalysator omvandlar till vätgas är något forskare vid Lunds universitet undersöker. Den använda vätskan töms sedan ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt i ett cirkulärt system, som är fritt från växthusgasutsläpp. I två vetenskapliga artiklar har Lundaforskarna visat att metoden fungerar, och även om det fortfarande är grun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-katalysator-i-bilen-kan-ge-framtidens-flytande-vatgasbransle - 2025-10-13

Nyligen startade ett nytt forskningstema på LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Initiativet heter Environment and Climate och ska samla forskare från olika discipliner för att utnyttja neutron- och röntgentekniker i syfte att utveckla miljövetenskapen. Miljövetenskap är ett brett fält som omfattar allt från studier av sediment till markvetenskap och analyser av atmosfäriska part

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-tema-ska-utveckla-miljovetenskap-med-neutron-och-rontgentekniker - 2025-10-13

Med hjälp av global satellitdata har ett forskarlag kartlagt trädtäcket i världens skyddade naturområden. Studien visar att områden med många stora växtätande djur har ett betydligt mer varierat utbud av träd. Att upprätthålla artrika och motståndskraftiga ekosystem är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och mildra klimatförändringarna. Här spelar megafaunan – de allra största djure

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/elefanter-och-hjortar-bidrar-till-en-rik-mangfald-av-trad - 2025-10-13

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2025-10-13

På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Deras entusiasm handlar om perenna (fleråriga) grödors potential att förändra dagens jordbruk från grunden – där den nya forskningsinfrastrukturen i Alnarp kan bli en viktig pu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-upp-unik-forskningsinfrastruktur-perenna-grodor-tillsammans-med-slu-i - 2025-10-13

Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet. Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2025-10-13

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-10-13

Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han bedriva forskning kring jordens magnetfält och hur dess styrka har förändrats under historien. Jordens magnetfält fungerar som ett skydd mot skadlig kosmisk strålning och utgör en grundläggande förutsättning för liv på vår planet. Under de senast

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskare-far-23-miljoner-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2025-10-13