Publicerad 10 mars 2021 Stjärtmesen förekommer i Sverige och är en av de arter där vissa föräldrapar får hjälp att ta hand om sina ungar, andra inte, något som påverkar hur länge föräldrarna lever. Foto: Wikimedia. I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford eft

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-05-09

Publicerad 19 mars 2021 Olika perspektiv på nanosäkerhet kommer att undersökas inom initiativet, exempelvis risker med olika typer av nanomaterial. Bild: Shutterstock. NanoSafe4All är namnet på ett nytt samverkansinitiativ som samlar forskare från olika fakulteter inom universitetet samt ett antal industriparter. Målet med initiativet är att säkerställa att produkter som bygger på nanoteknologi oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-samverkansinitiativ-har-nanosakerhet-i-fokus - 2025-05-09

Publicerad 19 mars 2021 Jordhumla. Foto: Kennet Ruona. Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och kl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-05-09

Publicerad 19 mars 2021 Meteoriten slog ned för 120 miljoner år sedan och gav upphov till sjön Mien. Illustration: Pixabay. Vulkan eller meteorit? Under de senaste 100 åren har två olika teorier lagts fram för att förklara sjön Miens uppkomst. Men i en ny studie kan forskare från Lunds universitet slutgiltigt slå fast att den småländska insjön bildades av en gigantisk himlakropp. Länge trodde man

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-bevisar-att-sjon-mien-skapades-av-ett-meteoritnedslag - 2025-05-09

Publicerad 24 mars 2021 James Wright har utsetts till gästprofessor vid Lunds universitet. Tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer den välkända matematikern att bedriva spjutspetsforskning kring Fourier-analysen. Inom ramen för Knut och Alice Wallenbergs matematikprogram har James Wright, professor vid University of Edinburgh, tilldelats ett stipendium för att bedriva

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/valkand-matematikprofessor-ny-gastforskare-i-lund - 2025-05-09

Publicerad 31 mars 2021 Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummuka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-05-09

Publicerad 31 mars 2021 – Elektroner är kemins arbetshästar. Det är ju de som omvandlar solljusets energi till energi­rika molekyler, säger Villy Sundström, som bland annat studerar elektroner med extremt ­korta pulser av laserljus. Foto: Jens Uhlig. Vår sol strålar ut ofattbara mängder energi. Det solljus som träffar jordklotet under en enda timme motsvarar i runda tal mänsklig­hetens totala ener

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-anvanda-fotosyntesens-magi-att-utvinna-energi - 2025-05-09

Publicerad 6 april 2021 Rovfiskar som gädda framkallar kroppsliga förändringar hos bytesfiskar. Foto: Marcel Einig, Pixabay. Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker V

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-05-09

Publicerad 6 april 2021 Maria Hansson (till vänster), forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap i Lund, och Josefine Larsson, forsknings- och innovationskoordinator på Marint centrum i Simrishamn, med tarmar från självdöda sälar som ska analyseras. Bild: Johan Persson. I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-05-09

Publicerad 7 april 2021 Blommande gräs, som timotej, kan orsaka stora problem för den som är allergisk mot gräspollen. Bild: Whiteway/Istockphoto. Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-05-09

Publicerad 12 april 2021 Kemiprofessor Donatas Zigmantas är mycket nöjd med experimentet som genomfördes i Lund. Foto: Johan Joelsson. Ett forskarlag vid Lunds universitet har lyckats komma de så kallade plexcitonerna in på bara skinnet. De säregna partiklarnas hemligheter har tidigare varit höljda i dunkel. Men nu kan forskarna visa hur plexcitonerna fungerar och hur de i framtiden kan komma till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-nanomysterium-som-pa-sikt-kan-hjalpa-varlden-att-na-hallbarhetsmalen - 2025-05-09

Publicerad 12 april 2021 Fåglar kan skruva upp värmen i kroppen när det är kallt. Blodet fungerar som ett element. På bilden en svartmes. Foto: Andreas Nord. Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-05-09

Publicerad 16 april 2021 Växthusgasdata har bland annat hämtats från ICOS mätstation i Abisko-Stordalen. Foto: Janne Rinne. Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/myrarnas-metanutslapp-mer-komplexa-i-klimatmodellerna - 2025-05-09

Publicerad 21 april 2021 Hos vadarfågeln brushanen finns bland hanarna flera typer med olika parningsstrategier, beteenden och färger. Korrelerande selektion för sannolikt de olika egenskapspaketen vidare inom respektive typ. Foto från Vombs Ängar i Skåne. Foto: Erik Svensson. Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-05-09

Publicerad 30 april 2021 33 forskare ifrågasätter gammal studie om skogsavverkningsvolymer i Europa. Foto: Tom Pugh. I en ny studie ifrågasätter 33 forskare en EU-rapport om Europas skogsbruk som rönte stor uppmärksamhet förra året. Enligt studien, som publiceras i Nature, feltolkades data vilket fick det att se ut som om avverkningsvolymerna var betydligt större än vad de i själva verket var. For

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsavverkningen-i-europa-okar-men-inte-i-den-takt-som-tidigare-rapporterats - 2025-05-09

Publicerad 3 maj 2021 En albatross cirkulerar över en av 27 öar som undersökts i studien. Foto: Anders Anker. Koloniseringen av avlägsna öar har bidragit till oåterkalleliga förändringar i öarnas ekosystem. Det visar en internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar. Genom att analysera 5 000 år gammalt pollen kan forskargruppen blottlägga öarnas sårbarhet. I den n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/isolerade-oar-ytterst-kansliga-mansklig-paverkan - 2025-05-09

Publicerad 5 maj 2021 Wolfgang Knorr, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, är en av tre författare till en uppmärksammad klimatartikel som nyligen publicerades i The Conversation. Artikeln, som handlar om våra framtida koldioxidutsläpp, har fått stort genomslag efter att ha delats på Twitter av Greta Thunberg. Vad fick er att skriva artikeln i The Conversation? – De

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeograf-fick-draghjalp-av-greta-thunberg - 2025-05-09

Publicerad 10 maj 2021 Trastsångare. Foto: niclasahlberg.se. Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena söder om Sahara. I en studie publicerad i Science presentera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-05-09

Publicerad 17 maj 2021 Sofia Blomqvist hoppas kunna träna hunden Ylle till att hjälpa henne hitta humlebon. I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne. Tryffel, vägglöss och droger – det är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlehund-i-forskningens-tjanst - 2025-05-09

Publicerad 17 maj 2021 Havregrynsceller avbildade med röntgentomografi. Bild: Nick Sirijovski, Lunds universitet. Synkrotronröntgen och neutroner skapar möjligheter att undersöka livsmedel på molekyl- och atomnivå. Genom att studera strukturer inuti livsmedel går det att få reda på var näringsämnen sitter inuti exempelvis en böna eller var arseniken ansamlas i ett riskorn. Nu ska en grupp forskare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidens-mat-ska-utvecklas-med-hjalp-av-rontgenljus-och-neutroner - 2025-05-09