Sökresultat

Trädens känslighet för frostTrädens känslighet för frost varierar vid olika tidpunkter på året. I ett varmare klimat kan risken för frostskador komma att öka i södra Sverige eftersom avhärdningen kommer att starta tidigt på året när temperaturstegringen är långsam och kraftiga temperaturbakslag är vanligt förekommande. I norra Sverige kommer avhärdningen att ske närmre vårdagjämningen. Då är tempe

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/varbakslag - 2025-11-09

NGEA32 Kursens innehåll Den här kursen vänder sig till de studenter som vill få fördjupade kunskaper och färdigheter inom GIS och rumslig analys. Kursen innehåller ett antal moment som bygger på avancerad användning av existerande program för databasuppbyggnad, analys och presentation av geografisk information. Studenterna tränar också upp sin förmågan i att strukturera och lösa komplexa problem.

https://www.nateko.lu.se/sv/NGEA32 - 2025-11-09

Det här projektet är avslutat. Medan flödena av koldioxid och vattenånga mellan vegetation och atmosfären har studerats ingående i hela Europa och Nordamerika, det finns mycket mindre data från Afrika. För att öka vår kunskap och förståelse för vatten- och koldioxidcykler i afrikanska ekosystem, särskilt när det gäller beroendet av vegetationens inverkan på miljöfaktorer såsom fukttillgänglighet,

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/carboafrica - 2025-11-09

I många av de nordliga ekosystemen är temperaturen en starkt reglerande faktor på vegetationen. Under den varma sommaren är vegetationens aktivitet och produktivitet hög, medan den under den svalare vintern är lägre. I Afrikas medeltorra delar är det emellertid vatten, inte temperaturen, som är att den huvudsakliga reglerande faktorn. Fotosyntesen och produktivitet i vegetationenVid fotosyntesen ö

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/floden-av-vatten-och-koldioxid-i-senegal-och-sudan - 2025-11-09

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W XYZÅÄÖA Ahlström, Anders, biträdande lektorAkselsson, Cecilia, forskareAnderberg, Rebecca, IT-teknikerArdö, Jonas, professorArnold, Tim, lektorBBeltrán, José, forskareBerggren, Martin, universitetslektorBergkvist, John, doktorandBiermann, Tobias, forskareBjörklund, Ulrika, bibliotekarieBlennow, Kristina, gästforskareBrangarì, Albert, forskareBroman, Kl

https://www.nateko.lu.se/sv/personal-vid-institutionen - 2025-11-09

Detta projekt fokuserar på hur utbytet av växthusgaser mellan biosfären och atmosfären påverkas av olika typer av störningar, både naturliga störningar såsom stormar, och genom olika typer av skogsbruk. Störningar och utsläppStörningar leder vanligtvis till ökad tillgång på organiskt material och ökad nedbrytning av organiskt material i marken, vilket innebär större utsläpp av koldioxid (CO2). Det

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/effekter-av-skogsbruk-och-naturliga-storningar-pa-utbytet-av-vaxthusgaser-i-boreala-skogar - 2025-11-09

I detta projekt används en ny metod att bedöma nettoupptaget av koldioxid hos växter. Ansatsen har en tvärvetenskaplig karaktär som introducerar begreppet vatteneffektivitet (WUE - Water Use Efficiency), som traditionellt används för att uppskatta avkastning i jordbruk och växters tolerans mot torka, inom ämnesområdet för kolets kretslopp i biosfären och begränsning av växthusgaser. Fotosyntes och

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/effektiviteten-hos-vaxters-vattenanvandning - 2025-11-09

Klimatförändringar på nordliga breddgraderLandbundna ekosystem vid höga latituder kommer att utsättas för signifikanta klimatförändringar under de kommande årtiondena. Det kommer att få tydliga effekter på många av de naturliga ekosystemens egenskaper, exempelvis de som beror på existens eller frånvaro av permafrost. De här nordligt liggande områdena växelverkar med klimatsystemet på många sätt, i

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeokemi - 2025-11-09

Ekosystemekologi handlar om att förstå hur landbaserade ekosystem fungerar och växelverkar med klimatet. Ett ekosystem kan bara förstås i sin helhet om processer på alla olika nivåer och skalor tas med, så som: hur fotosyntesen styrs på mikroklimatet i ett blads omedelbara närhet, de faktorer som påverkar hur arter interagerar med varandra, tillväxt av biomassa, och utbytet av växthusgaser med atm

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/ekosystemekologi - 2025-11-09

VI har bedrivit forskning och undervisning i fjärranalys sedan 1980-talets början. Tyngdpunkten ligger på miljörelaterade fjärranalys-tillämpningar på land, särskilt relaterade till marktäcke och vegetation. Forskning på vegetation och ökenspridningBland de första studierna var det särskilt forskning inom ökenspridning som var mest betydelsefull. Den information som erhölls med hjälp av satelliter

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation - 2025-11-09

Lund Earth Observation Research Group (LEO) använder jordobservationsdata i en mängd olika miljöforskningsprojekt. Fokus ligger särskilt på distribution och funktion hos markvegetation. Vårt arbete består bl.a. av att:uppskatta koldioxidupptag hos landvegetationövervaka vegetationsförhållanden i afrikanska torrmarkerutveckla metoder för att bedöma konsekvenserna av insektsangrepp på skogsvegetatio

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation/lund-earth-observation-research-group - 2025-11-09

Institutionen erbjuder flera kurser i fjärranalys:NGEA03, Fjärranalys för landskapsstudierGISN08, Digital fjärranalys och GISNGEN24, Satellitbaserad fjärranalysDessa ges för studenter i naturgeografi och ekosystemanalys, men också för studenter inom andra vetenskapsområden, såsom lantmäteri, miljövetenskap, skogsbruk, agronomi och biologi. Undervisningen ges i Lund eller via Internet. Våra fjärran

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation/utbildning-i-jordobservation - 2025-11-09

PublikationerFör en lista på publikationer, följ denna länk.MasteruppsatserFör masteruppsatser hänvisar vi till Geobiblioteket. Kontakt Lars Eklundhlars [dot] eklundh [at] nateko [dot] lu [dot] seTelefon: 046-222 96 55 Forskare Andrew McRobert, doktorandAnna Maria Jönsson, professorDavid Tenenbaum, professorEnass Said, doktorandHakim Abdi, doktorandHelena BorgqvistHongxiao Jin, postdocJonas Ardö,

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation/medverkande-och-publikationer - 2025-11-09

NGEN27 7,5 hp Kursen är en valbar kurs på avancerad nivå för en naturvetenskaplig masterexamen i GIS och fjärranalys och för en naturvetenskaplig masterexamen i naturgeografi och ekosystemvetenskap, alla inriktningar. Kursens innehåll Kursens övergripande mål är att introducera studenten till nya paradigmer inom datahantering med speciellt fokus på artificiell intelligens (AI) och maskininlärning

https://www.nateko.lu.se/sv/NGEN27 - 2025-11-09

NGEN28 7,5 hp Kursens övergripande mål är att studenten ska tillägna sig kunskap och färdigheter för att kunna samla in och analysera 3D-geodata. Kursen är en valbar kurs på avancerad nivå för en naturvetenskaplig masterexamen i GIS och fjärranalys och för en naturvetenskaplig masterexamen i naturgeografi och ekosystemvetenskap, alla inriktningar. Kursinnehåll Kursen ger en teoretisk grund för til

https://www.nateko.lu.se/sv/utbildning/kurser-avancerade/insamling-och-analys-av-3d-geodata - 2025-11-09

Fleråriga grödor i jordbruket PERENNIAL är samlingsnamnet för två forskningsprojekt finansierade av FORMAS och ERC. Huvudsyftet med dessa projekt är att undersöka hur odling av fleråriga grödor kan ha positiv inverkan på jordbruket, miljön samt bidra till att mildra ökande koldioxidkoncentrationer i atmosfären genom kolbindning i marken. PERENNIAL är ett samarbete mellan Lunds universitets centrum

https://www.nateko.lu.se/sv/perennial - 2025-11-09

Urskogar är skogar med minimal direkt mänsklig påverkan. Nuförtiden är dessa skogar sällsynta lämningar i landskapet som berättar en värdefull historia om hur våra ekosystem skulle ha sett ut om vi inte haft någon markanvändning. Denna sida beskriver vårt arbete med urskogar över tid, aktiviteter och publikationer. Under 2018 började vi kartlägga urskogar i Sverige med syfte att ge underlag för vå

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/ekosystemekologi/urskogsprojektet - 2025-11-09

Om du ska ta uppehåll dina studier här på INES Om du ska studera någon annanstans (gäller inte utbytesstudier inom programmet), resa, eller bara ta en paus i studierna, så är det viktigt att du meddelar detta. Det bästa är att kontakta vår studieadministratör Eva Kovacs först, och sedan fylla i blanketten för ansökan av uppehåll.Blankett för ansökan om studieuppehållAvbrott från programmetOm du vi

https://www.nateko.lu.se/sv/student/studieuppehall-eller-avbrott - 2025-11-09

Den här sidan guidar dig som är doktorand och handledare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten kring hur en disputation planeras och vilka formella krav det finns att ta hänsyn till. En doktorsexamen omfattar 240 hp, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. För doktorsexamen krävs att du blivit godkänd på de kurser som ingår i utbildningen samt fått din doktorsavhandling godkänd. Doktorsavhandling

https://www.sam.lu.se/internt/forska-och-utbilda/doktorera-och-handleda/disputation - 2025-11-09

Här finns fakultetsgemensam information för dig som är forskare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Hitta forskningsfinansiering Läs om fakultetens forskningsbidrag, externa utlysningar för samhällsvetare och finansieringsstöd vid Lunds universitet.  Få stöd i forskningsprocessen Här hittar du stöd gällande forskningsetik, datalagring, litteratursökningar med mera.  Nå ut med din forskning Vilka

https://www.sam.lu.se/internt/forska-och-utbilda/forska - 2025-11-09