Hur man skriver en essä

Följande text är en översättning av ”How To Write An Essay”, skriven av Gareth Affleck, historielärare på Stockport Grammar School. Texten är även bearbetad för att bättre passa studier inom humaniora i en svensk kontext. 

Hur man skriver en essä

Universitetsstudier handlar om akademiskt skrivande. Det kvittar hur mycket fakta du kan – om du inte kan skriva bra kommer du få problem. Ett bra arbete innehåller inte allt du vet om ett givet ämne. En examination handlar om andra svåra saker, som att besvara en ställd fråga, att göra en analys snarare än att återberätta någonting, och att inkludera information som stödjer ett påstående. Om du inte är otroligt begåvad är detta något som kräver träning, och lite sämre betyg är inte ovanliga för nybörjare. Som tur är kan man lära sig denna färdighet och det är genom övning man blir bättre. Först några generella råd:
Läs frågan
Detta låter alltför uppenbart och enkelt. Men det finns tyvärr alltid studenter som ser ett ord eller en fras, och så börjar de skriva – oavsett om de verkligen besvarar den frågan som är ställd. Detta upptäckts direkt av den som läser svaret, och det blir färre poäng på tentan än vad det kunde ha blivit.
Analysera frågan
Detta är viktigt. Det är skillnad på vad frågan frågar och vad frågan handlar om. Genom att identifiera nyckelorden kan du besvara frågan som är ställd hellre än att återberätta en händelse. Här är några exempel:
Vilka var motiven bakom Ludvig XIV av Frankrikes religiösa politik? Tematik: religiös politik Nyckelord: motiv Vilken var Henrik VII av Englands utrikespolitik, och på vilket sätt var den framgångsrik? Tematik: utrikespolitik Nyckelord: framgångsrik
Planera
Detta är det viktigaste med akademiskt skrivande. Det är planeringen som avgör hur du ska besvara frågan. Om du har planerat ordentligt vet du vad ditt svar ska innehålla, istället för att komma på detta under arbetets gång. Det väsentliga är att det är i planeringen som du faktiskt besvarar frågan. Allt du skriver måste vara relevant, annars tappar du fokus och skriver nonsens. Att inte svara på frågan är det vanligaste sättet att få misslyckas med en tenta, och en lärare är van att använda marginalanteckningen: ”Är detta relevant?”. Gör en god planering så händer detta inte dig. När du väl har en plan kan du börja skriva. Hur ska man börja en text? Tyvärr finns det inte en regel som gäller för allt – det beror på många ting. Det finns dock en regel: din inledning måste göra ett intryck. Det är det första någon kommer att läsa, och om det inte griper tag i läsaren måste resten av texten vara riktigt, riktigt bra.  Idealet är att introduktionen ska göra intryck: ”Wow, den här studenten vet vad hon/han talar om. Jag vill läsa mer.” Företrädelsevis är den kort – är introduktionen mer än en tredjedel av en sida har du missat poängen med en inledning. Så, när du väl sitter där med en blank sida, vad skriver du? Fundera på detta: “1680 började Ludvig XIV kallas den store. Att döma från hans styre, var detta en titel som han förtjänade?” Det säkra sättet att besvara detta är att helt kort berätta vad du ska göra. Detta kommer inte göra examinatorn särskilt upphetsad, men så länge du kan identifiera några centrala teman (som du har identifierat i din tidigare planering), så har du en tillfredställande start. Ett annat angreppssätt är att ge svaret i en introduktion och ägna resten av din essä till att argumentera för din sak. Detta är ett mer spännande sätt, eftersom det visar att du har en åsikt som du kan argumentera för. Det visar också examinatorn att du har planerat ditt svar, vet vad du kommer att säga, och troligtvis kommer finna bevis som stödjer din sak. En annan typ av inledning är mer individuell. Du kan börja med ett citat, eller med att beskriva en händelse. Detta visar att du behärskar temat. Denna sorts introduktion kommer fånga läsaren och locka till vidare läsning. Det är en svår konst att skriva väl. Det är inte alla som kan, men följer du några av råden ovan så slipper du i alla fall trilla innan du har börjat gå.
Mitten
Efter inledningen följer huvuddelen av texten, och det är här i mitten som du bevisar din tes och besvarar frågan. Har du planerat väl kommer denna del få en naturlig logik. Det handlar mest om att fylla igen hålen, och länka samman styckena på ett snyggt sätt. Du vet vilka stycken du ska har med, du vet vilken information du kommer att använda dig av. Kom bara ihåg att du ska ge analytiska argument, inte berätta en historia. Du har redan identifierat nyckelorden i frågan, nu ska du använda dem. Varje stycke måste anknyta till tematiken och nyckelorden på något sätt, annars är det irrelevant. Var selektiv. Du kommer att ha mer information än du behöver, så se till att du bara använder de som du verkligen behöver. På samma gång ska du inte snäva in dig för mycket. Det ska inte bli en essä som enbart består av argument. Dessa måste kunna vila på en bevisbar grund. Allt du påstå måste kunna följas av fakta. Detta är en balans mellan analys och stödjande detaljer som visar din styrka som skribent. Det tar tid att lära sig, men när du väl funnit denna balans kommer du vara en framgångsrik tentand.
Citat
Eftersom du har ägnat så mycket tid åt att göra anteckningar vill du gärna använda några av dem i din essä. Men var vaksam med hur du använder citat. De bör enbart användas i en diskussion där olika forskare har olika tolkningar (”Wilkinson säger…, men Shennan invänder att…”) eller för att summera argument som du redan har gjort. Du kan inte använda dem för att bevisa en ståndpunkt. Ett citat från en forskare, hur respekterad denne än är, är inget bevis. Den vanligaste typen av citat är: ”Wilkinson säger…” utan någon annan information. Detta bevisar ingenting. Du måste hänvisa till relevant fakta och ge exempel. 
Avslutning
I avslutningen summerar du upp vad du har sagt i din essä. Detta är helt livsviktigt – missa inte att skriva en sammanfattning. Det är det sista en examinator läser, och betyder mycket. En god avslutning kan rädda en essä som ligger och väger, och kan vara det som sätter spets på en god essä. Det är här du drar samman trådarna i dina argument, och markerar din huvudpoäng. Det ska inte finnas utrymme för att misstolka vad du har skrivit. Du ska repetera nyckelorden och summer dina poänger från huvudtexten, Du ska inte inkludera någonting nytt. Om det är någonting som du har glömt säga tidigare så är det för sent nu. Originalartikeln publicerades ursprungligen i History Review 1997, och återfinns på URL:
Sidansvarig: anna.wallettehist.luse | 2020-06-22