Sökresultat

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2026-05-03

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2026-05-03

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2026-05-03

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2026-05-03

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2026-05-03

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2026-05-03

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2026-05-03

Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte likadan ut längre. Tiden är en faktor, men klimatförändringar påverkar också hur stranden och havet förvandlas. En som vet mycket om den skånska kustens förändringar är Caroline Hallin. Hon är kustingenjör och forskar om erosion, stormfloder och naturanpassade kustskydd vid LTH. Tillsammans me

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tvarvetenskaplig-forskarskola-pa-skanes-strander - 2026-05-03

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2026-05-03

Skogen är viktig för klimatomställningen, både som råvara till biobränsle och för kolinlagring. Samtidigt pressas skogen av ett förändrat klimat och ett intensivare skogsbruk. En ny avhandling av Klas Lucander vid Lunds universitet visar på tänkbara konsekvenser för skogen och hur gödsling skulle kunna leda till övergödning och försurning istället för trädtillväxt i södra Sverige. Höjda temperatur

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-overgodning-och-forsurning-om-skogsgodsling-infors-i-sodra-sverige - 2026-05-03

Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer detaljerat sätt att undersöka vilka faktorer i urban miljö som ger en effekt på fåglar och djur. Städer är generellt en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2026-05-03

Nästa år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen. Minst ett dussin myndigheter har bidragit med underlag. Men inte ens om samtliga förslag i dessa rapporter genomförs kommer det att räcka för att fylla det gap som har uppstått med den nya regeringens politik, skriver Klimatpolitiska rådet på Dagens Nyheters debattsida. I somras fick Klimatpo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-det-behovs-fler-atgarder - 2026-05-03

Toppmötet COP15 är avslutat och världen har fått en motsvarighet till Parisavtalet – ett globalt ramverk för att skydda den biologiska mångfalden på jorden.  - Det är ett stort ögonblick för vår biologiska mångfald. Vi behöver de här målen och de ger visst hopp. Men det finns mycket arbete att göra och vi har bara några få år på oss, säger Maria Blasi, forskare vid CEC, som var närvarande under fö

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cop15-de-viktigaste-framgangarna - 2026-05-03

För att fira att avhandlingen "Videofeedback som tidig samordnad insats: En undersökning av Marte Meo och samordningssamtal (MOS) som förebyggande arbete i skolan" är tillgänglig för akademi och allmänhet, ställde Socialhögskolan i dag till med spikningsfestligheter. Disputationen äger rum den 3 oktober kl 13:15 i sal 128 på Socialhögskolan. Fakultetsopponent är professor Øyvind Kvello, Norwegian

https://www.soch.lu.se/artikel/stina-balldins-avhandling-spikad - 2026-05-03

”Varför ska just äldreomsorgen acceptera sämre språkkunskaper?” I en slutreplik i DN Debatt skriver forskare från Socialhögskolan att de äldres behov glöms bort i debatten om språkkunskapskrav i äldreomsorgen. De äldres behov måste vara i fokus i debatten om äldreomsorgen. Det skriver doktorand Glenn Möllergren från Socialhögskolan tillsammans med kollegan doktor Frida Nordeström i en slutreplik i

https://www.soch.lu.se/artikel/aldres-behov-gloms-bort-i-debatten-om-sprakkunskapskrav-i-aldreomsorgen - 2026-05-03

Det var projektledare Tove Harnett som bjudit in till boksläpp för boken "Sjukt gammal" - en bok i dagboksform, som tillkommit i projektet "Hemtjänst i äldres vardag". Eva-Mari Köhler är över 90 år, leg psykolog, och deltagare i projektet "Hemtjänst i äldres vardag", där hon har fört dagbok över sina upplevelser med hemtjänst.Nästan femtio personer, varav flera från hemtjänsten, var med när boken

https://www.soch.lu.se/artikel/valbesokt-bokslapp - 2026-05-03

Forskare från flera olika fakulteter vid Lunds universitet träffades en halvdag, för att diskutera forskning kring åldrande och funktionshinder. Det var Sara Hultqvist och Julia Bahner vid Socialhögskolan som tillsammans med kollegerna Anna Axmon och Lisa Ekstam vid medicinska fakulteten hade bjudit in till ett halvdagsseminarium om åldrande och funktionsnedsättning. Måndagen den 22 september saml

https://www.soch.lu.se/artikel/aldrande-och-funktionsnedsattning-i-fokus - 2026-05-03

Fredag den 19 september medverkade docent Anna Angelin vid Majblommans diplomceremoni på Kungliga Slottet i Stockholm. I fredags hölls Majblommans årliga diplomceremoni på Kungliga slottet, där barn och samhällsaktörer som verkat i Majblommans anda och gjort särskilda insatser under året uppmärksammades. H.M. Drottningen delade ut diplom i egenskap av Majblommans högsta beskyddare. Drottningen del

https://www.soch.lu.se/artikel/tal-och-kunglig-glans-vid-majblommans-diplomceremoni - 2026-05-03

Under våren har sju studenter inom socialt arbete och statsvetenskap skrivit sina kandidatuppsatser i samarbete med Lunds kommun. Tre av uppsatserna har särskilt fokuserat på ett samverkansprojekt kring brottsförebyggande insatser på Norra Fäladen. Nu ska studenternas insikter tas tillvara i kommunens fortsatta arbete. Projektet som studenterna har analyserat handlar om tidiga och samordnade brott

https://www.soch.lu.se/artikel/socionomstudenters-uppsatser-bidrar-med-nya-perspektiv-till-kommunens-brottsforebyggande-arbete - 2026-05-03

Hur kan digitalisering bli mer inkluderande och bidra till ökad delaktighet i samhället? Den frågan ställde sig Helsingborgs stad, som gav i uppdrag till forskarna Teres Hjärpe och Maria Söderberg på Socialhögskolan, att undersöka saken. Projektledare Elin Turesson, Stadsledningsförvaltningen i Helsingborgs stad, startade projektet Värdeorienterad och inkluderande digitalisering, som syftar till a

https://www.soch.lu.se/artikel/teknologisk-transformation-dar-alla-kan-delta - 2026-05-03