Filtyp
Data från det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken är nu möjliga att söka ut och ladda ner via vårt egna API och användargränssnitt. Datamängden har även uppdaterats med 2022 års data, både här och i Global Biodiversity Information Facility’s dataportal (GBIF). Observationer av arter i skyddsklass 3-5 ingår inte i dessa fritt tillgängliga data.I delprogrammet inventeras h
Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) är de två senaste tillskotten till listan med publicerade datamängder i vårt datavärdskap.Svensk sjöfågelinventering (januari), som startade 1967, är det svenska bidraget till det globala programmet International Waterbird Census (IWC). Svensk sjöfågelinventering (september) startades 1973 som ett komplement till janua
https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-datamangder-publicerade - 2026-05-09
Precis före jul publicerade vi de två datamängderna Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats.Nu är de även tillgängliga via vårt eget API och användargränssnitt.De kan nås via följande länkar: API:et (extern webbplats) och användargränssnittet (extern webbplats).
https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-sjofagelinventering-finns-nu-egna-granssnittet - 2026-05-09
Svensk Dagfjärilsövervakning har uppdaterats med data från 2021-2023 på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats, och finns nu även tillgänglig via datavärdskapets egna användargränssnitt (se länkar nedan).På båda plattformarna kan man ladda ner datamängden som ett komplett paket, eller söka ut data om specifika arter, tidsperioder eller geografiska regioner.Datamängden innehåller obse
Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Expe
https://www.biologi.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2026-05-09
Nu finns det bevis på att bins exponering för bekämpningsmedel beror på deras samspel med miljön. Enligt forskare från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, ökar binas bekämpningsmedelsrelaterade risker ju mer jordbruksmark som omger dem. Men detta gäller bara för det solitära biet och humlan, arter som söker föda över mindre ytor än honungsbiet. Denna upptäckt stöder de semi-naturl
https://www.biologi.lu.se/artikel/bins-utsatthet-bekampningsmedel-ar-art-och-landskapsberoende - 2026-05-09
Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning. Förutom det uppenbara –
https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2026-05-09
Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på att bekämpa infektioner. En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker sin nattliga kroppstemperatur med flera grader under
https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2026-05-09
Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla
https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2026-05-09
Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal
https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2026-05-09
Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. Verkningsgrad handlar om förmågan att omvandla tillförd energ
En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning genom att lagra kol i jorden. I studien tog forskarna jordprover från hela Europa i ett brett spektrum av temperaturer, från minus 3,1 till 18,3 grader Celsius. Proverna visade att mikroorganismer i jordar – som bakterier och svampar – är starkt anpa
https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2026-05-09
Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för insekterna att få tillgång till en bred variation av föda, vilket i vissa fall har lett till en enastående artutveckling. Det visar en ny studie från Lund. Insekter är avgörande för biologisk mångfald och bland de mest framgångsrika arterna på planeten. Men fram till n
https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2026-05-09
En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en
https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2026-05-09
Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå
https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2026-05-09
Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre
En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i bröstfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av mi
https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2026-05-09
Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen, som publiceras i Nature Communications, kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdoms
https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2026-05-09
Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie i tidskriften Environmental Research pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odla
https://www.biologi.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2026-05-09
I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin
https://www.biologi.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2026-05-09
