Sökresultat

Juryn har enhälligt enats om att ge Susanne Iwarsson Sohlbergpriset. För att komma i fråga ska kandidaten ha byggt upp en stark forskargrupp och initierat forskning av stor betydelse för utvecklingen inom gerontologi. Priset delas ut under öppningsceremonin för nordiska gerontologikongressen - 26NKG - i Odense den 8 juni. Priset ska gå till en forskare verksam i ett nordiskt land. Forskaren ska va

https://www.case.lu.se/artikel/susanne-iwarsson-tilldelas-sohlbergpriset-nordens-storsta-pris-inom-aldrandeforskning - 2026-05-15

Författaren Ylva Floreman var inbjuden gäst. Hon pratade om sin bok ”Jag är inte död, jag är bara gammal”, som beskriver hennes erfarenheter som anhörig. CASE-forskaren Tove Harnett höll en en föreläsning som knöt an till boken, på temat omsorgsorganisering. När vi blir äldre ska vi ”leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”, står det i socialtjänstlagen. Men hur ser det egentligen ut i verkli

https://www.case.lu.se/artikel/case-scientific-session-varens-forsta-traff-handlade-om-omsorgens-organisering - 2026-05-15

9 juni kl 9-12 deltar CASE-forskaren Lisa Ekstam tillsammans med forskaren Yvonne Johansson och arbetsgruppen i ett samtal i evenemanget Our Future City i Helsingborg, på temat: Hur skapar vi ett demensvänligt samhälle. Frågor som tas upp: Vad innebär ett demensvänligt samhälle och demensvänliga miljöer? Hur fångas målgruppens behov upp och hur kan man inkludera dem i arbetet? Hur skapar kunskap e

https://www.case.lu.se/artikel/samtal-om-hur-vi-skapar-vi-ett-demensvanligt-samhalle-projekt-demensvanligt-helsingborg - 2026-05-15

Denna studie handlar om hur äldre människor upplevde och hanterade vardagen under de första 100 dagarna av coronavirus-pandemin. Resultatet visar hur deras aktiviteter anpassades och förändrades, och hur pandemin gav möjligheter till att "bara vara" och uppskatta stunden. Men också att möjligheterna att utvecklas var kraftigt begränsade och känslan av samhörighet försvann, vilket påverkade välbefi

https://www.case.lu.se/artikel/ny-forskningsartikel-hundred-days-confinement-doing-being-becoming-and-belonging-among-older-people - 2026-05-15

Hon har erhållit stipendiet för projektet "Gait-PreDEM: Are objective gait variables of predictive and prognostic value for dementia?" Demensfondens styrelse har tillsammans med Demensfondens medicinska forskningsråd gått igenom 106 inkomna ansökningar och beslutat att ge stipendium till 63 av dem. Totalt har 8 miljoner kronor delats ut. Se alla projekt som fått stipendier här  

https://www.case.lu.se/artikel/maria-h-nilsson-har-tilldelats-stipendium-ur-stiftelsen-demensfonden - 2026-05-15

Mötet innehöll bland annat en punkt där Susanne Iwarsson pratade om etablering av en nationell databas för involvering av olika kategorier av kunskapsanvändare i forskning om åldrande och hälsa. Annat innehåll på mötet var: Utveckling av en kurs om Forskning om åldrande och hälsa - om och med involvering av de som berörs. Uppföljning av utbildningsträffarna 2 och 28 mars.  Kunskapstransformation. 

https://www.case.lu.se/artikel/brukarradsmote-2-maj-2022 - 2026-05-15

Jämfört med andra flyttfåglar följer tornseglare ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Det konstaterar forskare i en stor internationell studie som pågått i elva år och där de även upptäckt skillnader i storlek och antal ungar beroende på var i Europa tornseglarna häckar. Forskarna har följt 102 tornseglare (Apus apu

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-kartlagger-unik-kedjeflytt-i-luften - 2026-05-15

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och biologiska institutionen i Lund får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter från dinosauriernas tid och ge svar på hur de skiljer sig ifrån, men även liknar, dagens växter. Forskarna kommer speciellt att fokusera på växternas överlevnadsförmågor i samband med katastrofala

https://www.biologi.lu.se/artikel/286-miljoner-att-studera-vaxters-overlevnadsstrategier - 2026-05-15

Anders Hedenström vid biologiska institutionen får 22,9 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tillsammans med kollegorna Christoffer Johansson och Susanne Åkesson ska han ta ett helhetsgrepp på de faktorer som påverkar flyttfåglar och deras flygning från en del av världen till en annan. Projektet löper över fem år. För fåglar kostar det mycket energi att flyga. Därför är det e

https://www.biologi.lu.se/artikel/229-miljoner-mojliggor-helhetsgrepp-pa-flyttfaglar - 2026-05-15

Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe på norra halvklotet, enligt en ny studie från Lunds universitet. Insekter kan inte reglera sin egen kroppstemperatur, som istället starkt påverkas av temperaturen i den

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2026-05-15

Knappt 6400 forskare i världen har fått bevis på att de tillhör de allra mest citerade. Johannes Rousk är en av dem. The Web of Science Group står bakom utnämningen Highly cited researcher 2020. Endast omkring en procent av forskarna inom ett vetenskapligt fält får utnämningen. Johannes Rousk är stolt. Utnämningen är ett bevis på att forskningen är viktig och har haft genomslag. Att resultaten ans

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ar-en-av-varldens-mest-citerade-forskare - 2026-05-15

Svålen på julskinkan är bättre än saffransgula lussekatter. Det säger Andreas Nord om vad som är bra respektive mindre bra fågelmat i vinterkylan. Det är en myt att saffransbullar dödar fåglar. Långt innan mängden saffran blir dödlig har fåglarna blivit mätta och slutat äta. Det berättar Andreas Nord apropå det seglivade påståendet att saffran är jättefarligt för fåglar och att de kan dö av små mä

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-tipsar-om-julgottis-faglar - 2026-05-15

Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare. Lundaforskarna har i detalj

https://www.biologi.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2026-05-15

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. Undersökningarna har gjorts i laboratorium och de underjordiska gångarna har tillverkats syntetiskt av silikonpolymer. I mikroskop har forskarna kunnat följa

https://www.biologi.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2026-05-15

Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det skriver forskare vid Lunds universitet i en artikel i Nature Communications. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hanarnas och honornas

https://www.biologi.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2026-05-15

Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskning visar varför aktiviteter av det slaget kan leda till att hela populationer blir mindre till storleken och att de tvingas börja reproducera sig allt tidigare. Det är forskare från Lund och Toronto som står

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2026-05-15

För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med hjälp av doftreceptorer (proteiner

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2026-05-15

Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i den topprankade tidskriften PNAS. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y o

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2026-05-15

I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka färger insekter kan se. Landlevande varelser uppfattar olika delar av ljusets våglängder. Männis

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2026-05-15

I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom data från mer än 9000 studier. Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört med djur som lever kortare tid. Med andra ord; föräldrapar som får många ungar förkor

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2026-05-15