Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 551008 sökträffar

Sophia Zackrisson utses till ”Årets cancerforskare” 2020

Forskaren och överläkaren Sophia Zackrisson använder bland annat 3D-mammografi och artificiell intelligens för att utveckla nya bilddiagnostiska metoder för cancersjukdomar och screening av bröstcancer. För sitt framgångsrika forskningsarbete utses hon av Cancerfonden till ”Årets cancerforskare 2020” och får motta den prestigefyllda utmärkelsen vid den direktsända TV4-galan ”Tillsammans mot cancer

https://www.medicin.lu.se/artikel/sophia-zackrisson-utses-till-arets-cancerforskare-2020 - 2025-12-24

Nästa generations sårbehandling under utveckling

Forskare i Lund har utvecklat en ny behandlande gel som utnyttjar naturliga mekanismer för att förebygga och behandla sårinfektioner. Studien publiceras i Science Translational Medicine och forskarna tror att upptäckten kan leda till nya behandlingar för förbättrad sårläkning.  – Förmågan att effektivt kunna läka sår är evolutionärt viktig för vår överlevnad. I sår finns därför peptider som på ett

https://www.medicin.lu.se/artikel/nasta-generations-sarbehandling-under-utveckling - 2025-12-24

Ackreditering av cancervård-, forskning- och utbildning

Vid Lunds universitet bedrivs flervetenskaplig forskning inom cancer i nära samarbete med sjukvården. Under 2019 bildades Lunds universitets cancercentrum (LUCC) som en ny strategisk organisation för cancerforskning. Parallellt söker Skånes universitetssjukhus för att bli ett internationellt ackrediterat Comprehensive Cancer Centre tillsammans med Lunds universitet, Regionalt cancercentrum syd, Me

https://www.medicin.lu.se/artikel/ackreditering-av-cancervard-forskning-och-utbildning - 2025-12-24

B-cellernas viktiga roll vid immunterapi

Patienter svarade bättre på immunterapi om melanomtumörer innehöll särskilda kluster med B-celler. Det visar forskning som letts av forskare vid Lunds universitet. Immunterapi, som nobelprisades 2018, stärker immunförsvaret så att det kan oskadliggöra cancercellerna på ett mer effektivt sätt. Men långt ifrån alla patienter blir hjälpta av den så kallade checkpoint-terapin(*) och intensiv forskning

https://www.medicin.lu.se/artikel/b-cellernas-viktiga-roll-vid-immunterapi - 2025-12-24

Anslag till fortsatt forskning om återhämtning i arbetet

Forskare vid Lunds universitet har i ett treårigt interventionsprojekt studerat återhämtning inom primärvården. Med nya tilläggsanslag från AFA försäkring fortsätter projektet ytterligare ett år för att utvärdera vårdcentralers arbetsmiljö och hälsa. Margareta Troein, professor vid Lunds universitet och Iäkare i primärvården Skåne, har från AFA försäkring tilldelats 1 243 000 kronor för fortsatt f

https://www.medicin.lu.se/artikel/anslag-till-fortsatt-forskning-om-aterhamtning-i-arbetet - 2025-12-24

CORVOS: Ett europeiskt gemensamt doktorandprogram i immunologi

Europeiska immunologer har gått samman och etablerat initiativet CORVOS. Ett gemensamt forsknings- och utbildningsprogram för yngre framgångsrika forskare inom immunologi och infektionssjukdomar. Lunds universitet är en del av initiativet. De viktigaste målen för CORVOS är att upptäcka terapeutiska sätt att stödja eller hämma komplementens verkan och att störa patogeners missbruk av dem, och att u

https://www.medicin.lu.se/artikel/corvos-ett-europeiskt-gemensamt-doktorandprogram-i-immunologi - 2025-12-24

Cancerforskningen går ständigt framåt

Cancerforskningen går ständigt framåt. Oftast handlar det inte om den stora coola medicinen som förändrar livet, utan om tålmodig och uthållig forskning som till slut räddar liv. De genetiska kartorna över cancerns olika överlevnadsstrategier blir mer omfattande och innebär nya skräddarsydda behandlingsformer. För att cancer ska kunna uppstå, krävs att cellen genomgår ett antal mutationer och samt

https://www.medicin.lu.se/artikel/cancerforskningen-gar-standigt-framat - 2025-12-24

Stort stöd till forskning inom hjärt- och lungforskning

En forskartjänst och totalt 54 miljoner kronor i forskningsanslag till forskare i Skåne inom hjärta, kärl och lungor när Hjärt-Lungfonden summerar. Hjärt-Lungfonden finansierar fyra nya forskartjänster för treårsperioden 2020–2022 varav en beviljats Daniel Engelbertsen, biträdande forskare i kardiovaskulär forskning, cellulär metabolism och inflammation vid Institutionen för kliniska vetenskaper i

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-stod-till-forskning-inom-hjart-och-lungforskning - 2025-12-24

Högteknologiskt samarbete främjar fibrosforskning

Upp mot 45 procent av alla dödsfall i industrialiserade länder är orsakade av fibrossjukdomar. Genom gränsöverskridande forskning och det högteknologiska MAX IV-laboratoriet i Lund kan kunskapen om fibros öka – och ett botemedel vara närmare. – Fibros är en form av ärrbildning som kan drabba alla typer av skadade organ och vävnader i kroppen. När denna process sker okontrollerat leder det till att

https://www.medicin.lu.se/artikel/hogteknologiskt-samarbete-framjar-fibrosforskning - 2025-12-24

Maria Fridh får Barnafridspriset

Maria Fridh är årets mottagare av Barnafridspriset. Hon prisas för sin avhandling om samband mellan nättrakasserier, psykisk ohälsa och självskadebeteende. Att vara utsatt för nättrakasseri en enda gång kan påverka den psykiska hälsan. Maria Fridh är snart färdig specialistläkare inom socialmedicin. 2018 lade hon fram sin avhandling vid Lunds universitet om psykisk ohälsa bland unga som mobbas och

https://www.medicin.lu.se/artikel/maria-fridh-far-barnafridspriset - 2025-12-24

Tarmhormon kan öka risken för hjärtkärlsjukdom

En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av tarmhormonet GIP i blodet och ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Att tarmhormonerna GIP och GLP-1 (glucose-dependent insulinotropic peptide och glucagon-like peptide) är viktiga för insulinproduktionen i bukspottskörteln är välkänt. Det är hormoner som bildas i tarma

https://www.medicin.lu.se/artikel/tarmhormon-kan-oka-risken-hjartkarlsjukdom - 2025-12-24

Tycker chefer att alla ska arbeta till en högre ålder?

Nyligen publicerades rapporten "Chefers attityder till sina äldre anställda", som visar att de flesta chefer anser att deras äldre medarbetare har goda erfarenheter och färdigheter som är bra för verksamheten, är mer plikttrogna i sitt arbete och har lång livserfarenhet som är användbar på arbetsplatsen. – Samtidigt förekommer negativa attityder till äldre och många chefer anger också stereotypa a

https://www.medicin.lu.se/artikel/tycker-chefer-att-alla-ska-arbeta-till-en-hogre-alder - 2025-12-24

Sällsynta cancerkloner upptäckta i akut myeloisk leukemi, AML

Akut myeloisk leukemi (AML), är en av de vanligaste formerna av leukemi hos vuxna. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet lyckats hitta cancerkloner med mutationer så sällsynta att de inte kan upptäckas vid diagnostillfället. Studien som undersöker hur cancerklonerna utvecklas och konkurrerar med varandra, publiceras nu i Nature Communications. AML är en aggressiv blodcancerform som orsakas

https://www.medicin.lu.se/artikel/sallsynta-cancerkloner-upptackta-i-akut-myeloisk-leukemi-aml - 2025-12-24

Tydligt samband positiv livssyn och hjärt-lunghälsa

Personer med en positiv syn på livet har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som ser dystrare på tillvaron. Det visar nya siffror från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS som presenteras i dag. Nu krävs forskning för att förstå vad sambandet beror på. – De siffror vi har fått fram tyder på ett samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Nu vill vi undersöka i hur

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tydligt-samband-positiv-livssyn-och-hjart-lunghalsa - 2025-12-24

Ifrågasatt förklaring till uppkomsten av typ 1 diabetes

Typ 1-diabetes kan orsakas av att tarminnehåll kommer in i bukspottskörteln och skapar inflammation, tror forskare vid Uppsala universitet. Deras förklaringsmodell utmanar den rådande synen på diabetes som en autoimmun sjukdom och innebär att sjukdomen kan behandlas på andra sätt än idag. Varje dag får två barn i Sverige diagnosen typ 1-diabetes. Insjuknandet har fördubblats de senaste 20 åren och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ifragasatt-forklaring-till-uppkomsten-av-typ-1-diabetes - 2025-12-24

Målstyrt enzym från mördarbakterier räddar njursjuka

– IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egenskap! Det säger professorn i infektionsmedicin Lars Björck om IdeS, ett enzym från d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2025-12-24

VIDEO: Går det att bota diabetes? Kan transplantationer ge hopp?

En transplantation ökar överlevnaden för patienter med svår diabetes och njursvikt. Men vad finns det för risker? Och vem kan komma ifråga för en transplantation? Hör överläkaren Alireza Biglarnia vid Skånes universitetssjukhus berätta.  Föredraget ingår i en semniarieserie på temat "hopp" arrangerat av Endokrinologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.Inspelningen är gjord i oktober 2018.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-gar-det-att-bota-diabetes-kan-transplantationer-ge-hopp - 2025-12-24

Seminarieserie på temat "Hopp"

Föreläsningar om autoimmun typ 1-diabetes, kost och träning, transplantationer och tekniska hjälpmedel. Så triggas typ 1-diabetes - finns det hopp om bot?Föredrag av professor Åke Lernmark, Lunds universitet Hur lyckas man med blodsockerbalansen när man tränar och har typ 1-diabetes?Föredrag av överläkaren Tore Vigård och dietisten Maria Malmgård från ungdomsmedicinska kliniken vid Skånes universi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/seminarieserie-pa-temat-hopp - 2025-12-24

D-vitamin - för konditionens skull



Vinter, få soltimmar och brist på vitamin D – sambandet är tydligt och i många studier bevisat. Tillräckligt höga halter D-vitamin är viktigt för hälsan på flera olika sätt men under den här årstiden har många, både barn och vuxna, brist. 80 till 90 procent av D-vitaminet i våra kroppar kommer när solens strålar träffar bar hud. Resten kommer från den mat vi äter. Mest känt är vitaminets betydelse

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/d-vitamin-konditionens-skull - 2025-12-24

Hur mycket D-vitamin behöver vi?

- D-vitaminbrist är vanligt i vår del av världen. Solen – vår bästa D-vitaminkälla – räcker inte till under vinterhalvåret, och det är också svårt att få i sig tillräckligt med kosten. Det säger Johan Malm, docent i klinisk kemi vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne i Malmö.D-vitamin behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen och därigenom bygga upp och upprätthålla ett st

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-mycket-d-vitamin-behover-vi - 2025-12-24