Sökresultat

Är du nyfiken på hur många koltrastar som observerats i din del av landet? Undrar du hur många fågel- och fjärilsarter det ses i olika svenska miljöövervakningsprogram? Nu kan du söka fram och ladda ner data som svarar på sådana frågor. Vårt användargränssnitt och öppna API finns tillgängliga på vår webbsida. Välkommen att prova! Vi i datavärdskapet ”Naturdata: Fåglar och fjärilar” har tillsammans

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/oppet-api-och-anvandargranssnitt-uttag-av-data-lanserat - 2025-10-05

Vi har nu publicerat Standardrutternas data från 2022 och dessa är tillgängliga både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBIF. Datamängden ökades på med observationer av drygt 115 000 individer från 226 olika fågel- och däggdjursarter (exklusive arter i Artdatabankens skyddsklass 4 eller högre). Under 2022 inventerades 375 av de 716 standardrutterna, och

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/standardrutterna-uppdaterade-med-2022-data - 2025-10-05

Under 2022 inventerades 186 av de 200 rutorna i den Nationella kustfågelövervakningen. Datamängden har därmed utökats med 3 427 nya observationer av 70 olika arter (exklusive havsörn) till totalt 27 989 observationer. Totalt inventeras 75 fågelarter och tre däggdjurarter inom delprogrammet. Datamängden kan nås både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBI

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2022-ars-data-fran-kustfagelrutorna-ar-publicerade - 2025-10-05

Vi har nu lagt till Sommar- och Vinterpunktrutterna på listan över datamängder som är tillgängliga via vårt egna gränssnitt och API. Samtidigt har vi uppdaterat med data från vintern 2021/2022 och sommaren 2022 även på Global Biodiversity Information Facility’s webb (GBIF).Totalt inventerades 390 rutter under vintern och/eller sommaren då 161 respektive 201 arter observerades (undantaget skyddskla

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/punktruttsdata-uppdaterade-och-tillgangliga-vart-eget-granssnitt - 2025-10-05

Data från det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken är nu möjliga att söka ut och ladda ner via vårt egna API och användargränssnitt. Datamängden har även uppdaterats med 2022 års data, både här och i Global Biodiversity Information Facility’s dataportal (GBIF). Observationer av arter i skyddsklass 3-5 ingår inte i dessa fritt tillgängliga data.I delprogrammet inventeras h

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/gdp-hackande-kustfaglar-i-bottniska-viken-har-uppdaterats-och-finns-nu-egna-granssnittet - 2025-10-05

Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) är de två senaste tillskotten till listan med publicerade datamängder i vårt datavärdskap.Svensk sjöfågelinventering (januari), som startade 1967, är det svenska bidraget till det globala programmet International Waterbird Census (IWC). Svensk sjöfågelinventering (september) startades 1973 som ett komplement till janua

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-datamangder-publicerade - 2025-10-05

Precis före jul publicerade vi de två datamängderna Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats.Nu är de även tillgängliga via vårt eget API och användargränssnitt.De kan nås via följande länkar: API:et (extern webbplats) och användargränssnittet (extern webbplats).

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-sjofagelinventering-finns-nu-egna-granssnittet - 2025-10-05

Svensk Dagfjärilsövervakning har uppdaterats med data från 2021-2023 på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats, och finns nu även tillgänglig via datavärdskapets egna användargränssnitt (se länkar nedan).På båda plattformarna kan man ladda ner datamängden som ett komplett paket, eller söka ut data om specifika arter, tidsperioder eller geografiska regioner.Datamängden innehåller obse

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-dagfjarilsovervakning-2021-2023-nu-pa-gbif-och-i-datavardskapets-granssnitt - 2025-10-05

Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det visar ny forskning vid Lunds universitet. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hanarnas och honornas produktion av könsceller påverkas n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2025-10-05

Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskning visar varför aktiviteter av det slaget kan leda till att hela populationer blir mindre till storleken och att de tvingas börja reproducera sig allt tidigare. Det är forskare från Lund och Toronto som står

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2025-10-05

Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskare i Lund tillsammans med relevanta samhällsaktörer listar de 15 viktigaste utmaningarna för att uppnå hållbar markanvändning i Sverige. Hur vi använder marken är en av de viktigaste faktorerna bakom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2025-10-05

För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med hjälp av doftreceptorer (proteiner

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-10-05

Ett svensk-danskt forskarlag lanserar nu en ny teori om hur det gick till när jorden bildades. Genom avancerade meteoritanalyser kan astronomerna slå fast att Tellus gick från att vara en bebisplanet av is och kol till att få sin nuvarande storlek tack vare millimeterstora småstenar. Studien visar också att jorden bildades under betydligt kortare tid än vad man tidigare trott. För cirka 4 550 milj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-jorden-bildades-av-millimeterstora-smastenar-under-kort-tid - 2025-10-05

Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y och bidrar till kunskapen om hur arter bildas. Enligt Jessica Ab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-10-05

För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk himlakropp ned vid Yucatánhalvön och bildade en 200 kilometer stor krater. Kraschen ledde till att jorden förmörkades och dinosaurierna dog ut. Genom analyser av borrkärnor från kratern kan forskare, från bland annat Lunds universitet, nu i detalj rekonstruera vad som hände på jorden direkt efter nedslaget. Chicxulubkratern i Mexiko är den största nedslag

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/borrkarnor-fran-mexikansk-krater-ger-ny-kunskap-om-dinosauriernas-dod - 2025-10-05

När snön har smält dröjer det inte alltför länge innan ett välbekant vårljud dyker upp igen – humlesurret. Eftersom humlorna är väl anpassade till kalla klimat är många av arterna förlorare när klimatet blir allt varmare. Nu behöver forskare vid Lunds universitet allmänhetens hjälp med att rapportera in vårens första humledrottningar, för att kunna kartlägga hur allt tidigare vårar påverkar humlor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hjalp-forskarna-att-hitta-varens-forsta-humla - 2025-10-05

I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka färger insekter kan se. Landlevande varelser uppfattar olika delar av ljusets våglängder. Männis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-10-05

I 50 år har forskarvärlden letat med ljus och lykta efter den så kallade Odderon-partikeln. Helt utan resultat. Men i en ny studie har en svensk-ungersk forskargrupp lyckats med konststycket att upptäcka den mytomspunna partikeln med hjälp av omfattande dataanalyser. 1973 satt två franska partikelfysiker i en källare och häpnade. Enligt deras beräkningar borde det finnas en helt ny sammansatt part

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/partikelfysikalisk-detektivverksamhet-bakom-losningen-av-50-ar-gammal-gata - 2025-10-05

I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom data från mer än 9000 studier. Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört med djur som lever kortare tid. Med andra ord; föräldrapar som får många ungar förkor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-10-05

NanoSafe4All är namnet på ett nytt samverkansinitiativ som samlar forskare från olika fakulteter inom universitetet samt ett antal industriparter. Målet med initiativet är att säkerställa att produkter som bygger på nanoteknologi och material, inklusive nya material som genererar nanopartiklar under sin livscykel, kan utvecklas och hanteras på ett säkert och hållbart sätt. Samverkansinitiativet Na

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-samverkansinitiativ-har-nanosakerhet-i-fokus - 2025-10-05