Sökresultat

Aldrig förr har det väl varit tydligare att vi måste göra drastiska och världsomspännande förändringar i hur vi behandlar planeten för att inte vår konsumtion ska få katastrofala följder i framtiden. Forskning pekar i riktning mot att sluta förlita oss på fossila råvaror och istället gå mot en cirkulär biobaserad ekonomi. FN:s klimatpanel, IPCC, presenterade i oktober en rapport som visade att det

https://www.lu.se/artikel/gor-om-gor-ratt-cirkular-biobaserad-ekonomi - 2025-10-01

Forskare har i ett internationellt samarbetsprojekt lyckats omvandla mänskliga hudceller till blodstamceller. – Det här är ett första steg på väg mot att generera fullt funktionella blodstamceller i provrör, som i framtiden skulle kunna transplanteras till patienter med blodsjukdomar, säger forskaren Filipe Pereira, Wallenberg Molceular Medicine Fellow vid Lunds universitet, som lett studien som n

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-hudceller-bli-blodstamceller-mekanism-kartlagd - 2025-10-01

En fisködlas uråldriga vävnader har nu analyserats i minsta detalj. Djurets 180 miljoner år gamla mjukdelar uppvisar fortfarande viss elasticitet. I den unika studien har forskarna också undersökt fisködlans välbevarade späck, rester av levern samt hudpigment och molekyler från djurets skinn och blod. Studien bidrar bland annat med förnyad kunskap om hur storskalig evolution går till. Den aktuella

https://www.lu.se/artikel/valbevarat-fossil-avslojar-hud-som-fortfarande-ar-mjuk - 2025-10-01

En blåsig och regnig novemberkväll välkomnades donatorer som donerat till LUSS, Lunds universitets stipendiestiftelse, in i värmen på Gamla Biskopshuset. Efter inledande ord av rektor Torbjörn von Schantz tog kvällens talare, dr. Brendan Foley och professor Lars Samuelson vid och höll två inspirerande föreläsningar. Dr. Foley fängslade publiken med sitt föredrag om Poseidons skatter - de unika för

https://www.lu.se/artikel/donatorer-tog-del-av-senaste-ronen-inom-marinarkeologi-och-nanovetenskap - 2025-10-01

På torsdagen inrättades ett nytt centrum för studier av arbete, teknologi och social förändring, under namnet Work, Technology and Social Change (WTS) vid Lunds universitet. – Arbetsmiljöhögskolan har varit framgångsrik och har nu växt ur sin kostym. Med det nya centrumet hoppas vi att kunna fortsätta expandera och attrahera finansiärer för nya spännande forskningsuppdrag, säger Måns Svensson, ny

https://www.lu.se/artikel/arbete-teknologi-och-social-forandring-studeras-vid-nytt-centrum - 2025-10-01

Idag har ett nytt EU-projekt i programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerak (ÖKS) beviljats. Hanseatic League of Science (HALOS) – bygger ett unikt samarbete mellan Hamburg och sydvästra Skandinavien, knyter samman de fyra, i sig unika forskningsanläggningarna, MAX IV, ESS, DESY samt European XFEL och skapar ett centrum för integrerad världsledande Life Science innovation och forskning. HALOS löper ö

https://www.lu.se/artikel/halos-ett-unikt-samarbete-inom-life-science-med-max-iv-ess-desy-och-european-xfel-i-fokus - 2025-10-01

Bananflugor kan vara ett gissel i våra hem, men hittills har ingen känt till hur de blev människans husdjur. I årtionden har forskare sökt efter deras ursprung och nu har ett svenskamerikanskt forskarlag hittat det. De har också upptäckt att bananflugor i det vilda är långt mer kräsna än de domesticerade, en faktor som sannolikt bidrog till att flugorna en gång i tiden flyttade in hos människor. –

https://www.lu.se/artikel/sa-hamnade-flugorna-i-vara-fruktfat - 2025-10-01

Mindre spill. Ökad kvalitet. Lägre miljöbelastning. Säkrare arbetsmiljö. Med koll på graderna, alltså på hur mycket oönskat material som uppstår i samband med exempelvis skärande bearbetning i tillverkningsindustrin, finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster att göra. Men kunskapen på området är begränsad. Det vill Henrik Persson på LTH ändra på. Av: Sven-E Lindberg Henrik Persson är civilin

https://www.lu.se/artikel/koll-pa-graderna-kan-vassa-konkurrenskraften - 2025-10-01

Spadar, borstar och dammiga utgrävningsplatser? Det är nog mångas bild när de tänker på arkeologi. Men ämnesområdet har under de senaste årtiondena utvecklats som aldrig förr och inbegriper numera metoder som 3D-modellering, rumsanalys och till och med laserskannrar och multispektrala  sensorer fästa på drönare. Nicolo Dell'Unto är forskare vid Lunds universitet och tillhör den växande skara av ar

https://www.lu.se/artikel/arkeologiska-fynd-utan-att-grava - 2025-10-01

Idag lanserar Lärosäten Syd sitt gemensamma Brysselkontor med ett symposium för ett hundratal inbjudna representanter från EU-institutioner, lärosäten och andra forsknings- och innovationsaktörer. Syftet med kontoret är att universiteten inom Lärosäten Syd ska bli mer aktiva i att påverka policyprocesser, synliggöra forskning och forskare samt öka samarbetet med olika aktörer. Ett övergripande mål

https://www.lu.se/artikel/larosaten-syd-lanserar-kontor-i-bryssel - 2025-10-01

En forskargrupp på Lunds universitet har lyckats programmera om mänskliga bindvävsceller till immunceller. Processen är snabb och effektiv och det första beviset på hur immunsystemet kan kontrolleras genom direkt omprogrammering. Fyndet öppnar upp möjligheten till fler strategier för målsökande immunterapier mot cancer. Studien som publiceras i Science Immunology har letts av forskaren och Wallenb

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-immunsystemet-kontrolleras - 2025-10-01

Vi blir allt äldre i Sverige och förlängningen av livet är oftast av godo, fler aktiva år läggs till. Men alla får inte en ålderdom som fylls med barnbarn, golfspelande och en långtur till Portugal. Äldre behöver bra bostäder att åldras i, friska som sjuka. Det tematiska samverkansinitiativet Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen vill påverka framtidens bostadspolitik och bo

https://www.lu.se/artikel/ge-svangrum-aldrandet - 2025-10-01

Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teoretisk fysik är man van vid att hitta mönster i stora datamängder med hjälp av avancerade dator­beräkningar. Men frågan är om det finns en risk för övertro på algoritmerna. Året var 1988. Axelv

https://www.lu.se/artikel/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2025-10-01

”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både kan se och tolka sin omgivning.Inriktningen började av en slump: Dåvarande profess

https://www.lu.se/artikel/ai-borjar-med-matematik - 2025-10-01

Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade det mycket om navigering, att få roboten att ta sig från ett ställe till ett annat. Nu sker fler olika försök med robotar med målet att de ska ut

https://www.lu.se/artikel/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2025-10-01

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand? Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskar

https://www.lu.se/artikel/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2025-10-01

Professor Jacek Malec kom till institutionen för datavetenskap 1999. Då hade AI-forskningen där pågått under flera år tillsammans med kognitionsforskarna. – I vår forskning använde vi robotar med sensorer som kunde känna av omgivningen, navigera sig fram och ”prata” med varandra, säger Jacek Malec. Under en period under 90-talet upplevde AI-forskningen en svacka som till stor del berodde på brist

https://www.lu.se/artikel/datavetenskap-vi-vill-bygga-smarta-och-hjalpsamma-robotar - 2025-10-01

"Det är viktigt att koppla ihop AI med demokrati eftersom det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilka möjligheter vi har att påverka och hur vi fattar våra beslut", säger statsvetaren Maria Hedlund. Som forskare har hon tittat särskilt på beslutsprocesser och AI. – AI är extra genomgripande för att den finns överallt och på grund av dess förmåga att se mönster i stora datamängder. Om system o

https://www.lu.se/artikel/rostande-robotar-och-filterbubblor-hur-mycket-ai-tal-demokratin - 2025-10-01

Första helgen i december öppnade Historiska museet vid Lunds universitet efter närmare ett års renovering och ombyggnad. – Det känns underbart att äntligen kunna välkomna nya och gamla besökare till museet. Vi hoppas att de ska göra nya upptäckter i det gamla och få nya ingångar i våra samlingar, samtidigt som det ska bli lättare både att hitta hit och att hitta inne i museet, säger Sofia ­Cinthio

https://www.lu.se/artikel/aterinvigt-museum-blickar-framat - 2025-10-01

Lunds universitet hamnar på plats 11 av 29, när det handlar om flest flygresor per med­arbetare bland svenska lärosäten. I den nya resepolicyn som nu förbereds för beslut trycks det på att chefer måste överväga ett resfritt möte ­eller en tågresa innan de godkänner en anställds flygresa. Klimatavtrycket av LU:s flygresor har minskat något den sista treårsperioden visar Naturvårdsverkets data över

https://www.lu.se/artikel/chefer-ska-rekommendera-tagresor-framfor-flyg - 2025-10-01