Att upptäckten av insulinet 1921 var värt ett nobelpris var tämligen oomstritt. Men vem skulle lönas? När Nobelkommittén 1923 hade bestämt sig flammade protesterna upp. Jag var först, hävdade några. Inte ens i gruppen som ärades var man nöjda. Likväl - 14 november, pristagaren Frederick Bantings födelsedag , är till hans ära utnämnd till Världsdiabetesdagen. Frederick Banting har gått till histori

https://www.diabetesportalen.lu.se/diabeteshistoria/ifragasatta-pristagare-upptackten-av-insulinet - 2025-07-07

Lena Eliasson är professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet. Hennes forskargrupp studerar de processer som är involverade vid frisättning av insulin och glukagon. De två hormonerna har betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes. Här skriver hon själv om sin forskning. "Insulin och glukagon är livsviktiga hormon som reglerar nivåerna av blodsocker (glukos) i kroppen. Frisättn

https://www.diabetesportalen.lu.se/forskning/forskare/lena-eliasson - 2025-07-07

Fyra kanadensiska forskare upptäckte insulinet 1921. Två av dem lönades med nobelpriset, Frederick Banting och John Macleod. På Bantings födelsedag 14 november firas årligen Världsdiabetesdagen runt om i världen. Valet av pristagare blev som så ofta ifrågasatt. Inte minst av de forskare som mer eller mindre rätt hävdade att de var först med upptäckten. En av dem var den svenska skolläkaren Paul Sj

https://www.diabetesportalen.lu.se/diabeteshistoria/kanske-svensk-lakare-var-forst-upptacka-insulinet - 2025-07-07

14 november är utnämnd till Världsdiabetesdag därför att det är Frederick Bantings födelsedag. Den kanadensiske läkaren Banting har gått till historien som insulinets upptäckare. diabetesportalen.se uppmärksammar dagen med en artikel om den vanligaste och samtidigt mest vedervärdiga diabetesbehandlingen före insulinet – svältkuren. Efter många decenniers vilt experimenterande med mer eller mindre

https://www.diabetesportalen.lu.se/diabeteshistoria/den-vedervardiga-svaltkuren - 2025-07-07

Vår forskning är uppdelad tematiskt på sex olika områden. Ett antal olika forskargrupper, med ett flertal pågående projekt inom varje, är knutna till respektive tema. CEC är även värd för de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, profilområdet Naturbaserade framtidslösningar, det tematiska samverkansinitiativet LU Land samt infrastrukturen ICOS Sweden, samt bedriver forskning vid Marint Ce

https://www.cec.lu.se/sv/forskning - 2025-07-07

CECs verksamhet tar sin utgångspunkt i förståelse av mänsklig påverkan på naturliga ekosystemprocesser. Forskningen genererar ny kunskap som bidrar till att identifiera och utvärdera strategier och åtgärder för att förebygga, förhindra eller motverka klimat- och miljöproblem och åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Det kräver tvärvetenskapliga angreppssätt som innefattar naturvetenskaplig

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/forskningsteman - 2025-07-07

Den biologiska mångfalden genomgår en stor kris som främst drivs av förlust och försämring av livsmiljöer, samt av klimatförändringen. Utarmningen av den biologiska mångfalden hotar vårt naturarv, undergräver ekosystemens förmåga att producera vitala ekosystemtjänster och minskar ekosystemens förmåga att klara av det fortsatta trycket från de globala förändringarna. På CEC analyserar vi konsekvens

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/forskningsteman/naturvard-biologisk-mangfald-och-ekosystemtjanster - 2025-07-07

Mänsklig aktivitet äventyrar ekosystemen både direkt och indirekt. Direkt påverkan är till exempel förlust av naturliga livsmiljöer, intensifierad markanvändning och föroreningar, medan indirekt påverkan är en följd av klimatförändringens effekter – till exempel ökad frekvens och intensitet av skogsbränder, torka och värmeböljor. En bättre förståelse av ekosystemfunktioner är avgörande för att för

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/forskningsteman/forandringar-i-klimat-och-markanvandning-effekter-pa-ekosystem - 2025-07-07

En allt större del av världens befolkning bor och arbetar i städer. Detta skapar tillsammans med klimatförändringen och dess följder ett allt större tryck på den bebyggda miljön och städernas invånare. Det finns därför ett behov av att utveckla urbana miljöer så att de kan hantera dessa utmaningar, till exempel extrema väderhändelser, konflikter om markanvändning och försämrade ekosystem. Dessutom

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/forskningsteman/hallbarhet-och-klimatanpassning-i-urbana-miljoer - 2025-07-07

Kemikalier släpps i allt snabbare takt ut i vår omgivning, i luft, mark och vatten. Detta kan få allvarliga konsekvenser för människor, djurliv och hela ekosystem. Ändå vet vi fortfarande väldigt lite om de processer som orsakar toxicitet och genererar negativa effekter, och hur akuta och kroniska effekter uppstår i olika arter. De begränsade kunskaperna gällande att korrekt bedöma risker med kemi

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/forskningsteman/miljogifter-konsekvenser-och-riskhantering - 2025-07-07

Att uppnå ett hållbart samhälle kräver kunskap. Att den vetenskapliga kunskapen ökar i allt snabbare takt är därför positivt. Samtidigt är behovet av att syntetisera forskningsresultat som framkommit inom olika vetenskapliga discipliner en växande utmaning, liksom att göra dem tillgängliga för beslutsfattare. Det finns också ett aldrig tidigare skådat behov av att identifiera och åtgärda kunskapsl

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/forskningsteman/metoder-vetenskapliga-bedomningar-och-evidensbaserat-beslutsfattande - 2025-07-07

Ett examensarbete på avancerad nivå omfattar 15 - 30 hp. Beroende på vilken examen du planerar att ta ut finns olika examensarbeteskurser:Miljövetenskap: Examensarbete för magisterexamen, 15 hpFör dig som vill ta ut en naturvetenskaplig magister i miljövetenskapMVEM02 - lu.seMiljö- och hälsoskydd: Examensarbete för magisterexamen, 15 hpFör dig som vill ta ut en naturvetenskaplig magister i miljö-

https://www.cec.lu.se/sv/utbildning/kurser-och-program-i-miljovetenskap/kurser/examensarbete-pa-avancerad-niva - 2025-07-07

Hur ser det dagliga arbetet ut för en miljövetare? Att göra praktik kan vara ett bra sätt att få en djupare kontakt med arbetsmarknaden. Praktik kan både ge tips om vad man vill arbeta med efter sin utbildning och leda till den första anställningen. Den grundläggande praktiken syftar till att ge dig tillfälle att tillämpa de teoretiska kunskaper du tillgodogjort dig under utbildningen samt att ge

https://www.cec.lu.se/sv/utbildning/kurser-och-program-i-miljovetenskap/kurser/miljovetenskap-praktik-grundlaggande-niva-15-hp - 2025-07-07

Naturbaserade framtidslösningar är ett av fem profilområden vid Lunds universitet. Forskare inom profilområdet fokuserar på ekosystembaserade sätt att hantera förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar, och hur de sammanflätade kriserna kan kopplas till hållbar samhällsutveckling. Förlust av biologisk mångfald och klimatkrisen är nära sammankopplade. Ett varmare klimat påverkar exempelvi

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/naturbaserade-framtidslosningar - 2025-07-07

Vi vill hälsa dig välkommen till kursen Ett cirkulärt och biobaserat samhälle. Vi hoppas att det ska bli en givande och intressant kurs för dig. I brevet hittar du viktig information om kursen. Med vänliga hälsningar, Lärarlaget genom Helena Kurstid 2023-01-16 – 2023-03-21 Kursansvarig Helena Hanson helena [dot] hanson [at] cec [dot] lu [dot] se (helena[dot]hanson[at]cec[dot]lu[dot]se) Upprop Kurs

https://www.cec.lu.se/sv/valkommen-till-kursen-mves13-ett-cirkulart-och-biobaserat-samhalle-varterminen-2023 - 2025-07-07

Kursen går på heltid vecka 3-12 (16 januari – 21 mars) 2023 och ger en introduktion till ämnet utifrån två olika perspektiv: miljöarbete i företag, och de samhällsekonomiska grunder som styrning av företag bygger på. Dessutom ges en möjlighet att applicera innehållet i ett projektarbete. Tanken är att ge en bas för att förstå och analysera miljöproblematik ur ett aktörs – och incitamentsperspektiv

https://www.cec.lu.se/sv/valkommen-till-kursen-industriell-miljoekonomi-miljovetare-mvec20-varterminen-2023 - 2025-07-07

Introduktionsmöte med upprop är den 16 januari kl 9.15 – 12.00 i kurssal Mossen Öster i Ekologihuset, Sölvegatan 37 Lund. Kurstid 2023-01-16 – 2023-03-21 Kursansvarig Andrea Hjärne, 0725 - 671218 andrea [dot] hjarne [at] cec [dot] lu [dot] se (andrea[dot]hjarne[at]cec[dot]lu[dot]se) Schema Länk till kursschema hittar du på Miljövetenskaps hemsida under kursen samt i schemaverktyget TimeEdit. Noter

https://www.cec.lu.se/sv/valkommen-till-kursen-miljo-och-halsoskydd-metodik-och-praktik-mven22-varterminen-2023 - 2025-07-07

Måndagen den 16:e januari 2023 startar kursen Samhällsplanering med klimatperspektiv (MVEN27) och vi vill härmed hälsa er välkomna till kursen! Kursen utgör tredje delkursen i masterprogrammet för Tillämpad Klimatstrategi, men kan även läsas som fristående kurs. Kurstid 2023-01-16 – 2023-03-21 Kursansvarig Johanna Alkan Olsson johanna [dot] alkan_olsson [at] cec [dot] lu [dot] se (johanna[dot]alka

https://www.cec.lu.se/sv/valkommen-till-kursen-samhallsplanering-med-klimatperspektiv-mven27-varterminen-2023 - 2025-07-07

Ett nytt stort EU-projekt, CLIMB-FOREST ska under fyra och ett halvt år skapa en helhetsbild av Europas skogar och skogsbruk. I nuläget finns ingen sammanställning över Europas hela skogsbestånd och hur skogarna mår. Målet med CLIMB-FOREST är att kunna vägleda brukare och beslutsfattare genom nya verktyg och modeller. Projektet består av fem stora arbetsområden, bland annat ska det göras en kartlä

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/pagaende-forskningsprojekt/climbforest - 2025-07-07

Målet med forskningsprogrammet Biopath är att utveckla kunskap och innovationer, i samverkan med beslutsfattare inom industri- och finansvärlden, som kan bidra till en transformativ förändring som nyttjar det finansiella systemet för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. BIOPATH - Pathways for an Efficient Alignment of the Financial system with the Needs of Biodiversity - syftar ti

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/pagaende-forskningsprojekt/mistra-biopath - 2025-07-07