VR-finansierat projekt får 3,5 miljoner för att studera svensk tidigmodern egyptologi

Av Sofia Hermansson - Publicerad den 16 januari 2023
Egyotienne fantasi
Foto: WikiCommons/Robert Hubert

En vanlig uppfattning är att det vetenskapliga studiet av det forntida Egypten satte igång först när Napoleon I anlände till Egypten år 1798, som ett led i hans kampanj mot britterna. Men nästan hundra år tidigare finansierade Karl XII tre vetenskapliga expeditioner till Egypten och år 1725 försvarades den första avhandlingen om pyramiderna på Gizaplatån i Sverige. Institutionen gratulerar Joachim Östlund som fått 3,5 miljoner i finansiering för sitt forskningsprojekt som sätter strålkastarljuset på svensk tidigmodern egyptologi.

Projektet, ”Texters auktoritet och antikvarisk dokumentation: Svensk tidigmodern egyptologi i ett europeiskt perspektiv, 1677 – 1739” ska bidra med ny kunskap om det forntida Egyptens plats i litteratur och vetenskap i Sverige. Forskningsprojektet ska också utreda hur upptäckten av den egyptiska forntidens djuphistoria gav upphov till en diskussion om den bibliska kronologin och tidsordningen, och är också det första som tar ett samlat grepp om de europeiska forskningsexpeditionerna till Egypten under den studerade perioden.

Berätta mer om den svenska utgångspunkten – varför är det intressant?

–  Det svenska fallet är intressant eftersom det formas mot bakgrund av stormaktstidens självbild och den lutherska ortodoxins ideal. Det forntida Egypten blir en projektionsyta för spekulativa idéer, exempelvis att egyptiska kulturyttringar hade ett svenskt historiskt ursprung, men också en plats där den antikvariska forskningen bidrar till historieskrivningens kritiska praktiker, säger Joachim Östlund.

”En multi-temporal forntid”

Forskningsprojektet tar avstamp i global vetenskapshistoria och avser att utforska såväl geografiska som antikvariska upptäckter, men framför allt frågor som uppstår om historia, tid och temporalitet. Ytterst få européer hade besökt Egypten, bevittnat dess mäktiga monument, och insett hur långt tillbaka i tiden dess historia sträckte sig.

–  Sommaren 1602 gjorde filologen och kronologen Jospeh Scaliger en märklig upptäckt, nämligen genom att finna bevis för att den egyptiska dynastin var äldre än den bibliska skapelseberättelsen. Detta förslag, liksom andra, skapade alternativ till och variationer på den bibliska tidsordningen, dvs. en sorts multi-temporal forntid. Man kan säga att den tidigmoderna egyptologin tampades med tiden, säger Joachim Östlund.

Projektet startar i januari 2023 och kommer att utmynna i två internationella artiklar och en bok. Till hösten planeras ett besök i Egypten tillsammans med egyptologen Maria Nilsson. Utöver medel från Vetenskapsrådet har projektet även fått finansiering av Söderbergs stiftelse.

–  Genom att studera de här texterna kommer vi att fördjupa kunskapen till det internationella forskningsfältet om tidigmodern egyptologi. Det känns fantastiskt roligt och spännande!