Miljonregn till forskningsprojekt som ska studera hur separation påverkar en människas syn på livet

Av Sofia Hermansson - Publicerad den 11 januari 2023
Fr v. Lisa Hellman och Svante Norrhem porträttfoto
Fr v. Lisa Hellman och Svante Norrhem.

Vilka känslor väcker det när någon flyttar hemifrån? Vilka känslor väcker det avstånd och den isolering ett krig eller en pandemi tvingar fram, och hur påverkar separation en människas syn på livet och hennes agerande att ofrivilligt eller frivilligt vara skild från nära och kära eller samhället i vidare mening? Vi säger stort grattis till Historiska institutionens forskare Lisa Hellman och Svante Norrhem som beviljats 18 miljoner från Vetenskapsrådet för att studera detta närmare i projektet ”Rörd av rörelse: kommunicerade erfarenheter av separation under 1500- och 1600-talen”.

Projektet är ett samarbete med forskarna James Daybell från Plymouth University och Susan Broomhall från Australian Catholic University och ska fokusera på separationens historia och främst belysa dem som inte reste och var en del av interkulturella kopplingar, med ett särskilt fokus på Östasien och Europa under 1500- och 1600-talen. Genom tre delstudier ska människors erfarenheter av separation i olika skeden i livet, separation i olika tid och rum, och hur erfarenheten av separation kommunicerades genom brev, studeras.

”Separationen har en historia”

– Reaktionen på separation, att välja att vara isär eller tvingas isär, är ju inte självklar. I olika tider och på olika platser kan det här ha upplevts olika; vi tror att separation har en historia. Men vi tar den inte för given, det är därför det är en komparativ studie mellan Östasien och Europa, och den studerar förändring över tid, säger Lisa Hellman.

Utmärkande för 1500- och 1600-talen var just en ökad lokal och global rörlighet som knöt samman världen på nya sätt, och helt enkelt en stor del av människors liv och vardag. Den ökade rörligheten i och mellan Östasien och Europa gav inte bara upphov till globala kopplingar, utan också andra känslor av separation och vägar att kommunicera separationen på.

Vad hoppas ni kunna bidra med till forskningen?

– Det här är ett stort bidrag till globalhistoria. Istället för att fokusera på kopplingar blir avståndet, separationen, distansen i centrum. Vi balanserar globalhistoriens mobility bias men vi visar också vikten av ett genusperspektiv. Just genus har varit svagt representerat i globalhistoria, men det kan vi hjälpa till att ändra på.

– Projektet är ett lyft för globalhistoria som miljö i Lund, och i hela Sverige. Just som projektet knyter ihop globala studier, historia och Asienstudier, ser vi fram emot dialog mellan historieämnet och Asienstudier. Projektet är redan ett samarbete mellan Australien, England och Sverige, men det är bara början; projektet involverar kompetens från flera länder både i och utanför Europa, säger Lisa Hellman.

 

Mer information om projektet (extern länk till Australian Catholic University): Arts and education researchers win prestigious international grants | ACU