Fem historiker har beviljats forskningsmedel från Crafoordska stiftelsen – stort grattis!

Av Sofia Hermansson - Publicerad den 16 juni 2022
Kollage forskarporträtt

Martin Dackling har beviljats medel för projektet ”Adelns testamenten. Arv och egendomsfördelning inom svensk adel, 1750-1810”, Isak Hammar för projektet ”Den humanistiska diasporan. Humanisters migration och kunskapscirkulation i Sverige, 1876–1926”, Lisa Hellman har beviljats medel för ”NordGlob – plattform för nordisk globalhistoria” och Mikael Ottosson och Fredrik Egefur för ”Bråkmakare och antimilitarister? Ungsocialisterna och inledningen på den svenska socialdemokratiska hegemonin.”

  • Mikael Ottosson, projektledare, och Fredrik Egefur har beviljats medel för forskningsprojektet ”Bråkmakare och antimilitarister? Ungsocialisterna och inledningen på den svenska socialdemokratiska hegemonin.” som, i korthet, ska titta närmare på vad det betydde för socialdemokraterna när ungdomsförbundet Ungsocialisterna 1908 uteslöts ur partiet då de ansågs för radikala. Det blev starten på en mer centraliserad socialdemokrati. "Mycket av den forskning som gjorts hittills har varit initierad av socialdemokraterna själva. Med projektet blir det interessant att bredda och nyansera bilden av vad de faktiskt jobbade för och gjorde, säger Fredrik Egefur."
  • Lisa Hellman har beviljats medel för ”NordGlob – plattform för nordisk globalhistoria”, en plattform där forskare, lärare, studenter och de som arbetar med förmedling i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island samlas kring ett gemensamt intresse för globalhistoria. Inom ramen för NordGlob ryms allt från vår äldsta historia till nutidshistoria. Mer om NordGlob finns att läsa här (länk till Nordglobs webbplats.)
  • Isak Hammars projekt ”Den humanistiska diasporan. Humanisters migration och kunskapscirkulation i Sverige, 1876–1926” syftar till att kartlägga svenska humanisters karriärvägar och bidrag till olika former av kunskapscirkulation utanför universiteten under perioden 1876–1926. Medlen finansierar en postdoktorsanställning med placering vid Historiska institutionen. 
  • Inom Martin Dacklings projekt ”Adelns testamenten. Arv och egendomsfördelning inom svensk adel, 1750-1810” undersöks vilken betydelse testamenten haft för arv och egendomsfördelning inom adeln. Under den senare delen av 1700-talet försämrades adelns ekonomiska ställning påtagligt och frågan är i vilken utsträckning detta hängt samman med förändrade arvsmönster och arvsstrategier inom de förmögnare adelsfamiljerna. "I tidigare forskning har arvsproblematiken sällan berörts trots att den är central för hur en familj, ätt eller samhällsgrupp kan bibehålla egendom, makt och position över generationerna. Med anslaget ges nu möjlighet att analysera arvets betydelse för adeln och bidra med nya perspektiv på en särskilt händelserik period. Det här är det tredje forskningsprojektet vid institutionen som analyserar arv, egendom och adel, så vi är glada över att forskningsmiljön fortsätter utvecklas, säger Martin Dackling."