Ett svenskt forskarlag lett från Karolinska Institutet har lyckats förhindra insjuknande i typ 1-diabetes hos möss, som är särskilt framavlade för att få sjukdomen. Genom att injicera särskilt preparerade celler i mössen kunde forskarna avbryta pågående, långt gångna angrepp på de insulinproducerande betacellerna. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-forhindrade-diabetes-hos-moss - 2025-08-21

Nitrat, som förekommer naturligt i till exempel spenat, har en kraftigt positiv effekt på muskelstyrka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats förklara vad det beror på, genom att identifiera två relevanta proteiner som ökar i musklerna efter intag av nitrat. I undersökningen fick möss nitrat via sitt dricksvatten, något som fick dem att uppvisa en kraftigt ökad muskelstyrka – och detta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/spenatens-gata-lost-darfor-gor-den-oss-starka - 2025-08-21

En av tio typ 1 diabetiker har också glutenintolerans. Mönstret är att diabetes kommer först, sedan glutenintolerans. Det är sällan tvärtom, och det kan bero på att glutenfri kost fördröjer typ 1 diabetes, menar danska forskare. Detta skulle kunna förklara varför en sexårig pojke med typ 1 diabetes ännu 20 månader efter diagnosen fortfarande klarar sig helt utan insulin. Både typ 1 diabetes och gl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glutenfri-kost-forlanger-smekmanaden-diabetessjuk-pojke - 2025-08-21

Tvärtemot all logik lever smala nyinsjuknade typ 2 diabetiker farligare än överviktiga och feta. Forskarna förklarar ”fetmaparadoxen” med att de som drabbas av diabetes trots normalvikt är särskilt sårbara individer och att det sannolikt ligger genetiska faktorer bakom. Sambandet mellan övervikt/fetma och typ 2 diabetes är mycket starkt, 80 till 90 procent av alla är överviktiga. Men när forskarna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaparadoxen-tjocka-diabetiker-overlever-langre - 2025-08-21

Nya positiva forskningsresultat för behandling av typ 1-diabetes presenteras av forskare vid Lunds universitet. Med en tablett sänks blodsockret samtidigt som patienten har ett bevarat skydd mot för lågt blodsocker. Forskningsresultaten uppmärksammades då de presenterades vid en amerikansk diabeteskonferens, ADA, i juni i år. Nu är de publicerade i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolis

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/blodsockersankande-tablett-som-aven-skyddar-mot-lagt-socker - 2025-08-21

Efter två injektioner med tuberkulosvaccin började insulincellerna hos typ 1-diabetiker åter att producera insulin. Effekten varade bara en vecka men forskarna bakom experimentet säger att de har visat att insulincellerna lever även efter långvarig sjukdom. En av anledningarna till att folksjukdomen tuberkulos trängdes undan var det vaccin, Bacill-Calmette-Guerin (BGCG) som sedan dess använts i nä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tbc-vaccin-kickade-igang-slumrande-insulinceller - 2025-08-21

Anders Jahres stora medicinska pris 2012 på en miljon norska kronor går till professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescenter. - Det är klart att det känns hedrande att få ett sådant här pris. Han tilldelas priset för den banbrytande forskningen om diabetes, med särskilt fokus på kartläggningen av ärftliga faktorer bakom diabetes.Leif Groop har genom omfattande befolkningsst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-anders-jahrepris-till-leif-groop - 2025-08-21

Den pågående debatten om LCHF-dieten har kanske missat en bit… Att vår livsstil påverkar hälsan är inget nytt men vad spelar generna för roll i detta sammanhang? Sedan bara några år tillbaka är det möjligt att studera alla människans gener och vi kan i dag börja lägga ihop pusslet om hur kost och gener samspelar för att kunna förebygga olika sjukdomar. Våra senaste resultat visar att kost och gene

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/valj-matgenre-efter-gener - 2025-08-21

En störd dygnsrytm kan påverka tillväxten av blodkärl i kroppen och på så vis orsaka sjukdomar som diabetes, fetma och cancer, visar forskning vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Den biologiska dygnsrytmen, också känd som den circadianska rytmen, styrs av en ”klocka” som reagerar både på inkommande ljus och genetiska faktorer.I en artikel som nu publiceras i den vetenskapliga tid

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-ar-dygnsrytmen-viktig-halsan - 2025-08-21

Ett nytt, och mer omfattande metodiskt grepp, demaskerar mångfaldigt mer än tidigare den genetiska komplexiteten bakom typ 2 diabetes. De nya forskningsrönen bygger dels på tillgång till insulinceller från avlidna donatorer, dels på att forskarna inte bara har studerat enskilda genvarianter, utan många gener och deras effekter i samverkan. - Med det här angreppssättet kan vi förklara 25 procent av

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/holistiskt-angreppssatt-fordjupar-insikterna-om-diabetesgener - 2025-08-21

Barnfetma är ett växande problem globalt. I Sverige är vart femte barn kraftigt överviktigt och löper ökad risk för typ 2-diabetes och andra komplikationer. Nu ska en stor europisk studie söka finna bättre möjligheter att behandla för unga. Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet koordinerar en stor europeisk studie, Beta-JUDO, där förhoppningen är att hitta effektivare behandlin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-insulinpaslag-hos-feta-barn - 2025-08-21

Kan en kapsel insulinkristaller om dagen stoppa processen mot typ 1 diabetes? Frågan ska besvaras i TrialNet-undersökningen som följer släktingar till personer med typ 1 diabetes. Målet är att undersöka om kapslarna kan förebygga eller bromsa ett insjuknande. Ha något att erbjudaTyp 1 diabetes är den autoimmuna formen av diabetes där personens betaceller har förstörts av det egna immunförsvaret.-

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsok-att-hejda-diabetes-genom-att-ata-insulin - 2025-08-21

Barn till kvinnor som har en hög halt vitamin D i blodet under graviditeten löper kraftig lägre risk att få typ 1 diabetes jämfört med barn vars mammor hade låg halt av vitaminet. Resultaten kommer från en stor norsk undersökning där nyfödda barn följts under lång tid. Forskarna delade in barnen i fyra grupper utifrån den halt vitamin D deras mammor hade under den graviditeten. Halten hade analyse

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gravida-med-hog-halt-vitamin-d-skyddar-sitt-barn-mot-diabetes - 2025-08-21

Svenskarna mår i flera avseenden allt bättre visar Folkhälsoinstitutets årliga studie. Men mångåriga, negativa trender förstärks - männen blir allt mer överviktiga, kvinnornas fetma består och fler unga kvinnor röker. Sedan 2004 har Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag utförligt intervjuat 20 000 slumpmässigt utvalda svenskar 16-84 år om deras livsstil - rökning, motion, kost, droger, alkoho

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bade-bra-och-daliga-livsstilstrender - 2025-08-21

Fernströmstiftelsens Nordiska pris, med en prissumma på en miljon kr, går i år till fettvävsforskaren professor Peter Arner från Karolinska Institutet. Hans grupp har bland annat varit först med att visa att fettceller bildas hela livet, inte bara i barndomen. Peter Arner har också funnit vissa gener som ger ett skydd mot fettcellernas negativa effekter, samt visat hur fettceller påverkas av bukfe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaforskning-ger-fernstrompris - 2025-08-21

Som vid många andra sjukdomar är orsaken till diabetes en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer. De senaste åren har forskningen gjort stora genombrott på det genetiska området och identifierat flera gener som ökar risken för att få typ 2 diabetes. Här skriver Cecilia Nagorny Holmberg, forskare på Lunds universitets Diabetscenter, om sitt avhandlingsarbete med sömnhormonet melatonin. En av r

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-ger-kraftigt-okad-insulinfrisattning - 2025-08-21

En ny analys av den svenska så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects) visar att personer som genomgår fetmakirurgi fortsätter att utnyttja sjukvården lika mycket som personer som får konventionell fetmabehandling. Detta trots att det kirurgiska ingreppet i sig ofta ger bestående viktnedgång över en 20-årsperiod – och därmed minskad risk för livsstilssjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stro

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-lakemedelskostnader-20-ar-efter-fetmakirurg - 2025-08-21

Hur närma sig kostfrågan på ett vetenskapligt sätt?Program18.00–18.10  Introduktion till kvällens föreläsningar. Martin Ridderstråle, klinikchef Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.18.10–18.40 Arbetet bakom kostråden för diabetiker.Gunilla Willsteen, dietist, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.18.40–19.10 Nya stjärnor på diabeteshimlen – om piller och insulin.A

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabeteskvall-i-malmo-ja-men-vad-ska-man-ata-da - 2025-08-21

Biobanksforskning är viktig. Den kan förbättra sjukvården utan att människor utsätts för allvarliga risker. I en avhandling från Uppsala universitet hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg att vi har en moralisk plikt att delta i den här typen av forskning. Vi har alla ett intresse av medicinska framsteg. Dagens och morgondagens patienter behöver resultaten som biobanksforskningen kan ge för sin vård

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/har-vi-en-moralisk-plikt-att-delta-i-biobanksforskning - 2025-08-21

Personal inom primärvården behöver bli bättre på rådgivning om kost och motion till de patienter som både har ett rörelsehinder och är överviktiga. Ett närmare samarbete med habiliteringen skulle kunna bidra med ökade kunskaper från ett funktionshinderperspektiv. – Primärvården i Sverige har ett ansvar att arbeta både förebyggande och behandlande när det gäller övervikt och fetma och att detta fun

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/rorelsehinder-och-overvikt-en-ond-cirkel - 2025-08-21