Svamphyf som växer genom en luftbubbla och har dragit med sig en vattendroppe. I vattnet finns bakterier som kan simma längs hyfen så länge vattnet räcker. Foto: Micaela Mafla-Endara Nere i jorden, på en yta inte större än en skosula, lever fler mikroorganismer än det finns människor i världen. Nu har forskare vid Lunds universitet byggt ett fönster till denna underjordiska värld och gjort det osy

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-oppnar-unikt-fonster-mot-underjorden - 2025-08-29

Rödmurarbihonor som arbetar i holkarna där de har sina bon. Forskare har undersökt livsmiljöer och blommor i jordbrukslandskapet som gynnar fortplantningen av det röda murarbiet. Generell tillgång på träd ökar reproduktionen. Foto: Melanie Karlsson Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika vi

https://www.biologi.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2025-08-29

Undulaten Poppen fick agera modelldjur när Per Henningsson fick idén till en forskningsstudie i hemmet på grund av pandemirestriktionerna. Foto: Per Henningsson Hur kan fåglar undvika att krocka när de flyger i täta lövverk och i andra trånga miljöer med många hinder? Och vad innebär det för fåglarna att flyga i sådana komplexa miljöer? De frågorna funderade Per Henningsson vid Lunds universitet p

https://www.biologi.lu.se/artikel/restriktioner-mojliggjorde-unik-fagelstudie - 2025-08-29

Kartläggningen av granbarkborrens arvsmassa bäddar för effektivare bekämpning. Foto: Fredrik Schlyter Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggen

https://www.biologi.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-08-29

Klimatåtgärder och åtgärder inriktade på att rädda artrikedomen behöver ta större hänsyn till varandra, menar forskare. Foto: Honor C Prentice Klimatkrisen är allvarlig. Lika allvarlig är utarmningen av den biologiska mångfalden i världen. Forskning och arbete sker för att lindra båda kriserna. Problemet är att åtgärderna hittills inte har samordnats. I en internationell studie pekar forskare på v

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-varnar-utan-samsyn-kan-varken-klimat-eller-biodiversitet-raddas - 2025-08-29

Lars Pettersson och observationer från Svensk Dagfjärilsövervakning har bidragit till studien. På bilden syns en rapsfjäril. Foto: Christer Wiklund En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade

https://www.biologi.lu.se/artikel/evolutionara-forandringar-gor-att-fjarilar-i-stader-far-langre-flygperioder - 2025-08-29

Mycket tyder på att den 300 milligram tunga segeltrollsländan flyttar 200 mil över öppet hav. I så fall den längsta flytten i djurvärlden sett till djurs storlek. Foto: Johanna Hedlund Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simulering

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2025-08-29

Svensk Fågeltaxering, representerat av Martin Green, tilldelas utmärkelsen Årets Miljöhjälte av Världsnaturfonden (WWF). Till höger klimatprofilen Johan Rockström som även han tilldelas utmärkelsen. Fotokollage: WWF Världsnaturfonden (WWF) har utsett Svensk Fågeltaxering till Årets Miljöhjälte i kategorin biologisk mångfald. Projektet drivs av biologiska institutionen i Lund under ledning av Åke L

https://www.biologi.lu.se/artikel/svensk-fageltaxering-ar-arets-miljohjalte - 2025-08-29

Nattskärra. Foto: Gabriel Norevik Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visas i en studie vid Lunds universitet där forskarna hämtat data från små loggar som varit fästa på nattskärror under ett års tid och som var femte minut registrerat höjden som flyttfåglarna befunnit sig på. Det kan handla om några tiotalet meter, eller ett par hundra meter, till

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-skiftar-hojd-nastan-hela-tiden - 2025-08-29

Plataner, en icke-inhemsk art, i Slottsparken i Malmö. Bild: Anna Maria Erling. Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker. Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar o

https://www.biologi.lu.se/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2025-08-29

Johannes Rousk har än en gång listats som en av världens mest citerade forskare. Foto: Kathrin Rousk Fyra forskare vid Lunds universitet finns med på 2021 års lista över högt citerade forskare som varje år sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan drygt 6600 forskare från hela världen som visat betydande inflytande inom sitt forskningsfält genom publicer

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ater-pa-listan-over-mest-citerade-forskarna - 2025-08-29

Forskarna kunde bland annat upptäcka luftburen DNA från bin, nattfjärilar, skalbaggar, myggor, getingar och flugor. Foto: Photorama/Pixabay. Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, at

https://www.biologi.lu.se/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2025-08-29

Floran i de tio socknarna ominventerades till fots och cykel 2019. Foto: Cassandra Hallman Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av

https://www.biologi.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2025-08-29

Foto: Åsa Siller Marie Dacke, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, klassen för biologiska vetenskaper. Grattis Marie, hur känns det?– Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning.Varför tror du att du valdes in i KVA?– För min sinnes- och neurobiologiska forskning r

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ledamot-i-kungliga-vetenskapsakademin - 2025-08-29

Nathalie Feiner, ödleforskare vid Lunds universitet. Foto: Johan Joelsson Biologer vid Lunds universitet kan nu presentera en lösning på en genetisk gåta som länge förbryllat världens ödleforskare. Det handlar om arten brun anolis där honorna antingen kan ha ett diamantliknande eller ett v-format ryggmönster. Nu kan forskarna visa att skillnaden beror på mutationer i en enda gen. Zebran har sina r

https://www.biologi.lu.se/artikel/gackande-genetik-ger-odlor-av-samma-art-olika-ryggmonster - 2025-08-29

Den nya studien visar att ljuset har stor betydelse för svartseglarnas flyghöjd. Foto: Zak Pohlen Ett internationellt forskarlag har hittat två tidigare okända beteenden hos svartseglare. Det visar sig att den nordamerikanska fågelarten inte landar under sin drygt åtta månader långa flyttning. Men också att svartseglaren, i samband med fullmåne, stiger till extrema höjder där den av allt att döma

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-har-upptackt-nya-flygbeteenden-hos-svartseglare - 2025-08-29

Stanley Heinze och Anna Runemark. Foto: Johan Joelsson och privat. Hjärnceller som styr beteenden hos insekter och extremt genuttryck hos italienska sparvar. Två forskare vid biologiska institutionen har tilldelats femåriga bidrag från Europeiska forskningsrådet. Stanley Heinze, forskare vid biologiska institutionen, ska fördjupa sig i insektshjärnor och deras neurala kretsar. Hans projekt handlar

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-20-miljoner-var-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-08-29

Skräntärnehane med unge. Foto: Petri Hirva Hanarna bär huvudansvaret för ungarna när skräntärnorna flyttar från Östersjön till tropiska Afrika. Det kan ett internationellt forskarlag konstatera efter en ny studie där ett antal fågelfamiljer försetts med GPS. I en unik flyttfågelstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har ett internationellt forskarlag följt ett

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelfader-drar-tyngsta-lasset-under-fostrande-afrikaflyttar - 2025-08-29

Förutom trastsångaren, på bilden, undersökte forskarna immunförsvarsgenerna hos zebrafink, kaja och kråka. Foto: William Velmala I en ny studie har ett forskarlag vid Lunds universitet kartlagt sångfåglars immunförsvar och funnit att de aktiva generna är organiserade på två mycket specifika sätt. Den nya kunskapen ger viktiga nycklar till hur vilda fåglars immunförsvar utvecklats under miljontals

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-sangfaglars-immunforsvarsgener - 2025-08-29

Varje år räknar forskarna insekter på tusentals björkblad. Foto: Åke Lindström Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera att antalet insekter och spindlar är i princip detsamma som när studien inleddes på 60-talet. Ammar

https://www.biologi.lu.se/artikel/lapplandskt-leddjursliv-kartlagt-i-unik-langtidsstudie - 2025-08-29