Sedan länge har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning om konflikter och motstånd i det förflutna. Denna forskning har tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. Det har handlat om upplopp och kravaller, sociala rörelser och politisk radikalism, fackföreningar och antifascister, män och kvinnor, klasskamp och jämlikhetssträvanden. En del av forskningen har gått under baneret Contentious Politics Studies.

Syftet med specialseminariet Konflikt och motstånd är dels att ge medlemmarna möjlighet att presentera texter eller ansökningar, dels att samla en grupp forskare intresserade av konflikter och motstånd i det förflutna, både från Lunds universitet och andra lärosäten. 

Seminarieledare är Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund.

Information om seminariets verksamhet finns på Historiska institutionens kalendarium. Det finns också en mejllista där påminnelser och eventuella texter mejlas ut inför varje seminarium. Den som vill vara med på mejllistan kan mejla Magnus.
 

Under hösten arrangerar vi fyra seminarier. Jag skickar ut påminnelser och texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.

Väl mött! /magnus

Måndagen 6/10, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Emma Hilborn

Kvinnofronten. Kvinnofrågor och kvinnliga skribenter i Kommunalarbetaren under 1940-talet (Artikelutkast)

Under 1940-talet ökade antalet kvinnliga medlemmar i Kommunalarbetareförbundet drastiskt. År 1940 hade kvinnorna endast utgjort 26,6%, tio år senare var de en större minoritet med 41,6%. Medlemstidningen Kommunalarbetaren var således en tidskrift där de kvinnliga och manliga fackliga intressena skulle samsas och kombineras. En genomgång av de innehållsförteckningar som sammanfattar årgångarna 1953–1961 visar dock att de manliga skribenterna var i förkrossande majoritet inom nästan samtliga kategorier. 

Fram till 1950 kunde läsarna dock ta del av spalterna ”Kvinnofronten” (1944–50) och ”Sjukhusfolk emellan” (1941–1950) som tydligt riktade sig till de kvinnliga medlemmarna och som författades av kvinnor. I den förra lyfte skribenten Stina Wehlou ofta frågor som rörde kvinnornas fackliga aktivitet och frågor som hon ansåg särskilt berörde kvinnor. I ”Sjukhusfolk emellan” skildrade signaturerna Greta (1941–43) och Frida (1943–50) sjukvårdsbiträdenas vardag och arbetsförhållanden. 

Emma Hilborn är doktor i historia och verksam som forskare vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

Måndagen 17/11, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Björn Johnsen

A Forgotten Forty-Eighter. Global Myth Making as a Radical Political Strategy (Artikelutkast)

Den här artikeln tar avstamp i historien om den radikala gesällen Anders Gustaf Öbom, och försöker nysta upp de många myter som han lät kultivera runt sig själv. Öbom representerar Skandinaviens många ’1848-radikaler’ som nationella historieskrivningar har tenderat att glömma bort. Artikeln syftar delvis till att föra in Öbom, och andra kringresande radikaler, i vår berättelse om de politiska konflikter som präglade 1840- och 1850-talen. Men genom Öbom kan vi också få en djupare inblick i den radikala värld som han tillhörde. De myter som tillskrevs honom säger något om de praktiker som radikaler tillämpade för att skapa politisk agens. Och de säger något just om vikten av att bygga myter. När ett expanderat och globalt integrerat flöde av nyheter hade gjort politisk aktivism till en fråga om kändisskap, vad gjorde man då som politisk radikal om man inte var Kossuth, Garibaldi eller Ledru-Rollin?

Björn Johnsen är doktorand i historia, verksam vid European University Institute i Florens.

Måndagen 24/11, 15:15-17:00, LUX:332 (Blå rummet), Jenny Gustafsson

Konflikter om kosmopolitism och patriotism i svensk press, 1860–1905 (Artikelutkast)

Från mitten av 1800-talet förekom livliga diskussioner om ”kosmopolitism” i relation till ”nationalbegreppet” och ”patriotism”. Pressutsagor om detta visar på en långdragen strid om sanna och rätta identiteter samt tillhörigheter.

Kosmopolitism var ett mycket omtvistat begrepp som tillskrevs flera nya innebörder över tid, och där en rad händelser drev fram starkt motstånd mot kosmopolitism. Under 1860-talet stod inrikesfrågor i fokus – som frihandelsfrågan och emigrationen, men från 1870-talet förändrades positioneringar och fokus i pressen i samband med att blickfången riktades mot Pariskommunen i Frankrike.

Jag lyfter här fram särskilt betydande händelser som drev ledande debatter, och som påverkade innebörderna av ismerna. Jag visar även på att ur striderna om kosmopolitism och patriotism (eller det nationella) växte en strid mellan tidningar, som mellan ”goda” och ”usla” tidningar. Konflikten om tidningars positioner i frågan manifesterades också på gator och torg. 

Texten är skriven inom ramen för forskningsprojektet ”Kosmopolitnollor” och ”fosterlandsvänner” i svensk press 1860–1905: Dagspressen som arena för idédebatt under nationalismens genombrottstid är finansierat av Ridderstads stiftelse.

Jenny Gustafsson är doktor i idéhistoria och postdoktor affilierad till institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola.

Måndagen 15/12, 15:15-17:00, LUX:332 (Blå rummet), Olof Risberg

Försök med bibliotek. Kirseberg som bibliotekspolitiskt experiment (Projektpresentation med text)

Inom 1968 års litteraturutredning lanserades en rad biblioteksexperiment i syfte att öka läsningen inom utvalda befolkningsgrupper som upplevdes som ”kulturellt eftersatta”. Främst av dessa åtgärder var arbetsplatsbiblioteken. Arbetsplatsbiblioteken var små bibliotek i kommunal regi, med nära band till fackföreningarna, som organiserades på direkt på arbetsplatserna. 

Arbetsplatsbibliotek lanserades första gången 1972 i tre utvalda svenska order. En av dessa var Kirseberg i utkanten av Malmö. I 1968 års litteraturutredning beskrivs Kirseberg som en kulturellt, ekonomiskt och socialt eftersatt slum. Här bedömdes behovet av arbetsplatsbibliotek vara som störst. Men vilken sorts problem ansågs arbetsplatsbiblioteken vara en lösning på, och vilken form av lösning ansågs de utgöra? I vilken mån utgör arbetsplatsbiblioteken ett brott med tidigare (socialdemokratisk) bibliotekspolitik, och vad ligger bakom deras snabba tillväxt och lika snabba försvinnande? 

Arbetsplatsbibliotek utgör en tydlig forskningslucka. Följande forskningsprojekt är ett försök att bidra till svensk bibliotekshistoria men även historisk kulturpolitisk forskning.   

Texten som kommer presenteras på seminariet innehåller en inledande presentation av forskningsprojektet, som också är författarens avhandlingsprojekt. Förutom detta presenteras också för avhandlingsprojektet relevanta metodfrågor, samt frågor relaterade till historiska studier av arkivmaterial. 

Olof Risberg är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet med en bakgrund inom historia och arkivvetenskap. 

Detta seminarium följs av traditionsenlig eftersits, mer information kommer på mejllistan när det närmar sig skarpt läge.