Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
1900-tal #7176Fråga Vad lärde sig Sovjetunionen av avdra världskriget?
Melina (16 år) - 2020-05-25 10:44:07
Svar

Frågan är oerhört stor, eftersom andra världskriget räknas som en av de största katastroferna i rysk historia genom tiderna. Kriget kallas inte ens "andra världskriget" i Ryssland utan "det stora fosterländska kriget".

Några hållpunkter är dock viktiga att poängtera, även i denna korta text. Framför allt tvingades Josef Stalin inse att den politiska/kommunistiska styrningen av de väpnade styrkorna som genomdrivits på 1930-talet inte fungerade. För att segra måste man prioritera militär kompetens och traditionella bedömningsgrunder, varför den sovjetiska armén blev betydligt bättre och mer professionell än den varit tidigare. Detta gav resultat: Sovjetunionen blev en stormakt vars armé lade under sig en stor del av Öst- och Centraleuropa.

Stalin och de andra sovjetiska ledarna fick dessutom en möjlighet att återta territorier som Ryssland förlorat under första världskriget, vilket ledde till kraftig expansion, något som bland annat försvarades med att man måste försvara sig mot framtida aggression från väst. Nazisterna hade ju anfallit 1941, utan provokation från rysk sida, och liknande angrepp kunde mycket väl ske på nytt. Detta legitimerade uppbyggnaden av satellitstaterna och Warszawapakten, något som var ett av huvudskälen till att kalla kriget bröt ut.


2020-06-03 11:26:10 - DH
Allmänt #7153Fråga Hej!
Jag och min sambo undrar när och hur man upptäckte grundvatten i sverige?
Finns en hel del om Stockholms gamla brunnar men vi hittar inget information om hur man upptäckte grundvattnet och hur man gick tillväga när man konstruerade brunnar förr.
Amanda (26 år) - 2020-04-11 23:41:59
Svar

Frågan är faktiskt omöjlig att besvara, av det enkla skälet att människan har varit beroende av vatten sedan hon började existera, och därför rimligen måste ha lärt sig att gräva brunnar i ett mycket tidigt skede, för hundratusentals år sedan (eller ännu tidigare).

Med största sannolikhet upptäckte man att det finns naturligt förekommande vatten under jorden genom att iaktta de källor som väller fram här och där i naturen. Under de senaste seklerna har man gärna påstått att dessa källor är gamla medeltida källor, som upptäcktes när de förknippades med helgon (t.ex.: ett helgon skall ha dött martyrdöden, och där sprang det upp en källa till gudomligt tecken på att hon eller han är helig), men när källorna undersöks närmare visar det sig att människorna har känt till dem långt före medeltiden.

Alltså: först upptäckte våra förfäder källorna. Därefter bestämde de sig för att hjälpa naturen på traven och locka fram källor själva, vilket innebar att de började gräva brunnar.


2020-05-21 06:35:13 - DH
Allmänt #7174Fråga Hej jag undrar vad historieförnekare ingår i för något historiebruk och varför?
Elma (17 år) - 2020-05-18 09:12:31
Svar

Den som förnekar att vissa händelser i det förflutna har hänt, till exempel förintelsen av judar, romer och andra för nazisterna misshagliga folk och grupper under andra världskriget, ägnar sig åt politiskt och ideologiskt historiebruk. Det vill säga, man vill justera det förflutna för att passa sina egna intressen och ambitioner. Detta är givetvis högst förkastligt, men det är också mycket vanligt. Det ideologiska och politiska historiebruket kan spåras ända till forntidens äldsta civilisationer, då kungar och kejsare försökte få sina fiender att framstå som skurkar.

Några av våra första exempel kommer från det gamla Egypten, där vissa faraoner, till exempel Horemheb, försökte radera ut minnet av sina närmaste företrädare. De var så effektiva att vissa, till och med den idag så världsberömde Tutankhamon, glömdes bort och var försvunna från historien ända till 1800-talet.


2020-05-21 06:28:20 - DH
Allmänt #7158Fråga Hej! Jag har intresserat mig lite i medellivslängden hur den påverkats i historien.
Erik (24 år) - 2020-04-22 10:10:45
Svar

Medellivslängden var fram till ca 1800 mellan 35 och 45 år i flertalet samhällen. Variationerna beror på att man ibland räknar med barnadödlighet, ibland inte. Kvinnors medellivslängd var lägre än mäns i fredstid (pga den höga dödligheten i barnsäng), medan männens medellivslängd, av naturliga skäl, var lägre i krigstid.

Allt detta förändrades när medicinvetenskapen utvecklades. Vaccin mot smittkoppor, stadssanering för att stoppa kolera, upptäckten av antibiotika, med mera, höjde medellivslängden avsevärt. Därtill kom att jordbruksreformerna på 1800-talet, och växtförädlingen, gav mer livsmedel, och att bristen på krig (särskilt för svenskt vidkommande) minskade dödligheten enormt. Idag är följaktligen medellivslängden mellan 75 och 85 år i flertalet industrialiserade länder.


2020-05-20 11:31:24 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7170Fråga I Sam Harris' mångomskrivna bok 'The End of Faith' finns ett sju rader långt citat hämtat från Bertrand Russells bok "Why I Am Not a Christian". De tre första raderna av Russells påstående lyder enligt den svenska översättningen ('Varför jag inte är kristen', 1958, s. 44): "Spanjorerna i Mexico och Peru brukade döpa indianska barn och sedan omedelbart slå in skallen på dem: härigenom uppnådde de att dessa kom till himlen." (Russell anger ingen källa för sin uppgift.) Kan ni möjligen säga något om huruvida det finns en historisk grund för Russells påstående? M.v.h., Per
Per (67 år) - 2020-05-15 09:37:17
Svar

Den typen av bisarrt kristnande tillhör skrönornas värld. Regeln är att man alltid skall söka efter en källa när dylika påståenden dyker upp, och om sådan inte finns är det i 99 fall av 100 en vandringssägen och/eller lögn.

Därmed inte sagt att den spanska erövringen av Nya världen var en trevlig historia. Urbefolkningen behandlades vedervärdigt och tvingades utföra omfattande och tunga arbeten. Det största problemet var dock alla de sjukdomar, inte minst smittkoppor och mässling, som européerna förde med sig och som urbefolkningen aldrig gjort bekantskap med tidigare. Resultatet var massdöd, något som var högst oönskat för spanjorerna, som ju blev av med arbetskraften. Lösningen blev, som bekant, massimport av afrikanska slavar. Ett brott mot mänskligheten följdes av ett annat.


2020-05-20 11:26:13 - DH
1800-tal #7173Fråga Varför hävdar Argentina att Falklandsöarna tillhör de när majoriteten av öborna är britter som röstat för att stanna hos Storbritannien?
Benjamin (46 år) - 2020-05-17 20:10:29
Svar

Före 1700-talet saknade Falklandsöarna befolkning. Därefter, från detta sekel till 1820-talet, försökte flera personer anlägga smärre kolonier, bland annat fransmän från Saint-Malo (varav öarnas alternativa namnform "Malvinerna"). Spanjorer, engelsmän, argentinare och även folk från USA dök upp och sökte vid olika tillfällen grunda utposter och markera revir, men samtliga experiment blev kortlivade. Historien tog en skarp vändning på 1830-talet, då Storbritannien slutgiltigt tog kontroll över ögruppen och gjorde den till koloni.

Allt sedan dess har Falklandsöarna varit en brittisk besittning, men Argentina har vid flera tillfällen rest krav på att ögruppen skall överlämnas till deras stat, inte minst på grund av geografisk logik.


2020-05-20 11:15:11 - DH
Medeltid #7168Fråga Har verkligen inte Saxo Grammaticus Gesta Danorum någonsin översatts till svenska? Är det inte dags nu i så fall, vad jag förstår finns det folk igång nu som är bra på sådant. En parallell-text Svenska Latin vore väl kul, och med massor av spännande lärda kommentarer och spekulationer.

Annars för ni väl rekommendera en utgåva på engelska.

Mvh,
//Tomas
Tomas (61 år) - 2020-05-11 23:44:35
Svar

Det är inte svårt att hitta översättningar till engelska, men det är mycket, mycket lättare att hitta översättningar till danska. För några år sedan publicerades en bra översättning med dansk och latinsk parallelltext, som jag kan varmt rekommendera.

Det är just de danska översättningarna som gör att verket inte översätts till svenska. Likheten mellan de skandinaviska språken är så stor att det har bedömts onödigt att göra ett så pass omfattande arbete som det trots allt är att översätta hela denna krönika också till svenska.


2020-05-20 11:07:28 - DH
Allmänt #7172Fråga Det mongoliska riket kom att bli världens största rike. Men, senare kommer det Brittiska väldet att bli det största imperium världen skådat. Vilket av de var egentligen störst genom tiderna? Eller är det skillnad på defintionen rike och imperium och därav var de störst på olika sätt?
Sophi (45 år) - 2020-05-15 20:27:22
Svar

De båda imperierna kan svårligen jämföras storleksmässigt, eftersom beräkningsgrunderna varierar så mycket. Det brittiska imperiet hade kanske en mindre fysisk landmassa, men i gengäld en hel del vattenterritorier. Det mongoliska imperiet bestod dessutom av omfattande territorier utan befolkning - öknar, stäpper, osv. - vilket gör det svårt att säga exakt hur stort det egentligen var.

Ytterligare en komplexitet är att båda imperierna var komplexa företeelser med ett flertal olika typer av riksdelar. Det brittiska imperiet hade således "dominier" (t.ex. Kanada och Australien), som i praktiken var så självstyrande att de i praktiken var självständiga i det mesta. Mongolerna hade vasallstater, till exempel ryska furstendömen, som också skötte sig själva. Dessutom var mongolimperiet splittrat i mongolriken (ilkhanernas rike i Iran, Yuandynastin i Kina, etc.), vilka långt ifrån alltid höll sams.


2020-05-20 11:03:25 - DH
1900-tal #7163Fråga Kina har ju en historia i väst av att inta rollen som antagonist eller nånting främmande som i många västerlänningars ögon måste bekämpas, medan i andra tider så har västerlandets syn på Kina varit mer neutralt eller till och med positivt. Jag undrar därför utifrån ett historiskt perspektiv varför västvärlden oftast har haft och fortsätter ha än idag en ständig misstänksamhet eller fientlighet mot jätten i öst, medan andra länder som Japan mer skonats från detta synsätt trots att japanerna inte heller alltid haft bra relation med väst samt har en kultur som skiljer sig helt från västerlandet. Beror det på politiska skäl eller finns det andra orsaker också?
Yilun (21 år) - 2020-05-02 17:25:00
Svar

Det finns två huvudorsaker: dels kalla kriget, och rädslan för den kinesiska kommunismen, dels den strukturellt negativa Kina-bild som växte fram vid sekelskiftet 1900, och som avslutade den beundran för Kina som kulminerat på 1700-talet ("kineseri"). Eftersom jag utgår från att kalla kriget är någorlunda välbekant för frågeställaren begränsar jag svaret till en snabb redogörelse för den andra orsaken.

Idén att Asien i allmänhet och Kina i synnerhet var hotfullt och måste motarbetas med alla medel brukar kallas "gula faran", ett begrepp som blev vanligt förekommande i politisk jargong och i pressen. Själva termen kan spåras till 1897. Bakgrunden var en kombination av imperialism och rasism. Många tongivande västerländska opinionsbildare menade att asiater tillhörde en främmande och farlig ras. I de värsta propagandatexterna målade man upp visioner av grymma och obarmhärtiga horder som skulle ta över världen om inget gjordes, som på Djingis khans tid. Det faktum att ett asiatiskt land, Japan, på makalöst kort tid hade moderniserats och framträdde som aggressiv stormakt spädde på idéerna. Till detta kom att många kinesiska immigranter, inte minst i USA, betedde sig på ett helt annat sätt än inhemska arbetare, inte minst genom att hålla ihop i egna stadsdelar (chinatowns) och acceptera att arbeta för lägre löner än övriga. Uppfattningen om "gula faran" legitimerade att européerna, i preventivt syfte, utövade press på Kina genom att sända beskickningar, trupper och missionärer till landet. Imperialismen tolkades som självförsvar. Det slutliga ”beviset” för att kineser var livsfarliga kultur- och folkfiender kom under boxarupproret 1899–1901.

En känd exponent för ’gula faran’ är den litterära figuren Fu Manchu, som skapades år 1913 av den brittiske författaren Sax Rohmer (pseudonym för Arthur Henry Sarsfield Ward). Fu Manchu framställdes som en idealtypisk farlig kines: ondskefull, överintelligent, vidskeplig och kriminell, en förebild till de superskurkar som dyker upp i Blixt Gordonhistorierna (”Ming the Merciless”), James Bondfilmerna och andra populärkulturella verk från föregående sekel.


2020-05-04 11:08:32 - DH
1900-tal #7160Fråga Hej ! Jag undrar varför Sudetlandet kom att tillhöra det nybildade Tjeckoslovakien efter första världskriget. I detta område bodde endast en mycket liten minoritet av Tjecker/Slovaker, varför det logiska hade varit att Sudetlandet blivit en del av Tyskland.
M.v.h.
Peter Schepke, historielärare Ystad Gymnasium
Peter (56 år) - 2020-04-23 11:28:32
Svar

Frågan ställdes av många tyskar i Sudetlandet redan när det begav sig. Enligt de nationalstatsprinciper som Woodrow Wilson sökte driva igenom i Versaillesfreden och de andra "förortsfrederna" 1919 skulle områdenas nationella tillhörighet avgöras av den demografiska sammansättningen i regionerna i fråga, vilket resulterade i ett flertal folkomröstningar och gränsförskjutningar - men inte i Sudetlandet. Orsaken var att den nybildade staten Tjeckoslovakien snabbt och resolut ingrep för att bevara Böhmens och Mährens historiska gränser inför risken att delar av området anslöts till det tyska Österrike (Deutschösterreich) som höll på att formas i ruinerna av den gamla Donaumonarkin. När den konstituerande nationalförsamlingen i Tysk-Österrike skulle väljas den 16 februari 1919 förhindrade den tjeckoslovakiska regimen de egna tyskspråkiga undersåtarna att rösta. Demonstrationer och väpnade sammanstötningar ägde rum - ett femtiotal dödades - under den tid som följde, men utan att sudettyskarna fick gehör för sina krav. Genom freden i Saint-Germain i september samma år fick Tjeckoslovakien även stormakternas stöd för sitt agerande; stormakterna valde att respektera de historiska gränserna på bekostnad av nationalitetsprincipen, bland annat mot bakgrund av att man ville ge tjeckerna större möjligheter att försvara sig i händelse av framtida angrepp från Tyskland eller Österrike.

 

 

 


2020-05-04 11:03:28 - DH