Konflikt och motstånd

Under hösten arrangerar vi sex seminarier. Jag skickar ut påminnelser och texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.

Väl mött! 

/Magnus

Tisdag 1/9, 13.15–15.00, LUX:A332 (Blå rummet): Erik Bengtsson, Incumbent Elites and Revolutionary Threat-Related Democratization: The Case of Sweden: Textseminarium.

Varför demokratiserades Sverige? En inflytelserik förklaring inom statsvetenskap och nationalekonomi är teorin om så kallade revolutionära hot, utvecklad av bland andra Daron Acemoglu och James Robinson. Enligt denna modell genomförde de politiska eliterna demokratiska reformer inte främst av övertygelse, utan därför att de uppfattade ett växande hot från de grupper som saknade politiska rättigheter. Genom rösträttsreformer kunde man undvika mer långtgående sociala konflikter och revolutionära omvälvningar.

I denna artikel undersöks den svenska demokratiseringen med utgångspunkt i denna teori. Fokus ligger på hur ledande politiker i det plutokratiska Sverige före rösträttsreformerna 1907 och 1918 uppfattade de växande folkliga kraven på politiskt inflytande. Studien bygger dels på brev, dagböcker och andra personliga handlingar från centrala politiska aktörer som Robert Themptander, E.G. Boström, Christian Lundeberg och Edvard von Krusenstjerna, dels på riksdagsdebatter om rösträttsfrågan från 1870-talet fram till reformen 1907.

Analysen visar att svenska eliter redan från 1870-talet diskuterade social oro, radikal agitation och risken för revolutionära händelser. Internationella erfarenheter, inte minst Pariskommunen 1871 och senare den växande socialistiska rörelsen, spelade en viktig roll för hur hoten uppfattades. Resultaten talar för att demokratiseringen i hög grad kan förstås som ett svar på tryck underifrån: reformer genomfördes för att bevara samhällsordningen genom eftergifter snarare än för att riskera mer omfattande konflikter.

Erik Bengtsson är universitetslektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet.

Tisdag 15/9, 13.15–15.00, LUX:B129: Matts Mattson, Allt är möjligt! Lärdomar från U-gruppen i Lund 1968–1973: Presentation och diskussion av bokmanuskript

OBS! Obligatorisk anmälan om deltagande senast 6/9 till magnus.olofssonhist.luse (ange eventuella preferenser för fika [gluten, laktos, allergi, etc.])

Vill du läsa manuskriptet i förväg? Kontakta matts47mattssongmailcom  

Nu är vi där igen. Världen har hamnat i ett tillstånd som kräver en radikal kursändring för att mänskligheten ska ha en rimlig framtid. Vänsteruppsvinget 1968 skakade om Sverige och bidrog på kort tid till väsentliga samhällsförändringar. Vad var det egentligen som hände och vad kan man lära av det?  

Genom en ingående beskrivning och analys av föreningen U-gruppen vid Lunds universitet förmedlar boken en annorlunda bild av vänsteruppsvinget.

U-gruppen bildades den 3 maj 1968, samma dag som Båstadkravallerna ägde rum och Majrevolten i Paris inleddes med protester mot utbildningsväsendet och Vietnamkriget. I en omvälvande tid valde U-gruppen en annan väg än den mer spektakulära vänsterrörelsen. 

Genom sin öppna och kunskapssökande hållning vann U-gruppen brett stöd och blev snabbt Lunds största studentförening. Kraven på global rättvisa hamnade högt på den politiska dagordningen. Allt är möjligt! ger läsaren ett inspirerande underlag för reflektioner om folkbildning och politiskt engagemang.

Författare Matts Mattsson, fil dr i socialt arbete och docent i pedagogik. I den arbetsgrupp som bidragit till bokens innehåll har ingått Jan Bjerninger, civilekonom och Eva Hägerstrand, fredsaktivist.

Måns Lundstedt, biträdande universitetslektor på Sociologiska institutionen, Lunds universitet, är kommentator.

Vi bjuder alla deltagare på fika efter seminariet.

Tisdagen 20/10, 13:15-15:00, LUX:A332 (Blå rummet): Andrés Brink Pinto, En marxistisk bok på varje litteraturlista! Politisk gränsaktivering vid den sociologiska institutionen, Lunds universitet, 1964–1977: Textseminarium.

Under andra halvan av 1960-talet genomgick svenskt universitetsväsende stora förändringar. 1964 års universitetsstadga och försöksverksamheten med studentinflytande tillsammans med radikaliseringsvågen kring 1968 gjorde att sociologen i Lund under några stormiga år i slutet av 60-talet fick en extremt hög konfliktnivå med en radikal majoritet studenter och doktorander i institutionsstyrelsen.

I den här artikeln undersöker jag konflikter kopplade till undervisningens innehåll och genomförande genom en teoretiska begrepp hämtad från Contentious Politics Studies. Centrala begrepp är inramning, gränsaktivering, krav och politisk möjlighetsstruktur.

En avgränsning görs gentemot andra typer av konflikter som rent studentfackliga, till exempel konflikter kring undervisningens omfattning, organisering eller genomförande som saknade uttalad koppling till en politisk ram liksom gentemot politiska krav på undervisningens innehåll eller genomförande som kom utifrån universitetet. Tidsmässigt avgränsas studien genom radikaliseringsvågen kring 1968, som följs från 1965 till 1980.

Materialmässigt bygger studien på dels protokoll från utbildningsnämndens, fakultets- och institutionsstyrelsens protokoll., dels material från den socialistiska så kallade institutionsgruppen i form av interna utvärderingar, protokoll och utåtriktad propaganda.

Andrés Brink Pinto är universitetsadjunkt i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.

Tisdagen 3/11, 15:15-17:00, LUX:A332 (Blå rummet): Josefin Hägglund, Måste vi vänta? Två experiment i ”kolonikommunism” cirka 1910–1925: Textseminarium.

Försök att skapa socialistiska gemenskaper i form av kommuner eller kolonier förekom på många ställen i Europa och USA under 1800- och det tidiga 1900-talet. Även i Sverige fanns det ett intresse för detta, men litet är känt om praktiska försök att omsätta denna typ av idéer här under samma period. Josefin Hägglund presenterar ett artikelutkast om två svenska experiment med socialistiska ”kolonier” under det tidiga 1900-talet: Union i Bollnäs och Kävlinge sambruksförening/Föreningen framtidslandet i Kävlinge.

Josefin Hägglund är forskare i historia vid Lunds universitet.

Tisdagen 17/11, 13:15-15:00, LUX:A332 (Blå rummet): Kristin Linderoth, Den vilda skötarstrejken i Malmö 1990: Textseminarium.

År 1990 genomförde mentalskötarna på Östra sjukhuset i Malmö en veckolång vild strejk som påtryckning i de centrala löneförhandlingarna. Artikelutkastet analyserar relationen mellan det lokala facket och strejken, baserat på intervjuer, nyhetsartiklar, fackliga dokument, arbetsplatstidningen Skötaren, stormötesresolutioner, anslag från en utomfacklig protestgrupp samt en skrift från strejkledningen. Preliminära resultat är att det starka fackliga engagemanget på arbetsplatsen möjliggjorde strejken, samtidigt som den fackliga sektionens begränsade inflytande över frågor som medlemmarna ansåg angelägna också bidrog till att konflikten utbröt. Gränserna mellan Kommunalsektionen och den utomfackliga protestgruppen var diffusa och sektionsstyrelsen gick en svår balansgång mellan att upprätthålla arbetsmarknadens regler och företräda kollektivet på arbetsplatsen. Balansgången existerade både i relation till de strejkande arbetskamraterna, arbetsgivarna och de högre organisationsleden i Kommunal. 

Kristin Linderoth är fil. Dr i genusvetenskap och forskare i historia. 

Tisdagen den 15/12, 15:15-17:00, LUX:A332 (Blå rummet): Silke Neunsinger, Jonas Söderqvist och Linnea Garli: Mingel och släpp av nya numret av Arbetarhistoria

OBS! Obligatorisk anmälan om deltagande senast 7/12 till magnus.olofssonhist.luse (ange eventuella preferenser för mingel [gluten, laktos, allergi, etc.] samt om du ämnar närvara på eftersisten).

Välkommen på mingel och släpp av årets decembernummer av Arbetarhistoria! I numret ryms flera aktuella nedslag i pågående arbetarhistorisk forskning som presenterades på Arbetarhistorikermötet i Malmö förra hösten: från kvinnors arbete i hemmet och gruvstrejkens konflikter och erfarenheter till arbetarbildningens betydelse för organisering, demokrati och samhällsförändring.

Vi inleder med en kort presentation av numret och några av de frågor som löper genom texterna. Därefter följer ett samtal med Linnea Garli, en av numrets medverkande författare, om forskningen bakom artikeln och varför arbetarhistoria fortsätter att vara angelägen i dag.

Efter samtalet fortsätter vi med mingel. Det blir möjlighet att träffa författare och redaktion, prata vidare om numrets teman, bläddra i tidskriften och köpa med sig ett exemplar. 

Varmt välkommen att fira nya numret med oss!

Detta seminarium följs av en eftersits på Bishop’s Arms i Lund.