Konflikt och motstånd
Specialseminariet Konflikt och motstånd
Sedan länge har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning om konflikter och motstånd i det förflutna. Denna forskning har tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. Det har handlat om upplopp och kravaller, sociala rörelser och politisk radikalism, fackföreningar och antifascister, män och kvinnor, klasskamp och jämlikhetssträvanden. En del av forskningen har gått under baneret Contentious Politics Studies.
Syftet med specialseminariet är dels att ge medlemmarna möjlighet att presentera texter eller ansökningar, dels att samla en grupp forskare intresserade av konflikter och motstånd i det förflutna. Ett enskilt seminarium handlar typiskt om ett artikelutkast, en forskningsansökan eller en bokpresentation.
Seminarieledare är Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund.
Information om seminariets verksamhet finns på Historiska institutionens kalendarium. Det finns också en mejllista där påminnelser och eventuella texter mejlas ut inför varje seminarium. Den som vill vara med på mejllistan kan mejla Magnus.
Konflikt och motstånds program höstterminen 2024
Under hösten arrangerar vi fem seminarier. Jag skickar ut påminnelser och texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.
En traditionsenlig eftersits kommer att äga rum efter seminariet den 16/12, mer info kommer på vår mejllista med tiden.
Väl mött! /Magnus
Måndagen 16/9, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Kristoffer Ekberg
Varning för de gröna! Miljömotståndets svenska historia (utkast bokinledning)
Denna presentation utgår från ett utkast till inledningen på en bok om det svenska miljömotståndets historia. Boken argumenterar för att miljöfrågan under 1970-talet och framåt kom att skapa en ny konfliktlinje inom svensk politik som också kom att influera frågor bortom miljöskydd och föroreningar. Den svenska regeringens ambitiösa miljöpolitik i linje med nya diskussioner om resursuttömning, förgiftning och föroreningar samt den framväxande miljörörelsen skapade samtidigt en motrörelse. Till skillnad från den amerikanska motrörelsen kom den svenska att bli mindre konfrontativ, men ändock betydande. I boken argumenterar jag för att den svenska motrörelsens ansträngningar utgör en viktig delförklaring i den svenska politikens och ekonomins förändring efter 1970-talet.
Kristoffer Ekberg är historiker och verksam vid avdelningen för humanekologi, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.
Måndagen 7/10, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Josefin Hägglund
Andra tider, andra valmöten! Representationsstrider vid 1880-talets valmöten i Stockholm (artikelutkast)
”Andra tider, andra valmöten!” utropade en tidningsrapport från ett valmöte i Stockholm 1882. Från att har utgjort en förutsägbar ritual, där stadens storborgerlighet utsåg riksdagskandidater utan större diskussion, var det enligt skribenten tydligt att nya grupper nu ville blanda sig i leken. Josefin Hägglund ventilerar ett artikelutkast som utifrån pressmaterial undersöker hur 1880-talets alltmer högljudda krav på att ge nya grupper politiskt inflytande märktes på Stockholms valmöten. Artikeln undersöker hur nya grupper kunde göra anspråk på – eller hindras från att göra anspråk på – rättigheter till representation genom deltagande i valmöten.
Josefin Hägglund är doktor i historia och forskare vid Malmö universitet.
Måndagen 2/12, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Per Altermark
Regleringen av stadsrummet i det sena 1800-talets Stockholm (avhandlingsinledning)
Denna text utgörs av inledningskapitlet till Pär Altermarks avhandling, som undersöker regleringstekniker riktade mot stadsrummet i Stockholm under det sena 1800-talet. Avhandlingen vilar mot tre parallella, och mer avgränsade, delstudier som var och en fokuserar på olika försök att reglera stadens fysiska platser under 1800-talets sista decennium. Delstudierna berör följande fält: 1) reglering av ”störande” och avvikande personer i stadsrummet, 2) organisering av stadsrummet genom det fysiska byggandet av staden, 3) ordnandet av stadsrummet genom hantering av stadens sanitära situation. Genom alla dessa delstudier löper ett fokus på hur man begripliggjorde, kategoriserade och framställde de problem och omständigheter som olika regleringstekniker riktade sig mot. Avhandlingen genomsyras därför av ett intresse för de epistemologiska ”förutsättningarna” för olika regleringar av stadsrummet.
Pär Altermark är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm universitet.
Onsdagen 18/12, 15:15-17:00, LUX:332 (Blå rummet), Kristin Linderoth
Den bortglömda protestvågen? Välfärdsanställdas vilda strejker i Sverige 1980–1990 (artikelutkast)
Kristin Linderoth presenterar ett utkast till vetenskaplig artikel om vilda strejker i svensk välfärd 1980–1990. Syftet med artikeln är att kartlägga vilka vilda strejker under perioden som genomfördes som protester mot förändringar av verksamhetens förutsättningar, exempelvis mot budgetåtstramningar eller nedläggningar. Materialet består av statistik från Statens förlikningsmannaexpedition, samt nyhetsartiklar om aktionerna. Kartläggningen är en delstudie i forskningsprojekt ”Den glömda protestvågen?”, där de vilda välfärdsstrejkerna 1980–1990 utforskas som en del av en större konflikt om den offentliga sektorns utformning och roll i det svenska samhället.
Kristin Linderoth är fil. dr. i genusvetenskap och verksam som forskare i historia vid Lunds universitet.
Detta seminarium följs av traditionsenlig eftersits, mer information kommer på mejllistan när det närmar sig skarpt läge.