Konflikt och motstånd

Specialseminariet Konflikt och motstånd

Under en lång följd av år har det på Historiska institutionen i Lund bedrivits forskning som på olika sätt har berört konflikt och motstånd. Denna forskning har över tid tagit sig olika former, haft olika forskningsobjekt och också haft olika teoretiska utgångspunkter. För att med några begrepp ringa in forskningsfältet kan exempelvis arbetarhistoria, genushistoria, protester, motstånd, radikala rörelser, Contenious Politics Studies användas. Fältet är givetvis mer mångfacetterat än så – seminariets tema är samhälleliga konflikter och motstånd. Förutom att ge möjlighet att presentera texter och utveckla vår enskilda forskning syftar seminariet till att samla ett större forskningsfält. Vi utgår från historiedisciplinen, men forskningsfältet är och bör vara disciplinöverskridande och tvärvetenskapligt.

För närvarande administreras seminariet av Magnus Olofsson (magnus.olofssonhist.luse) på Historiska institutionen i Lund. Sprid gärna information om seminariet. Om ni vill ha något utskick gjort så gör det genom Magnus (och inte ”svara alla”)! Om ni vet någon/några som är intresserade så skicka deras namn och e-postadresser till Magnus så lägger han in dem i sändlistan.
 

Konflikt och motstånd vårterminen 2021

Under vårterminen 2021 arrangerar vi tre seminarier. Samtliga planeras äga rum via Zoom, dock håller jag det öppet om den sista punkten kan komma att köras IRL. Jag kommer att mejla ut en påminnelse om föranmälan samt (i förekommande fall) text cirka en vecka före varje seminarium. Väl mött! /magnus

Mån 22/2, 13–15, Zoom, Fredrik Egefur

Pacifism och antimilitarism i Sverige 1883–1917: En del av en internationell strömning (forskningsansökan)

Under vintern kommer författaren ansöka om forskningsbidrag för ett projekt om svenska fredsrörelser runt det förra sekelskiftet. I hans avhandling behandlades de omfattande internationella sociala rörelser verksamma vid denna tidpunkt för att stoppa ett storkrig i Europa. Rörelsen existerade även i Sverige, men Sverige är unikt eftersom landet inte var anslutet till någon militärallians och inte heller kom att deltaga i något av tidsperiodens krigsförlopp. Ändå spelade den militära utvecklingen en central roll för den interna politiska debatten. Författaren har lite olika förslag på inriktning för dessa ansökningar, som han gärna vill diskutera med seminariet.

Fredrik Egefur är FD i historia och arkivchef för Arbetarrörelsens arkiv i Skåne.

Mån 29/3, 13–15, Zoom, Gustav Svensson

Stenkastning och polisvåld: En studie av kollektiva konfrontationer under Malmörevolten 1890 (presentation av kandidatuppsats)

Den här presentationen kommer beröra Malmörevolten, en tämligen outforskad strejkkonflikt som utmynnade i kravaller mellan å ena sidan Malmös proletära befolkning, å andra sidan stadens poliser och Kronprinsens husarer. Med hjälp av begrepp som konfliktrepertoar, krigs- och fredsskapande processer och social identitetsteori har syftet varit att skapa en ökad förståelse av Malmörevolten. Fokus har legat på hur gatukonflikten utvecklades samt hur olika bilder av konflikten konstruerades i lokala tidningar av olika politisk färg.

Gustav Svensson är student i historia vid Lunds universitet.

Måndag 24/5, 13–15, Zoom, Magnus Nilsson

Kampdiktaren i Folkhemmet: Stig Sjödins arbetarlyrik (bokpresentation, preliminär titel)

Detta är den första större studien av Stig Sjödins författarskap. Fokus ligger på hans roll som arbetarlyriker, både i förlagsutgivna diktsamlingar och i hans omfattande arbetarrörelsediktning. Till den senare kategorin hör exempelvis så kallade prologer som skrevs till olika möten och kongresser samt ett stort antal dikter som publicerades i fackförbundspressen. Några teman som undersöks är Sjödins självförståelse som arbetar(rörelse)diktare, hans skildringar av arbete och hans diktning om välfärdsstaten. I avslutningskapitlet jämförs Sjödin med några samtida arbetarpoeter.

Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet

Kontaktinformation

Magnus Olofsson