Biogeofysik handlar om hur jord, växter och atmosfär interagerar med varandra genom transport och utbyte av energi och olika föreningar. Forskare inom biogeofysik och klimatologi vid INES använder både observationsdata och modeller för att studera interaktionen mellan natur och klimat, i dag och i framtiden.Händelser i naturen såsom stormar, extrem nederbörd och temperaturförändringar som följer a

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi - 2025-06-15

En allvarlig skadegörare på skogDen åttatandande granbarkborren (Ips typographus) lever ofta i stormskadade träd, men ju fler barkborrar det finns, desto större är risken för angrepp på levande träd. Granbarkborren är en av de allvarligaste skadegörarna i äldre granskog, och utbrott efter större stormfällningar i Europa har dödat miljontals träd. Tidpunkt för svärmning, utvecklingstiden från ägg t

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/barkborreskador-i-skog - 2025-06-15

Trädens känslighet för frostTrädens känslighet för frost varierar vid olika tidpunkter på året. I ett varmare klimat kan risken för frostskador komma att öka i södra Sverige eftersom avhärdningen kommer att starta tidigt på året när temperaturstegringen är långsam och kraftiga temperaturbakslag är vanligt förekommande. I norra Sverige kommer avhärdningen att ske närmre vårdagjämningen. Då är tempe

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/varbakslag - 2025-06-15

NGEA32 Kursens innehåll Den här kursen vänder sig till de studenter som vill få fördjupade kunskaper och färdigheter inom GIS och rumslig analys. Kursen innehåller ett antal moment som bygger på avancerad användning av existerande program för databasuppbyggnad, analys och presentation av geografisk information. Studenterna tränar också upp sin förmågan i att strukturera och lösa komplexa problem.

https://www.nateko.lu.se/sv/NGEA32 - 2025-06-15

Det här projektet är avslutat. Medan flödena av koldioxid och vattenånga mellan vegetation och atmosfären har studerats ingående i hela Europa och Nordamerika, det finns mycket mindre data från Afrika. För att öka vår kunskap och förståelse för vatten- och koldioxidcykler i afrikanska ekosystem, särskilt när det gäller beroendet av vegetationens inverkan på miljöfaktorer såsom fukttillgänglighet,

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/carboafrica - 2025-06-15

I många av de nordliga ekosystemen är temperaturen en starkt reglerande faktor på vegetationen. Under den varma sommaren är vegetationens aktivitet och produktivitet hög, medan den under den svalare vintern är lägre. I Afrikas medeltorra delar är det emellertid vatten, inte temperaturen, som är att den huvudsakliga reglerande faktorn. Fotosyntesen och produktivitet i vegetationenVid fotosyntesen ö

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/floden-av-vatten-och-koldioxid-i-senegal-och-sudan - 2025-06-15

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W XYZÅÄÖA Ahlström, Anders, biträdande lektorAkselsson, Cecilia, forskareAnderberg, Rebecca, IT-teknikerArdö, Jonas, professorArnold, Tim, lektorBBeltrán, José, forskareBerggren, Martin, universitetslektorBergkvist, John, doktorandBiermann, Tobias, forskareBjörklund, Ulrika, bibliotekarieBlennow, Kristina, gästforskareBrangarì, Albert, forskareBroman, Kl

https://www.nateko.lu.se/sv/personal-vid-institutionen - 2025-06-15

Detta projekt fokuserar på hur utbytet av växthusgaser mellan biosfären och atmosfären påverkas av olika typer av störningar, både naturliga störningar såsom stormar, och genom olika typer av skogsbruk. Störningar och utsläppStörningar leder vanligtvis till ökad tillgång på organiskt material och ökad nedbrytning av organiskt material i marken, vilket innebär större utsläpp av koldioxid (CO2). Det

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/effekter-av-skogsbruk-och-naturliga-storningar-pa-utbytet-av-vaxthusgaser-i-boreala-skogar - 2025-06-15

I detta projekt används en ny metod att bedöma nettoupptaget av koldioxid hos växter. Ansatsen har en tvärvetenskaplig karaktär som introducerar begreppet vatteneffektivitet (WUE - Water Use Efficiency), som traditionellt används för att uppskatta avkastning i jordbruk och växters tolerans mot torka, inom ämnesområdet för kolets kretslopp i biosfären och begränsning av växthusgaser. Fotosyntes och

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeofysik-klimatologi/effektiviteten-hos-vaxters-vattenanvandning - 2025-06-15

Klimatförändringar på nordliga breddgraderLandbundna ekosystem vid höga latituder kommer att utsättas för signifikanta klimatförändringar under de kommande årtiondena. Det kommer att få tydliga effekter på många av de naturliga ekosystemens egenskaper, exempelvis de som beror på existens eller frånvaro av permafrost. De här nordligt liggande områdena växelverkar med klimatsystemet på många sätt, i

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/biogeokemi - 2025-06-15

Ekosystemekologi handlar om att förstå hur landbaserade ekosystem fungerar och växelverkar med klimatet. Ett ekosystem kan bara förstås i sin helhet om processer på alla olika nivåer och skalor tas med, så som: hur fotosyntesen styrs på mikroklimatet i ett blads omedelbara närhet, de faktorer som påverkar hur arter interagerar med varandra, tillväxt av biomassa, och utbytet av växthusgaser med atm

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/ekosystemekologi - 2025-06-15

VI har bedrivit forskning och undervisning i fjärranalys sedan 1980-talets början. Tyngdpunkten ligger på miljörelaterade fjärranalys-tillämpningar på land, särskilt relaterade till marktäcke och vegetation. Forskning på vegetation och ökenspridningBland de första studierna var det särskilt forskning inom ökenspridning som var mest betydelsefull. Den information som erhölls med hjälp av satelliter

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation - 2025-06-15

Lund Earth Observation Research Group (LEO) använder jordobservationsdata i en mängd olika miljöforskningsprojekt. Fokus ligger särskilt på distribution och funktion hos markvegetation. Vårt arbete består bl.a. av att:uppskatta koldioxidupptag hos landvegetationövervaka vegetationsförhållanden i afrikanska torrmarkerutveckla metoder för att bedöma konsekvenserna av insektsangrepp på skogsvegetatio

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation/lund-earth-observation-research-group - 2025-06-15

Institutionen erbjuder flera kurser i fjärranalys:NGEA03, Fjärranalys för landskapsstudierGISN08, Digital fjärranalys och GISNGEN24, Satellitbaserad fjärranalysDessa ges för studenter i naturgeografi och ekosystemanalys, men också för studenter inom andra vetenskapsområden, såsom lantmäteri, miljövetenskap, skogsbruk, agronomi och biologi. Undervisningen ges i Lund eller via Internet. Våra fjärran

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation/utbildning-i-jordobservation - 2025-06-15

PublikationerFör en lista på publikationer, följ denna länk.MasteruppsatserFör masteruppsatser hänvisar vi till Geobiblioteket. Kontakt Lars Eklundhlars [dot] eklundh [at] nateko [dot] lu [dot] seTelefon: 046-222 96 55 Forskare Andrew McRobert, doktorandAnna Maria Jönsson, professorDavid Tenenbaum, professorEnass Said, doktorandHakim Abdi, doktorandHelena BorgqvistHongxiao Jin, postdocJonas Ardö,

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/fjarranalys-och-jordobservation/medverkande-och-publikationer - 2025-06-15

Alla levande organismer på jordytan spelar en viktig roll i styrningen av atmosfärens sammansättning och klimatet. Jordytans albedo och fördelningen av energi är båda fasta beståndsdelar i klimatmodeller. Under senare tid har biogeokemiska återkopplingar i klimatsystemet orsakade av det markbaserade kretsloppet av kol kommit att uppmärksammas allt mer; en stor del av den förutsedda minskningen av

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/reaktiva-sparamnesgaser - 2025-06-15

Människan har ett behov att orientera sig i sin omvärld, t.ex. genom att använda kartor, och att undersöka samt försöka förutse hur världen förändrar sig över tid. Vi benämner detta rumslig analys. Genom den ökade användningen av datorer har också den digitala rumsliga analysen ökat explosionsartat. Geografiska data och rumslig analysKartor lagras numera i datorer, och nya avancerade kartanalyser

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/geografisk-informationsvetenskap - 2025-06-15

Vi har under en tioårsperiod varit inblandade i projekt inom geografisk tillgänglighetsanalys, dvs. analys av hur lång tid/sträcka som krävs för att nå service eller andra intressanta platser. Denna forskning har både behandlat generell metodutveckling och tillämpningar.  Nationell utvärdering av den geografiska tillgänglighetenI detta projekt fungerar vi som vetenskaplig rådgivare till Tillväxtve

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/geografisk-informationsvetenskap/geografisk-tillganglighetsanalys - 2025-06-15

Det övergripande målet i studierna är att utveckla metoder och standarder för integration, analys och visualisering av data med olika tid- och rumsrepresentationer. Dessa metoder är avgörande för ett brett spektrum av applikationer inom samhällsvetenskap och medicin i synnerhet. Ett område där metoderna är avgörande är i historisk demografi. Koppling mellan geografiska och demografiska dataUnder 2

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/geografisk-informationsvetenskap/avslutade-projekt-inom-geografisk-informationsvetenskap/integration-av-demografisk-och-geografisk-information - 2025-06-15

Övervakning trender och brytpunkter i fenologi från NDVI-data och deras förhållande till klimatet i Afrika söder om Sahara Denna studie gör en nyskapande analys av storskaliga tidsserier av fjärranalysbilder (NOAA AVHRR NDVI, MODIS) och klimatdataset för Afrika, för övervakning av miljön med avseende på försämring av mark och vatten, torka och markanvändning. Geospatiala färdigheter (GIS, RS, data

https://www.nateko.lu.se/sv/forskning-vid-ines/geografisk-informationsvetenskap/avslutade-projekt-inom-geografisk-informationsvetenskap/overvakning-av-fenologi-fran-ndvi-data-trender-och-brytpunkter - 2025-06-15