Search results

Professor Karin Rengefors sees strong opportunities to further develop the role of Deputy Dean. In the coming years, she would like to deepen efforts to strengthen doctoral education and further develop the faculty’s work on academic recruitment. Why are you standing as a candidate for Deptuty Dean of the Faculty of Science?“I see this type of work as long-term, and quite simply, it is not yet fin

https://www.science.lu.se/internal/article/current-deputy-dean-would-continue-and-build-ongoing-work - 2026-04-29

Professor Charlotta Turner believes in the power of natural science to shape society. As Dean, she wants to create an environment where people meet across boundaries and where going to work or study feels engaging, inspiring and rewarding. Why are you running for Dean of the Faculty of Science?“I am driven by new challenges, especially when it comes to leadership and development in our academic en

https://www.science.lu.se/internal/article/dean-candidate-driven-diverse-perspectives-dialogue-and-open-exchange-ideas - 2026-04-29

Bibiana Prinoth has been awarded the Oscar II Scholarship 2026 for the best thesis at the Faculty of Science. The scholarship recognises the most prominent thesis presented during the past two years within each field at Lund University. In her work, Bibiana Prinoth studies distant and extreme planetary atmospheres using advanced spectroscopy, opening up new possibilities for understanding how plan

https://www.science.lu.se/internal/article/thesis-exploring-extreme-exoplanet-atmospheres-awarded-oscar-ii-scholarship - 2026-04-29

The Faculty Board has adopted principles for the allocation of funding for first- and second-cycle education. The distribution is based on HST (full-time equivalent students), HPR (full-time equivalent performance, calculated as a three-year average), as well as the scope of laboratory and field courses. Proposals from the departments are discussed in the Management Council and the Education Commi

https://www.science.lu.se/internal/article/summary-faculty-science-board-meeting-15-april-2026 - 2026-04-29

Johan Gustafsson, a researcher in medical radiation physics at the Faculty of Science, delivered his docent lecture last week, attracting around 40 attendees keen to learn more. In this interview, he talks about the theme of the lecture and his research. You have just given your docent lecture, “What a Martian traveler needs to know about radiation” – how did it go, and how does it feel now?It fee

https://www.science.lu.se/internal/article/docent-lecturer-provided-depth-look-mars-travel-and-radiation-risks - 2026-04-29

Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen, har varit med och skrivit en artikel om hur torka påverkar granars försvar mot angripare. Artikeln publicerades i Skogforsk. Läs artikeln här.

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/ny-studie-undersoker-granars-forsvarsformaga - 2026-04-29

Copernicus har publicerat ett dataset som visar växtsäsonger och vegetationsproduktivitet i hög detalj. Forskare från institutionen - Lars Eklundh, Zhanzhang Cai och Hongxiao Jin - har utvecklat algoritmerna som ligger till grund för databaserna. Copernicus Land Monitoring Service (CLMS), en tjänst som tillhandahåller geografisk data från satellit, har nyligen publicerat ett stort dataset som täck

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/copernicus-publicerar-dataset-lundaforskare-bakom-algoritmer - 2026-04-29

Skogsskötsel är en fråga som i klimatdebatten splittrar forskare, skogsägare, organisationer och företag. Vilken väg är egentligen den rätta för att få skogsbruket att motverka klimatförändringar?   Vetenskapens värld på SVT sänder nu ”Slaget om skogen”, en dokumentärserie om skogsvård och klimatförändringar. I avsnittet intervjuas flera forskare från oss vid Institutionen för naturgeografi och ek

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/forskare-om-skogen-och-klimatet-i-slaget-om-skogen-pa-svt - 2026-04-29

Den ökande mängden växthusgaser i atmosfären får vårt klimat att värmas i en alarmerande takt. De påföljande förändringarna är utan motstycke och svåra att förutsäga på grund av komplexiteten i jordsystemet. Även om vi vet att hälften av koldioxidutsläppen som släpps ut i atmosfären genom användning av fossil bränsle återfångas av havs- och landekosystemen, saknar vi fortfarande kunskap när det gä

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/icos-stoder-vetenskap-och-beslutsfattande-forsta-omfattande-artikel-som-beskriver-icos-publicerad - 2026-04-29

Forskare har undersökt möjligheterna till oberoende, global övervakning av koldioxidutsläpp från fossila bränslen globalt, baserat på satellitobservationer. Detta skulle förbättra kvaliteten på övervakningen jämfört med dagens, som bygger på individuell rapportering från länder. Tre forskare från vår institution bidrog till denna studie. I det uppdaterade Parisavtalet från COP26 Climate Summit tog

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/studie-av-modell-oberoende-satellitovervakning-av-koldioxidutslapp - 2026-04-29

Dr Oskar Löfgren, som arbetar tvärvetenskapligt mellan fjärranalys och botanik för att förstå växtsamhällen och dess ekologi, har vunnit pris för sin avhandling. "Växter kan ge en helhetsbild av habitatets egenskaper som fysiskt uppmätta miljövariabler inte kan. Att analysera många arter samtidigt är viktigt: varje art bidrar med en egen förklaringsmodell för varför gräsmarkerna ser ut som de gör"

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/prisad-avhandling-kombinerar-fjarranalys-och-botanik - 2026-04-29

...som har nominerats av Vetenskapsrådet till att vara svensk representant i International Arctic Science Committee (IASC) arbetsgrupp för kryosfären. De vetenskapliga kärnelementen i IASC är dess fem arbetsgrupper, med huvudsaklig uppgift är att uppmuntra och stödja vetenskapligt ledda internationella program genom att erbjuda möjligheter till planering och samordning, och genom att underlätta ko

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/grattis-margareta-johansson - 2026-04-29

För att säkra matproduktionen under klimatförändringarna behövs anpassade strategier. Matproduktion med hög avkastning är idag koncentrerad till vissa geografiska områden, så kallade "breadbaskets". Vad händer med dessa områden i ett varmare klimat? Om den globala uppvärmningen fortsätter, så kan matproducenterna behöva anpassa sig till förändrade odlingsförhållanden. Forskning pågår för att försö

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/jordbrukets-hotspots-kan-flyttas-i-framtida-klimat - 2026-04-29

Idag har många av oss digitala kartor nära till hands i våra smartphones, men dessa kartor är inte anpassade för att vägleda oss när vi går till fots eller ska hitta i nya miljöer, till exempel som turister i en ny storstad. Att skapa sådana kartor kräver ingående kunskaper om kartors utformning och kan bli ännu bättre med hjälp av ny teknik som kan hantera stora datamängder. - Vi samarbetar med f

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/morgondagens-digitala-kartor-hjalper-oss-att-hitta-battre - 2026-04-29

Margareta Johansson, forskare vid institutionen, har intervjuats i SVT Nyheter om konsekvenserna av avbrutna forskningssamarbeten med statliga institutioner i Ryssland. Margareta Johansson, forskningskoordinator vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om klimatprojekt som pausats efter regeringens uppmaning att avbryta samarbeten med statliga institutioner i Rys

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/kriget-stoppar-klimatprojekt-i-arktis - 2026-04-29

Är händelser såsom torka och dess påverkan på jordbruksproduktion en av de främsta orsakerna till våldsamma sammandrabbningar i länder med hög risk för konflikter? En nyligen genomförd studie belyser vikten av att inkludera markanvändning för att förstå sambanden mellan meteorologiska fenomen som torka, jordbrukspåverkan, migration och konflikter. I artikeln "Societal drought vulnerability and the

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/forskning-om-mekanismer-bakom-migration-och-konflikter-i-syrien - 2026-04-29

Ett forskarteam med forskare från Lund har rekonstruerat historiska temperaturer i Arktis, som spänner över tusen år. En ny teknik och en nyligen publicerad databas med proxydata har använts i kartläggningen, som är ett viktigt bidrag för att förstå temperaturförändringar nu och i framtiden. Arktis är det område i världen som värms upp snabbast, genom så kallad arktisk förstärkning. En ny forsknin

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/kartlaggning-av-arktisk-temperatur-over-tusen-ar - 2026-04-29

Sommaren 2022 förde med sig extrema värmeböljor på många ställen globalt, och debatten har bland annat inkluderat termen "killer heat". I fuktiga områden är höga temperaturer svårare att klara för människokroppen, och de stigande temperaturerna kan göra vissa områden mycket svåra att leva i i slutet av detta århundrade. Höga temperaturer i kombination med fuktig luft kan orsaka extrem värme, kalla

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/hetta-kan-gora-platser-obeboeliga-innan-arhundradets-slut - 2026-04-29

Rapporteringar om klimatmigration har kommit frekvent den senaste tiden. Torka, extrem hetta och översvämningar driver människor på flykt. Pakistan är just nu drabbat av en översvämning som påverkar miljontals människor. Lina Eklund, forskare vid institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap, studerar klimat, migration och konflikter. Hon ser ett tydligt exempel på klimatmigration i samba

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/miljoner-pa-flykt-fran-oversvamningar-i-pakistan - 2026-04-29

Professor Anders Lindroth skriver tillsammans med kollegor från Umeå universitet och Mittuniversitetet en debattartikel kring skogsbrukets roll i arbetet med att klara 1,5-gradersmålet. Utsläppsminskningen går för långsamt och skogen måste i större grad få stå kvar för att öka upptaget av koldioxid, skriver de. Enligt debattörerna bakom artikeln (Svenska Dagbladet 24/9) så har Sveriges utsläpp av

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/debattartikel-i-svd-lagre-avverkning-later-oss-klara-utslappsmalen - 2026-04-29