Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 562131 hits

Tio miljoner kronor till psykologiforskningen

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Flera projekt vid Institutionen för psykologi har fått projektbidrag från Vetenskapsrådet. Den femte november tillkännagav Vetenskapsrådet vilka projekt som får projektbidrag i den Stora utlysningen inom humaniora och samhällsvetenskap. Vid Institutionen för psykologi har följande projekt fått bidrag:Mikael Johansso

https://www.psy.lu.se/artikel/tio-miljoner-kronor-till-psykologiforskningen - 2026-08-15

Ohövligt på jobbet sprider sig lätt

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ohövlighet på arbetsplatsen ska tas på största allvar. Det visar tre Lundapsykologer som låtit närmare 6000 personer svara på frågor om det sociala klimatet på arbetsplatsen. Deras studier visar att upplevd ohövlighet är en stark anledning till att man inte trivs på jobbet och att otrevlig jargong sprider sig om man

https://www.psy.lu.se/artikel/ohovligt-pa-jobbet-sprider-sig-latt - 2026-08-15

Psykologiforskning som fått medel

Fem forskningsprojekt i psykologi har beviljats stöd för att utveckla kunskap om allt från psykisk hälsa och minnen till språk, familjehemsvård och behandling av IBS. Tillsammans speglar projekten den bredd som kännetecknar dagens psykologiska forskning. Ett av projekten leds av Jonas Bjärehed och handlar om hur personer med svårt självskadebeteende upplever sina kontakter med vården. Målet är att

https://www.psy.lu.se/artikel/psykologiforskning-som-fatt-medel - 2026-08-15

Psykologin bakom rubrikerna i sommar

Det är fortfarande högsommar och de flesta av våra studenter och forskare njuter troligen av sin sommarledighet. Men det finns de som inte legat på latsidan utan både synts och hörts i etern i samband med aktuella ämnen och samhällsdebatter. Här är ett axplock från mediernas nyhetsbevakning i somras där flera av våra psykologiforskare har medverkat. Kanske hittar du några intressanta psykologiska

https://www.psy.lu.se/artikel/psykologin-bakom-rubrikerna-i-sommar - 2026-08-15

Ensamhet riskfaktor för typ 2-diabetes

En stor norsk undersökning visar att den som känner sig ensam löper en betydande ökad risk att insjukna i typ 2-diabetes. Bland de deltagare som på frågan om de känt sig ensamma under de senaste två veckorna svarade ”väldigt mycket” var risken för diabetes fördubblad jämfört med de som inte känt sig ensamma. Den stora norska HUNT-studien har pågått sedan 1984 och är ett samarbete mellan flera nors

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ensamhet-riskfaktor-typ-2-diabetes - 2026-08-15

Screening kan hitta oupptäckt typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes utvecklas i regel långsamt och eftersom symtomen kommer smygande märker många inte att de har insjuknat. Nu har forskare i Storbritannien screenat ett stort antal människor i åldrarna 40 till 70 år. Forskarlaget har funnit att en allmän screening av långtidsvärdet av blodsockret (HbA1c) skulle kunna påskynda en diabetesdiagnos med drygt två år, vilket i sin tur skulle leda till att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-kan-hitta-oupptackt-typ-2-diabetes - 2026-08-15

Fostrets exponering för gluten och risken för typ 1 diabetes

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en stor internationell undersökning, i huvudsak dansk, fann forskarna ett samband mellan mammans intag av gluten under graviditeten och barnets framtida risk att insjukna i typ 1 diabetes. Sambandet var starkt och risken ökade proportionellt – ju mer gluten kvinnan hade ätit, desto större diabetesrisk. Drygt 67 00

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fostrets-exponering-gluten-och-risken-typ-1-diabetes - 2026-08-15

När patienten väljer behandling

Vad händer när patienter med typ 2-diabetes själv får välja vilken behandling de ska få? Hittills har forskningen i stort blivit svaret skyldig. Men nu har forskare vid universitetet i Exeter, England, undersökt saken i en studie som har publicerats i Nature Medicine. Det kortfattade svaret på frågan är att det går bra. I studien fick 448 patienter med typ 2-diabetes testa tre vanliga diabetestabl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-patienten-valjer-behandling - 2026-08-15

Innovationsanslag från ERC till diabetesforskning

Diabetesforskaren Charlotte Ling vid Lunds universitet tilldelas ett innovationsanslag av Europeiska forskningsrådet (ERC) för vidareutveckling av framgångsrik forskning kring epigenetik och biomarkörer. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes. I sin forskning förutspår Charlotte Ling vilka personer med typ 2-diabetes som har nytta av behandlingen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/innovationsanslag-fran-erc-till-diabetesforskning - 2026-08-15

Bakterier i mage och tarm påverkar insulinkänsligheten

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen och har identifierat tio som har samband med normal insulinkänslighet och bättre blodsockerkontroll. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans. Både otillräcklig utsöndring av insulin från bukspottkörteln och ett försämrat svar på insulin i kr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-i-mage-och-tarm-paverkar-insulinkansligheten - 2026-08-15

Fyra föreläsningar om diabetes, kost och hälsa

Vill du lära dig mer om diabetes, kost och hälsa? Se de fyra diabetesföreläsningarna i efterhand. Vid evenemanget den 9 mars presenterades aktuell forskning om diabetes, kost och hälsa. Se föreläsningarna i efterhand via länken nedan. Malin Fex, forskare i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), var moderator för diabetesföreläsningarna.  Länk till de filmade föreläsnin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fyra-forelasningar-om-diabetes-kost-och-halsa - 2026-08-15

Medeonstipendiet till Peter Spégel

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Peter Spégel, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, får årets Medeonstipendium på 50 000 kronor. Priset delas ut under Världsdiabetesdagen i Skåne på Malmö Live den 10 november då man även kan höra Peter Spégel presentera sin forskning: ”Bland molekyler och metaboliter – nya insikter i ämnesomsättningens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medeonstipendiet-till-peter-spegel - 2026-08-15

PAX5 – gen med stark koppling till försämrad insulinfrisättning vid typ 2-diabetes

Forskare har identifierat 395 gener med ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes. En av generna visade sig ha en mycket stark koppling till försämrad insulinfrisättning. Nu vill forskarna undersöka om det går att använda gensaxen CRISPR/Cas9 för att korrigera genens aktivitet. Forskarlagets vetenskapliga artikel som har publicerats i the Journal of Clinical Investigation (JCI) visar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pax5-gen-med-stark-koppling-till-forsamrad-insulinfrisattning-vid-typ-2-diabetes - 2026-08-15

Diabetesforskaren Tove Fall är årets mottagare av Leif C. Groop-priset

Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning. Prismotivering  ”Tove Fall vid Uppsala universitet ti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskaren-tove-fall-ar-arets-mottagare-av-leif-c-groop-priset - 2026-08-15

Forskare definierar två fetmaprofiler med olika risk för typ 2-diabetes

Ett forskarteam från Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) har genomfört en omfattande analys av de genetiska skillnaderna mellan olika grupper med personer med fetma. Forskarna definierade i studien två fetmaprofiler med olika risk för bland annat typ 2-diabetes. Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som påverkar flera hundra miljoner människor runt om i världen oberoende av kön och ålder. De

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-definierar-tva-fetmaprofiler-med-olika-risk-typ-2-diabetes - 2026-08-15

Epigenetiken och genetiken ger nya svar på hur diabetesvården kan individanpassas

Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra behandlingar. Epigenetiken kan bli ett användbart verktyg för att individanpassa diabetesvården. Personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes klumpas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-och-genetiken-ger-nya-svar-pa-hur-diabetesvarden-kan-individanpassas - 2026-08-15

Svensk forskning om olika former av typ 2-diabetes gäller även för indier

Forskare vid Lunds universitet har tidigare visat att typ 1-diabetes och typ 2-diabetes kan delas in i fem olika undergrupper och att det finns genetiska skillnader mellan de fyra grupperna av typ 2-diabetes. Ett forskningssamarbete mellan Sverige och Indien visar nu att indelningen även gäller för befolkningsgrupper i Indien. Kunskapen kan bli viktig för att förbättra diabetesvården i Indien, där

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-forskning-om-olika-former-av-typ-2-diabetes-galler-aven-indier - 2026-08-15

Ny upptäckt återställer insulincellernas funktion vid typ 2-diabetes

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genom att blockera ett protein, VDAC1, i de insulinproducerande betacellerna, kan man återfå deras normala funktion vid typ 2-diabetes. I prekliniska experiment har forskarna bakom en ny studie även visat att det går att förhindra utvecklingen av sjukdomen. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Meta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-upptackt-aterstaller-insulincellernas-funktion-vid-typ-2-diabetes - 2026-08-15

Ärftlighet för typ 2-diabetes kan vara kopplat till en förhöjd risk för vaskulärdemens

I en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Brain Communications presenterade forskare från Institutionen för klinisk vetenskap och enheten för Klinisk minnesforskning vid Lunds universitet resultat som visar att det finns genetiska riskmarkörer för typ 2-diabetes som kan vara kopplade till en ökad risk för demenssjukdom. Det betyder att en ärftlighet för diabetes också ka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arftlighet-typ-2-diabetes-kan-vara-kopplat-till-en-forhojd-risk-vaskulardemens - 2026-08-15

Ny kunskap om var åderförfettningsplack brister kan leda till förebyggande behandlingar

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-var-aderforfettningsplack-brister-kan-leda-till-forebyggande-behandlingar - 2026-08-15