Vinterprovtagning av grönalgen Chalmydomonas i Krageholmssjön. På bilden syns forskarna Maria Svensson Coelho och Hannah Blossom. Foto: Karin Rengefors Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universit

https://www.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-09-02

Det finns ett stort antal cancersjukdomar men alltför få bra läkemedel, menar Andreas Hedblom som forskar med målet att ändra detta. Han kartlägger mekanismer som så småningom leder till cancer och testar därefter skräddarsydda läkemedelskandidater. - Cancer finns i otroligt många varianter, och det saknas ofta behandlingar som är anpassade för individen. Därför kan t.ex. ett stort antal patienter

https://www.lu.se/artikel/skraddarsydda-lakemedel-testas-pa-utvalda-cancermal - 2025-09-02

Hur mycket läkemedelsrester lyckas reningsverken fånga upp? Och hur påverkar det kvaliteten på det avloppsslam som sedan sprids på åkrarna? Miljövetaren Estelle Larsson har undersökt detta i en ny avhandling från Lunds universitet. Under det senaste årtiondet har förekomsten av läkemedel i miljön rönt stor uppmärksamhet. Studier har visat att flera läkemedel hittats i sjöar och vattendrag och kan

https://www.lu.se/artikel/lakemedelsrester-sparas-i-avloppsvatten - 2025-09-02

Forskarna såg en såg en relativ ökning om 38 procent i antalet graviditeter och fler födda barn bland de kvinnor som fick en hormonbehandling som matchade deras genvariation jämfört med dem som inte fick det. Foto: iStock Forskare vid Lunds universitet visar i en klinisk studie hur kvinnans genprofil ger svar om vilken hormonbehandling som är mest effektiv vid in vitrofertilisering (IVF), i daglig

https://www.lu.se/artikel/fler-bebisar-med-enkelt-munsvabbtest-infor-ivf - 2025-09-02

Rudolfs röda mule I den klassiska julvisan lyser renen Rudolf väg för tomtefar med sin röda mule. Nu har ett forskarteam i Lund filmat den lysande mulen med hjälp av en värmekamera. Bilderna är tagna i Skånes djurpark, världens största zoo för nordiska djur. Tidigare studier av holländska och norska forskare har gett en förklaring till varför Rudolfs näsa är röd, ett stort blodflöde till renens mu

https://www.lu.se/artikel/rudolfs-lysande-mule-fangad-pa-film - 2025-09-02

För urtidsmänniskan var gruppen överlevnad. Därför är vi predisponerade att uppleva svek från de egna som extra smärtsamt. Bild skapad av AI-verktyget ChatGPT. Enligt sociologen Mikael Klintman tolkar vi mellanmänskliga och politiska budskap genom fyra slags filter. Blir vi medvetna om dessa ökar chansen till att förstå hur budskap formas – och varför vi reagerar som vi gör. Mikael Klintman har un

https://www.lu.se/artikel/ramarna-som-formar-var-varldsbild - 2025-09-02

Kortleken användes av amerikanska soldater för att identifiera Iraks mest eftersökta personer under invasionen 2003. Foto: Lunds universitet Pass från fallna imperier, kortlek från Irakkriget, ofärdiga examensbevis till döda ukrainska studenter och mycket mer. Ett nytt museum i Lund samlar föremål som visar hur folkrätten påverkar människors liv. Bakom initiativet står folkrättsforskare som menar

https://www.lu.se/artikel/unikt-museum-visar-krigsforemal-och-folkrattens-manskliga-sida - 2025-09-02

Marie Jönsson, grant manager vid Stamcellscentrum, Lunds universitet och Mattias Magnusson, Mattias Magnusson, föreståndare för RAMP-UP vid Lunds forskarskola i stamcellsbiologi och gruppledare vid Stamcellscentrum. Foto: Alexis Bento Luis Lunds universitet har tilldelats EU-bidrag på 90 miljoner kronor för ett nytt internationellt doktorandprogram inom regenerativ medicin och avancerade terapiläk

https://www.lu.se/artikel/90-miljoner-till-doktorandprogram-i-regenerativ-medicin-och-atmp - 2025-09-02

Schöningen-spjuten har nu fått en robust och trovärdig åldersbestämning. Foto: Niedersächsisches Landesamt für Denkmalpflege Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt

https://www.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2025-09-02

Foto: Michael Folmer (Mostphotos) Några tusen fler konfirmerades i Svenska kyrkan 2024, men enligt forskaren Frida Mannerfelt är det för tidigt att tala om ett trendbrott såsom det ibland har beskrivits i media. Konfirmationen är i dag ett aktivt och individuellt val, inspirerat av kompisar och sprunget ur en ökad nyfikenhet på religion. Sedan tidigt 1970-tal har antalet konfirmander sjunkit från

https://www.lu.se/artikel/konfirmationstider-tidigt-att-tala-om-ett-trendbrott - 2025-09-02

Sill, torsk och bläckfisk. Med hjälp av dna-teknik har forskare kartlagt nästan 40 olika bytesarter hos Östersjötumlaren, en av Sveriges mest hotade marina däggdjur. Foto: Patrik Eld Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tuml

https://www.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-09-02

Arkeologen Greer Jarret har seglat i vikingarnas farleder på sina forskningsexpeditioner. Arkeologen Greer Jarrett har seglat som en viking under tre års tid. Nu kan han visa att vikingarna seglade längre bort från Skandinavien, och tog rutter längre ut från land, än man tidigare trott var möjligt. I sin senaste studie har han hittat spår av ett decentraliserat nätverk av hamnar, belägna på öar oc

https://www.lu.se/artikel/seglande-arkeolog-identifierar-mojliga-vikingahamnar-langs-norges-kust - 2025-09-02

Pollinering på natten är lika viktig som den som sker på dagtid, men har ofta underskattats. Bild: Franco Patrizia från Pixabay. I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procen

https://www.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-09-02

Fredagen 23 maj är det dags för universitetets stora högtid, doktorspromotionen. 239 doktorer och 14 hedersdoktorer är på plats för att promoveras, medan 30 jubeldoktorer kreeras. Under en högtidlig ceremoni i Lunds domkyrka promoveras de doktorer som under det senaste året avslutat sin forskarutbildning och försvarat en doktorsavhandling vid Lunds universitet. Vid ceremonin promoveras även fakult

https://www.lu.se/artikel/239-doktorer-klas-i-krans-och-hatt - 2025-09-02

Bertrand Chavarría-Aldrete disputerar den 22 maj 2025 med doktorsavhandlingen Plastic Extension of Music. Musik kan inte bara höras, utan också kännas. Det menar Bertrand Chavarría-Aldrete som i en avhandling utforskat hur döva kan inkluderas i den musikaliska upplevelsen via visuell och taktil konst. Bertrand Chavarría-Aldrete har en bakgrund som klassisk gitarrist, men hans konstnärliga forsknin

https://www.lu.se/artikel/musik-dova-ar-det-mojligt - 2025-09-02

Studentbostäder, MAX IV, Universitetsstyrelsen, Donationskampanjen, Tre-år-före-dagen, utbildningsnämnden och MOOC:s är några av punkterna i detta rektorsbrev. Studentbostäder. Vi har nu lyckats göra ett genombrott i studentbostadsfrågan genom att tillsammans med Akademiska Hus och Lunds kommun gemensamt ta fram en plan för hur vi ska kunna bygga tusen nya bostäder till 2017 och förhoppningsvis he

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-16-december - 2025-09-02

Urbanekologen Johan Kjellberg Jensen ger tre forskningsunderbyggda tips på hur man kan stärka sina band till naturen. Bild: Lunds universitet. Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och naturen – eller kanske snarare hotet mot den – uppmärksammas på många håll. Men det är inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att mot

https://www.lu.se/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips - 2025-09-02

Bengt Zöller och forskarkollegor har nu identifierat den starkaste genetiska riskfaktorn sedan Faktor V Leiden upptäcktes. Foto: Åsa Hansdotter Blodproppar kan uppstå både i artärer och vener. Men orsakerna bakom skiljer sig åt, liksom konsekvenserna och möjligheterna att förebygga blodpropp. I Sverige har nästan hälften av alla fall av venös blodpropp en genetisk förklaring. Nu har ett forskartea

https://www.lu.se/artikel/genvarianter-som-kraftigt-okar-risken-blodpropp - 2025-09-02

Ätstörningar är svåra att behandla och återfall är vanligt. Inom psykologin fokuserar forskningen ofta på biologiska förklaringar eller hur nöjd man är med sitt utseende. En ny avhandling pekar på så kallad humanistisk psykologi där man ser hela människan, inte bara sjukdom och dysfunktion. När författaren Sara Meidell kom ut med sin självbiografiska bok ”Ut ur min kropp” år 2022 kritiserades hon

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-ger-djupare-forstaelse-av-drivkraften-bakom-atstorningar - 2025-09-02

Boris Magnusson, professor i datavetenskap, ser till att fler av sjukvårdens IT-system "talar" med varandra så att fler kan vårdas hemma. Ny, unik IT-teknik underlättar för de cancerpatienter i Skåne som vill vårdas hemma. Projektet som drivs av Lunds Tekniska Högskola och Region Skåne får nu fortsatt finansering med drygt 13 miljoner kronor från Vinnova. - Nu ska vi utvidga projektet till även om

https://www.lu.se/artikel/fler-cancersjuka-kan-vardas-hemma - 2025-09-02