Publicerad 3 mars 2009 - Det är ett vanligt missförstånd att de som redan har typ 1 diabetes inte skulle ha nytta av ett fungerande diabetesvaccin. Stoppar vi immunsystemets angrepp på insulincellerna växer nybildade celler successivt fram och börjar producera insulin, säger Åke Lernmark. Många försök att stoppa immunsystemets angrepp på de insulinproducerande cellerna som leder till typ 1 diabete

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ett-fungerande-diabetesvaccin-skulle-ocksa-bota - 2025-06-01

Publicerad 4 mars 2009 Om några veckor börjar de första barnen vaccineras med GAD. Förhoppningen är att GAD ska hejda den sjukdomsprocess som leder till typ 1 diabetes. Det är första gången GAD-vaccinet testas på barn som har hög risk att insjukna men ännu inte gjort det. Högriskbarnen har dels en ärftlig risk för diabetes, dels antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna, vilket är ett te

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gront-ljus-diabetesvaccin-till-friska-hogriskbarn - 2025-06-01

Publicerad 6 mars 2009 Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling. En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.Förlegade begreppUndersökningen visar oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammelmormor-far-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-ratt-diagnos - 2025-06-01

Publicerad 9 mars 2009 Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekterade. Bland icke-diabetiker långt färre. Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-virus-bakom-saval-typ-1-som-typ-2-diabetes - 2025-06-01

Publicerad 11 mars 2009 Effektiva men ännu okända mekanismer neutraliserar den höga ärftliga risk för typ 2 diabetes som bärare av många riskgener har förutsatt att de har hög insulinkänslighet. En möjlig förklaring är att riskgenerna bara slår igenom när insulincellerna stressas av motsatsen, insulinresistens. Den ärftliga komponenten för typ 2 diabetes är stor. Ett exempel är att om en i ett par

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinkansliga-skyddas-mot-riskgenernas-skadliga-verkan - 2025-06-01

Publicerad 13 mars 2009 En ny undersökning ger starkt stöd åt rådet till diabeteskvinnor som planerar att skaffa barn att de ska hårdsatsa på ett så normalt blodsocker som möjligt redan innan de blir gravida. Risken att barnet föds missbildat ökar markant ju högre blodsockret är. De danska forskarna som hade tillgång till blodsockervärdet (HbA1c, ett värde på den genomsnittliga blodsockernivån und

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-farliga-fostret - 2025-06-01

Publicerad 16 mars 2009 Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.Kandidat för n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-inte-kan-bli-fet - 2025-06-01

Publicerad 17 mars 2009 Jämfört med den som är normalviktig dör den måttligt fete två till fyra år tidigare. Den sjukligt fete förlorar åtta till tio år i förväntad livslängd. Idealvikten för den som vill leva länge är ett Body Mass Index, BMI, (se nedan) mellan 22,5 och 25. Som måttlig fetma räknas ett BMI mellan 30 och 35 och som sjuklig fetma, ett BMI mellan 40 och 45. Alla värden över idealvik

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetma-forkortar-livet - 2025-06-01

Publicerad 20 mars 2009 Sedan länge är komjölk till små barn en misstänkt igångsättare av det autoimmuna angrepp som kan leda till typ 1 diabetes. Nu frikänner en stor finsk undersökning helt komjölken. Diabetesrisken ökar inte. Många faktorer i omgivningen står på de misstänktas lista för att trigga igång immunsystemet mot de insulinproducerande betacellerna. En av dem är sedan länge komjölksprot

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vallingen-friad-fran-misstankar - 2025-06-01

Publicerad 23 mars 2009 En molekylär strömbrytare som styr graden av insulinresistens kan bli måltavla för nya läkemedel riktade direkt mot insulinets dåliga effekt ute i kroppen. Fyndet, vilket är gjort hos feta möss, kan vara en del av den bakomliggande förklaringen till att övervikt och fetma så intimt hänger samman med insulinresistens, det vill säga att vävnaderna ute i kroppen blir mer eller

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanism-bakom-insulinresistens-upptackt - 2025-06-01

Publicerad 24 mars 2009 Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att ta upp frågan om att öka kalciumintaget med sin läkare. Man

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2025-06-01

Publicerad 27 mars 2009 Barn som växer snabbt på längden har stort tycke för godis, läsk och annat sött. Suget är befogat och när tillväxten avtar minskar begäret. - Detta är den först visade länken mellan ett sug efter socker och ett biologiskt behov, säger Danielle Reed, forskare på Monell Chemical Senses Center i Washington i ett pressmeddelande om undersökningen.Barn gillar godisBarn i många o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnens-sockersug-biologiskt-berattigat - 2025-06-01

Av annika [dot] persson [at] ses [dot] lu [dot] se (Annika Persson) - publicerad 22 januari 2025 2000 var ett år fyllt av förändring och framtidstro. Öresundsbron invigdes, Nokias mobiltelefon 3310 lanserades och det var CD-skivans storhetstid. Millenniefirandet markerade starten på ett nytt kapitel och på Lunds universitet togs beslutet att etablera Campus Helsingborg. 2025 blir ett jubileumsår m

https://www.ses.lu.se/artikel/jubileumsar-pa-campus-helsingborg - 2025-06-01

Av julia [dot] luttrup [at] ch [dot] lu [dot] se (Julia Luttrup) - publicerad 4 februari 2025 Foto: Helsingborg.se. Hur kan forskning stärka Helsingborgs utveckling och möta framtidens utmaningar? Tre forskningsprojekt vid Institutionen för tjänstevetenskap har nu beviljats medel från stadens forsknings- och utvecklingsfond för 2025. Tillsammans med fyra andra projekt delar de på totalt 4,6 miljon

https://www.ses.lu.se/artikel/nya-forskningsprojekt-som-beviljats-medel-fran-helsingborgs-stad - 2025-06-01

Av annika [dot] persson [at] ses [dot] lu [dot] se (Annika Persson) - publicerad 7 februari 2025 Stora teatern i Göteborg. Foto: David Castor, Wikimedia Commons. Komplexa utmaningar möter möjliga lösningar – det är slutsatsen i en ny utredning om hyror för kultursektorn, utförd av Katja Lindqvist, docent vid Institutionen för tjänstevetenskap, på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. U

https://www.ses.lu.se/artikel/utredning-om-hyressattning-belyser-losningar-och-utmaningar-kultursektorn - 2025-06-01

Av annika [dot] persson [at] ses [dot] lu [dot] se (Annika Persson) - publicerad 11 februari 2025 Umarell och Soft girl är två uppmärksammade ord från den senaste nyordslistan som Institutet för språk och folkminnen släpper varje år. Med på listan fanns ett annat ord – Mittokrati – som myntades i arbetet med en bok om administration och var en del av flera debatter under förra året. Johan Alvehus

https://www.ses.lu.se/artikel/bakom-begreppet-mittokrati - 2025-06-01

Av annika [dot] persson [at] ses [dot] lu [dot] se (Annika Persson) - publicerad 13 februari 2025 En ny antologi utforskar hur avfall – i alla dess former – kan vara en oväntad men kraftfull utgångspunkt för att förstå och ifrågasätta dagens samhälle. Professor Hervé Corvellec är redaktör och har även bidragit med kapitel i boken. Antologin, Waste as a Critique, använder avfall för att förstå och

https://www.ses.lu.se/artikel/granska-samhallet-genom-avfall-ny-antologi-med-herve-corvellec - 2025-06-01

Av annika [dot] persson [at] ses [dot] lu [dot] se (Annika Persson) - publicerad 20 februari 2025 Bornholm. Foto: Artem Shuba, Unsplash.com. Turismens påverkan på lokala samhällen och deras ekosystem är en ständig utmaning. Det gäller resan dit, men också när vi äter, övernattar och deltar i aktiviteter på destinationen. I ett nytt projekt finansierat av Europeiska unionen kommer 15 partners från

https://www.ses.lu.se/artikel/nytt-eu-projekt-soker-efter-losningar-till-hallbar-turism - 2025-06-01

Av annika [dot] persson [at] ses [dot] lu [dot] se (Annika Persson) - publicerad 21 februari 2025 Foto: Jon Tyson, Unsplash.com I en ny avhandling av Aurimas Pumputis undersöks hur tillit och kontroll fungerar mellan gäster och värdar på peer-to-peer-plattformar som Airbnb. Studien fokuserar på hur dessa relationer formas i digitala miljöer och hur plattformar använder informationsteknologi för at

https://www.ses.lu.se/artikel/tillit-och-kontroll-i-gastvard-relationer - 2025-06-01

Av annika [dot] permevik [at] ses [dot] lu [dot] se (Annika Permevik) - publicerad 21 mars 2025 Den 21 mars var det dags för festligheter på Institutionen för Tjänstevetenskap när doktorand Réka Tölg 21 spikade sin doktorsavhandling, ”The (im)possibilities of circular consumption : Producing and performing circular clothing consumption in retail and household settings ”. Réka ska försvara sin avha

https://www.ses.lu.se/artikel/reka-tolg-spikade-sin-avhandling - 2025-06-01