Search results

Du är professor i miljöstrategi vid Campus Helsingborg, och har det senaste året deltagit i en allt mer intensiv debatt i både tv, radio och tidningar om Sveriges sopförbränning. Torleif Bramryd. Foto: K G Pressfoto Varför bör vi inte elda upp våra sopor? – Genom de stora satsningarna på sopförbränningsanläggningar på senare år har vi skapat ett farligt avfall av något som egentligen inte skulle b

https://www.lu.se/artikel/halla-torleif-bramryd-om-att-inte-elda-upp-sopor - 2025-11-24

Ryssland håller som bäst på att modernisera och strålsäkra sin hälso- och sjukvård. För att lyckas tar man hjälp av Lunds universitet. Aleksandr Vodovatov har en nyckelroll i arbetet med en nationell riktlinje för röntgenstrålning på ryska sjukhus. Sitt forskningsprojekt genomför han delvis vid Lunds universitet. Många personer i Ryssland röntgas betydligt fler gånger än vad vi gör i Sverige. Blan

https://www.lu.se/artikel/han-ska-stralsakra-rysslands-sjukvard - 2025-11-24

Certec, avdelningen för rehabiliteringsteknik vid LTH, är kanske den grupp vid Lunds universitet som jobbat längst och mest med brukarmedverkan. Fast själva har de egentligen aldrig talat om brukare eftersom ordet leder tankarna fel, anser de. Charlotte Magnusson. – Ordet brukare ger en bild av att användningen är personens enda uppgift i livet. Du är inte människa, du är brukare. Dessutom låter d

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-fa-berorda-manniskor-tidigt-i-forskningen - 2025-11-24

Tala om vad ni behöver så ska vi på Socialhögskolan ordna det. Detta storstilade löfte kom från ingen mindre än skolans rektor Staffan Blomberg. I den överförtjusta publiken satt ett hundratal socialsekreterare, kommunala utvecklingsledare och politiker som bjudits in för att samarbeta kring Socialhögskolans utbildningsutbud. Studierektor Leili Laanemets var en av initiativtagarna till att bjuda i

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-mjukare-overgang-mellan-studier-och-arbete - 2025-11-24

I år tioårsjubilerar Socialhögskolans mobiliseringskurs som ges för blivande socionomer och uppdragsstudenter från olika brukarorganisationer. Kursen har blivit en succé. Under årens lopp har de kursansvariga Cecilia Heule och Arne Kristiansen tagit emot många priser för sin metodik och konceptet har spritt sig till flera europeiska länder. Cecilia Heule saknade brukarperspektivet i utbildningen n

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-brukarerfarenheter-tas-tillvara-i-kurs-pa-socialhogskolan - 2025-11-24

– Forskningsetiken blir extra viktig när det gäller brukarmedverkan, inte minst när det gäller psykiatrin. Det är ju ett känsligt område där alla har egna synpunkter, menar lektorn i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning Bengt Svensson. Att en pensionär intervjuar andra äldre om hur de upplever en viss trafikmiljö är ganska okomplicerat. Mer komplicerat blir det när en person med egen erfarenh

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-viktigt-med-etiken-vid-brukarmedverkan-inom-psykiatrin - 2025-11-24

– Vi arbetar mer och mer med olika former av brukarmedverkan. Det finns mycket att vinna med att ta med brukarna, men visst finns det utmaningar också, säger professor Susanne Iwarsson. Hon leder forskningscentret CASE, som handlar om bra miljöer för äldre människor. Forskningscirklarna med äldre har genererat många användbara förslag till forskarna vid CASE. Universitetslektor Eva Månsson Lexell

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-pensionarer-bidrar-till-forskning-om-battre-miljoer-aldre - 2025-11-24

”Brukarmedverkan” är ett ord som allt oftare dyker upp i forskningssammanhang. Men vad innebär egentligen brukarmedverkan, vad är vinsterna med att dra in brukarna, och vad är de möjliga nackdelarna? LUM reder ut begreppen och ger några exempel från LU. Äldre bidrar med åsikter på forskningen vid CASE. Grundtanken med brukarmedverkan är att stärka den grupp människor som en viss forskning gäller:

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-sa-funkar-det - 2025-11-24

Projektrapporterna på masterkursen ”Livsmedelsteknik och nutrition” vid LTH har blivit bättre – tack vare en idrottspsykolog! – Vänta vänta, kom hit! Och sen så går du under där, bra, och nu kan du hoppa… instruerar Daniela Chiang och brister ut i skratt när kursaren Malaley Rahmani snavar och trillar ihop i en fnissig hög på golvet. Studenter i livsmedelsteknik övar numera gruppdynamik, något som

https://www.lu.se/artikel/virrvarr-battre-gruppdynamik - 2025-11-24

Förre universitetskanslern Lars Haikola har utrett hur utbildningsutbudet i högskolan matchat studenternas, arbetslivets och samhällets behov de senaste tjugo åren. Utredningen som Lars Haikola har lett heter ”Högre utbildning under tjugo år” och hittas på Regeringskansliets hemsida. Foto: Gunnar Menander Hyfsad balans mellan utbildningsutbud och efterfrågan. Studenternas efterfrågan styr. Det fun

https://www.lu.se/artikel/listan-lars-haikola-om-utbildningens-utveckling - 2025-11-24

– Om vi tänkte på alla kurser som distanskurser skulle vi lättare se vad som kan förmedlas över nätet – exempelvis filmade föreläsningar – och vad som fungerar bäst i verkliga möten mellan studenter och lärare. Det menar Björn Badersten som fick studenternas pedagogiska pris 2015. Björn Badersten fick studenternas pedagogiska pris 2015. Hur fungerar den nya generationen studenter? Och klarar unive

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-bejaka-googlegenerationens-informationskompetens - 2025-11-24

Elza Dunkels forskar om barn och ungas internetanvändande och nätkulturer. Hon upprörs över att det finns så mycket tyckande runt ungas internetvanor som inte alls bygger på forskning, och hon deltar mycket aktivt i samhällsdebatten via olika medier. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Vad kan en 19-åring som inte vi kan? – Främst är de vana att navigera i komplexa oc

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-utnyttja-studenternas-webbkunskaper - 2025-11-24

– Universitetets enda chans att klara de framtida utmaningarna är att rationalisera campusundervisningen och börja använda mooc-kurser och undervisning på nätet i större utsträckning. Då kan vi utbilda fler med bibehållen kvalitet. Mooc-pionjärerna ska vi hand om – de försöker utveckla och hämta hem ny pedagogisk kunskap och positionera universitetet, säger LTH-professorn Per Ödling. Per Ödling är

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-ta-hand-om-mooc-pionjarerna - 2025-11-24

Jesper Falkheimer heter Sveriges första professor i strategisk kommunikation. Professuren är placerad vid den nya institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet, Campus Helsingborg. – Intresset för kommunikationsfrågor har ökat radikalt de senaste decennierna inom alla sektorer. Syftet med professuren är att bidra med ny forskning om organisationer och samhälle ur ett kommunikati

https://www.lu.se/artikel/sveriges-forsta-professor-i-strategisk-kommunikation - 2025-11-24

– Vi hejar på dem som arbetar med mooc-kurser. Men i dagsläget ser jag, som ansvarig för universitetet som helhet, ingen annan möjlighet än att avvakta med nya mooc-kurser tills de juridiska och formella frågorna är utredda, säger prorektor Eva Wiberg, ordförande i Utbildningsnämnden. Eva Wiberg, prorektor vid Lunds universitet sedan maj 2012. Utbildningsnämndens nej till Miljöinstitutets ansökan

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-vi-backar-inte-om-e-larande - 2025-11-24

Medan Miljöinstitutet fick avslag på att skapa en ny klimat-mooc om hållbara städer, har en annan klimat-mooc med lundaforskare seglat upp på nätet – under tysk flagg. Bakom ligger gästforskaren Angela Oels. Hennes tidigare hemuniversitet Hagen är huvudproducent, medan Lunds universitets roll tonats ner efter signalerna från Utbildningsnämnden. Gästforskaren Angela Oels i trailern för mooc-kursen

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-lu-tonar-ner-sin-roll-i-mooc-samarbete-med-tyskt-universitet - 2025-11-24

Tre mooc-kurser till att börja med, på sikt gärna fler och minst en per fakultet. Så lät det i Utbildningsnämnden för ett par år sedan. Men nu har man fått kalla fötter och sagt nej till en ny klimat-mooc i väntan på en statlig utredning. Pionjärerna på Internationella miljöinstitutet är besvikna, men kör på ändå. Stopp för mooc-loket? – Utbildningsnämnden verkar ha dålig koll på 2000-talets utbil

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-utveckling-med-forhinder - 2025-11-24

Nu ska UB:s specialsamlingar synliggöras. I ett projekt har delar av det De la Gardieska arkivet digitaliserats för att lättare vara tillgängligt för studenter som letar uppsatsämnen, men också för lärare, forskare och andra historiskt intresserade. Historikerna Joachim Östlund och Anna Nilsson Hammar vill synliggöra UB:s specialsamlingar. Genom olika inspirerande teman som brott och straff, drömm

https://www.lu.se/artikel/ny-webbguide-visar-upp-ubs-specialsamlingar - 2025-11-24

– Hysch … Nu börjar det! Barnen smyger försiktigt in och möts av forskaren Elisabeth Einarsson som den här morgonen ska berätta om dinosaurier på bibliotek Väster i Lund. Elisabeth Einarsson berättar om dinosaurier för barn på bibliotek Väster i Lund. – Här får du låna en liten burk och ett musselskal av mig, säger hon och delar ut små färgade plastburkar med sand i till barnen. – Blunda nu och lå

https://www.lu.se/artikel/pa-upptacktsfard-bland-dinosaurier - 2025-11-24

– Vi måste bli mycket bättre på att aktivt driva människorättsfrågor i samhällsdebatten. Det säger Morten Kjaerum som sedan i våras är ny föreståndare för Raoul Wallenberg-institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Hans mål är att göra institutet mer synligt: inom universitetet, lokalt, nationellt och internationellt. Morten Kjaerum är sedan i våras ny föreståndare för Raoul Wallenbe

https://www.lu.se/artikel/raoul-wallenberg-institutet-ska-bli-synligare-i-debatten - 2025-11-24