Search results

De flesta känner till blodgrupperna A, B, AB och O samt att man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men totalt finns det 367 blodgrupper, som kan spela roll vid en blodtransfusion. Och siffran förändras ständigt när nya blodgrupper upptäcks. På blodkroppens yta sitter proteiner och kolhydrater som i stort sett är likadana för alla människor. De skyddar oss från bakterier och sjukdomar samt transporter

https://www.medicin.lu.se/artikel/ett-pusslande-med-sallsynta-blodgrupper - 2025-09-27

Blodet som flyter i våra ådror består till ungefär hälften av röda och vita blodkroppar och av blodplättar, eller trombocyter som de även kallas. Den andra hälften utgörs av en vätska som kallas blodplasma. Forskare som intresserar sig för blodets olika komponenter riktar sällan blicken mot trombocyterna, även om intresset ökat de senaste åren. Men Oonagh Shannon, biomedicinare och forskare inom i

https://www.medicin.lu.se/artikel/trombocyter-blodets-doldisar - 2025-09-27

Personer som besökt en psykiatrisk akutmottagning minst fem gånger på ett år utgör en liten men komplex patientgrupp. Såväl personerna själva som vårdpersonalen vittnar om behov att få hjälp att få till en fungerande vardag och därmed kunna minska det psykiatriska lidandet. Manuela Schmidt, som nyligen disputerat på ämnet vid Lunds universitet, ser ett måste i en integrerad vårdmodell som utgår fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/tydliga-och-komplexa-behov-hos-personer-som-ofta-uppsoker-psykiatrisk-akutmottagning - 2025-09-27

Högt blodtryck skadar våra blodkärl. Det skadar också vårt hjärta, vår hjärna och våra njurar. Ett högt blodtryck ökar också risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Exakt varför högt blodtryck är farligt vet man dock inte. – Skälet till det är att vi länge haft effektiva blodtryckssänkande mediciner, och då har det inte betraktats som angeläget att ta reda på hur skadorna på blodkärlen upps

https://www.medicin.lu.se/artikel/hogtryck-pa-blodigt-allvar-karlforskare-vill-intensifiera-jakten-pa-orsakerna - 2025-09-27

I kölvattnet av en skada i det främre korsbandet i knät uppstår ofta försämrad rörelsekvalitet. Att mäta rörelseförmågan bland dessa patienter har hittills inte följt någon standard, och den kostsamma 3D-apparatur som kan mäta rörelsekvaliteten på ett tillförlitligt sätt når inte patienterna i kliniken. Men i en ny avhandling vid Lunds universitet presenterar Jenny Älmqvist Nae ett noggrant utprov

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-avhandling-sa-kan-rorelsekvalitet-bedomas-efter-knaskada - 2025-09-27

För att vi ska må bra behöver kroppens blodflöde fungera och ge syre och näring till kroppens övriga organ. Blodet behöver rensas och goda kolesterolnivåer upprätthållas. Ett friskt blod behöver också en bra produktion av vita blodkroppar, röda blodkroppar och trombocyter, de ämnen som skapar vårt blod. Man kan ju undra om det vi äter också påverkar vår blodhälsa? Ett friskt blod kan motverka viss

https://www.medicin.lu.se/artikel/gar-det-att-ata-sig-till-ett-friskare-blod - 2025-09-27

Vem som helst kan få en blodpropp och ärftliga faktorer kan spela en roll. Livsstilsfaktorer som stillasittande, rökning och övervikt kan öka risken. Upp till tio procent av befolkningen drabbas under sin livstid av en blodpropp. Men vad är en blodpropp och går de att undvika? En blodpropp, eller så kallad venös trombos, uppstår när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-ar-en-blodpropp-och-varfor-far-somliga-det - 2025-09-27

Madeleine Durbeej-Hjalt, professor på Lunds universitet och prefekt för institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, har av Vetenskapsrådets styrelse utsetts till ny huvudsekreterare för ämnesrådet medicin och hälsa. Madeleine Durbeej-Hjalt, hur känns det?– Jag är tacksam och ödmjuk inför den här uppgiften. Och lite nervös.Att vara huvudsekreterare för ämnesrådet medicin och hälsa är ett v

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-blir-ny-huvudsekreterare-pa-vetenskapsradet - 2025-09-27

Forskningsprojektet COVID Symptom Study vid Lunds universitet är nu inne på sin sjätte vecka. Studien har nu tillräckligt med underlag från personer i åldern 70–79 år för att kunna inkludera även denna åldersgrupp i analyserna av smittläget i Sverige samt i de kartor som presenteras på studiens hemsida (fr.o.m. 2 juni ingår åldrarna 20–79 år i samtliga analyser). – Det är mycket glädjande att vi n

https://www.medicin.lu.se/artikel/veckans-nyheter-fran-covid-symptom-study-nu-med-tillrackligt-underlag-fran-personer-70-79-ar - 2025-09-27

Hallå där Göran Jönsson, professor som forskar på melanom! På tre veckor har tre av dina doktorander disputerat. Hur känns det? Adriana Sanna disputerade 20 maj, Shamik Mitra den 26 maj och Rita Cabrita den 10 juni. Hur kommer det sig att det blev tre på nästan samma gång?– Alla tre blev antagna samtidigt genom ett europeiskt nätverk, MELGEN, som fått Mari Curie-anslag. Mina doktorander var tre av

https://www.medicin.lu.se/artikel/3-disputationer-pa-3-veckor - 2025-09-27

Diamond- Blackfans anemi (DBA) är en allvarlig men ovanlig blodbristsjukdom där en defekt i benmärgens blodstamceller gör att de röda blodkropparna inte utvecklas normalt. Personer med DBA blir därför ofta beroende av blodtransfusioner livet ut. Sedan många år tillbaka har lundaforskare försökt hitta ett sätt att med hjälp av genterapi ersätta den förstörda genen, så att patientens egna blodstamsc

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-gen-istallet-blodtransfusioner - 2025-09-27

Bakgrunden till att en stamcellsdonator eftersöks är nästan alltid en malign blodsjukdom, som olika former av leukemi. De flesta säger ja direkt – självklart vill jag försöka rädda livet på mitt syskon. Men att donera stamceller är så mycket mer än en livräddande insats och medicinsk överföring av nödvändiga celler. Den känslomässiga insatsen är ofta hög, och donationen kan väcka stora existentiel

https://www.medicin.lu.se/artikel/livraddande-och-existentiellt-omvalvande-nar-syskon-donerar-stamceller - 2025-09-27

Den nationella 7 Tesla-anläggningen, med Sveriges kraftfullaste magnetkamera, blev högt rankad i Vetenskapsrådets senaste behovsinventering. Detta innebär att infrastrukturen har goda chanser till förnyad finansiering VR:s kommande infrastrukturutlysning i höst. Anläggningen, som finns vid Lund University Bioimaging Center (LBIC) sedan 2015, används för att studera anatomi, metabola funktioner och

https://www.medicin.lu.se/artikel/vind-i-seglen-supermagnetkameran-i-lund - 2025-09-27

En hög blå dag i Västra Hamnens gränder. Virrvarr av svartvita svansar, nosar och skall gör vaktplikt i radhusdörren. Husse, professor i immunologi Tomas Leanderson, hyssjar, förmanar, välkomnar till köksbordet, kaffe. Om bara några dagar blir denne fullmaktsprofessor, en av de sista vid Medicinska fakulteten, en fri man, efter en livslång kärleksaffär med immunologin. Två stunder på dagen är gyll

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-av-de-sista-ut-av-den-gamla-stammens-professorer - 2025-09-27

Det är stora variationer mellan olika arters lungor, vilket begränsar möjligheten att studera hur en covid-19-infekterad lunga svarar på olika läkemedel. Det hoppas Darcy Wagner nu lösa med hjälp av en human lungvävnadsmodell. SARS-CoV-2 infekterar cellerna i luftvägarna, via de så kallade ACE-receptorerna. De humana lungorna skiljer sig mycket åt från andra arter, vilket försvårar när forskare vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/covid-19-behandling-soks-i-studier-pa-human-lungvavnadsmodell - 2025-09-27

Över hela världen pågår nu intensiv forskning om covid-19. Bara under första veckan i maj i år publicerades 4 000 vetenskapliga artiklar om sjukdomen – en mängd som gör det svårt för vårdpersonal, beslutsfattare och forskare att hålla sig uppdaterad. Sonja Aits och hennes forskargrupp utvecklar nu textanalysverktyg som använder artificiell intelligens för att hitta relevant information. – Det finn

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-ska-hitta-ratt-bland-all-covid-forskning - 2025-09-27

Fortfarande är okunskapen stor kring varför vissa som drabbas av covid-19 utvecklar allvarligt sjukdomstillstånd medan andra får en mildare variant av sjukdomen. I detta forskningsprojekt kartlägger därför forskarna vilka risk- och friskfaktorer som är kopplade till insjuknande i covid-19. Blod- och sekretprover från alla patienter som söker vård för misstänkt covid-19-infektion på akutmottagninga

https://www.medicin.lu.se/artikel/markorer-som-paverkar-sjukdomsforloppet-vid-covid-19 - 2025-09-27

Vår kropp har en hel repertoar av antikroppar som hjälper immunförsvaret att känna igen ämnen som är på väg att infektera kroppen. Ett stort problem är att vårt immunförsvar inte känner igen viruset som orsakar covid-19. Pontus Nordenfelt och hans kollegor kommer därför studera antikroppar från tillfrisknade patienter för att med hjälp av dessa ta fram nya behandlingar. Piggarna på ytan av SARS-Co

https://www.medicin.lu.se/artikel/monoklonala-antikroppar-som-behandling-vid-svar-covid-19-sjukdom - 2025-09-27

För att kunna studera hur covid-19 utvecklas över tid i befolkningen upprättas nu en biobank med stöd från SciLife Lab. Projektet är ett samarbete mellan Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Medicinsk service i Region Skåne. Med hjälp av de kliniska proverna som kommer att ingå i biobanken vill forskarna bland annat undersöka hur virusets utveckling påverkas beroende på hur allvarligt

https://www.medicin.lu.se/artikel/upprattar-en-biobank-med-kliniska-prover-som-ror-covid-19 - 2025-09-27

SciLifeLab har tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse under våren lanserat ett omfattande nationellt program med 67 forskningsprojekt kring covid-19. Syftet är att bekämpa coronapandemin och sammanlagt får projekten dela på 50 miljoner kronor. Vid Lunds universitet har sex forskningsprojekt fått del av anslaget. - Många av våra forskare har snabbt ställt om sin forskning för att på b

https://www.medicin.lu.se/artikel/flera-lundaforskare-bekampar-covid-19-med-stod-fran-scilifelab - 2025-09-27