Search results

Den 14 juli öppnar flertalet utbildningar upp för sen anmälan för den som gick miste om vårens ansökningsperiod. Enligt fackförbundet Naturvetarna är de flesta bedömare eniga om att naturvetares arbetsmarknad är exceptionellt god och att den kommer att stå stark fram till 2030. Efterfrågan på naturvetare ökar i takt med den tekniska utvecklingen och den gröna omställningen. I fackförbundet Naturve

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidsyrken-inom-naturvetenskap - 2025-12-15

Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-12-15

Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som går stick i stäv med den vedertagna bilden av torkan som startskott för migrationen. När kriget i Syrien bröt ut 2011 hade landet under två till t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2025-12-15

Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odlade grödor. När de gör det kan de skad

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-12-15

Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdomsförlopp som ofta går ödesdigert snabbt. G

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-12-15

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i stjärtfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-12-15

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, utmärkte sig i Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution. Med en biodlingsbild från Guinea drog Roa längsta strået i tävlingskategorin ”Protecting the Planet”. Grattis till priset Roberto. Hur känns det? – Tack. Jag är så klart väldigt glad. Med tanke på den pågående miljökrisen är det en sann ära att mina bilder kan illustr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-forskare-prisad-i-prestigefylld-tavling - 2025-12-15

Daniel Conley, professor i biogeokemi på geologiska institutionen, tilldelas Björn Carlsons Östersjöpris tillsammans med Jacob Carstensen, professor vid Aarhus universitet. De får priset på tre miljoner kronor för sina innovativa forskningsinsatser för Östersjöns miljö. Daniel Conley har sedan flera år drivit ett stort projekt, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som kretsar kring

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-belonas-med-fint-ostersjopris - 2025-12-15

Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sätt som tidigare inte varit känt. Byggnader, transportmedel, konstverk och musikinstrument – nästan överallt i samhället stöter vi på metalliska material. Det som begränsar liv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2025-12-15

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-12-15

När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds universitet visar att fåglars aktivitet minskar i upp till tre veckor när de blir sjuka – något som faktiskt kan innebära skillnad mellan liv och död. Forskarna mätte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-12-15

Två forskare vid biologiska institutionen, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekologi samt en kartläggning av könskromosomers utveckling. Milda Pucetaite Forskare i mikrobiologisk ekologi. Får anslag för projektet "Tracing single-cell scale chemical signaling between

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-forskare-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-12-15

Under fem år kommer en rad gästprofessorer och internationellt rekryterade unga forskare att knytas till kemiska institutionen. Dessutom ska en forskarskola skapas. Satsningen heter COMMONS och har fått 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det nya excellenscentret ska ledas av Lundaforskarna Emma Sparr, Sara Linse och Martin Malmsten, även verksam vid Köpenhamns universitet, samt Chalmersforsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-center-ska-sporra-den-breda-kemiforskningen - 2025-12-15

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör. Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns ab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-12-15

Vad händer den dagen antibiotikan slutar att fungera? Hur ser livet i en post-antibiotisk tid egentligen ut? Den 14 oktober diskuterar forskare från en rad olika discipliner vid Lunds universitet hur en framtid utan antibiotika skulle kunna se ut och delar med sig av den senaste forskningen inom området. Antibiotika är i dag en etablerad och effektiv behandlingsform mot infektioner, den utgör ett

https://www.pi.lu.se/artikel/nar-antibiotikan-slutat-att-fungera - 2025-12-15

Den 13 oktober möts nationella och internationella forskare för att dela med sig av den senaste forskningen och diskutera den nya gentekniken, CRISPR/Cas9, påverkan på samhället. Forskare såväl som intresserad allmänhet är välkomna att följa symposiet online. Det var bara några år sedan som Emanuelle Charpentier och Jennifer Doudna skapade ett av genteknologins skarpaste verktyg - den genetiska sa

https://www.pi.lu.se/artikel/nobelprisad-genteknik-i-fokus-symposium-vid-lunds-universitet - 2025-12-15

Invigningstal vid utställningen ”Embracing the Future” av Patricia Piccinini, Borås konsthall, den 8 februari 2020 Tack för att ni inbjudit oss från Pufendorf-Temat CRISPRideas – Genome Editing Technologies att bidra till invigningen av Patrica Piccininis utställning. Pufendorfinstitutet är ett tvärvetenskapligt institut inom Lunds universitet med syfte att stimulera till samarbete mellan forskare

https://www.pi.lu.se/artikel/crispr-i-vetenskap-och-konst - 2025-12-15

Vad händer i mötet mellan natur, konst och människor? Detta undersöker utställningen Förtroligheter, som just nu visas i trädgården utanför Pufendorfinstitutet. Utställningen som vill bidra till att nå ett mer hållbart samhälle genom konstens möjligheter att inspirera till samtal om relationen mellan människa, kultur och natur, visades under sommaren på Botaniska trädgården i Lund, men gör nu ett

https://www.pi.lu.se/artikel/utstallning-om-biologisk-mangfald-visas-pa-pufendorfinstitutet - 2025-12-15

Med den senaste tidens uppmärksamhet på "invasiva främmande arter" befinner sig växter nu i centrum för en ny samhällsdiskussion.  Inom Temat Perspektiv på invasiva arter vid Pufendorfinstitutet undersöker forskare från en rad olika discipliner hur allmänheten och olika experter ser på växter i såväl privata trädgårdar som i offentliga miljöer som till exempel parker, allmänningar, skog och hav. F

https://www.pi.lu.se/artikel/forskare-soker-perspektiv-pa-invasiva-vaxter - 2025-12-15

Det pratas alltmer om en ökad politisk polarisering. Men finns det belägg för att polariseringen ökar, vilka är orsakerna, och vad är skillnaderna mellan USA och Sverige? Dessa frågor undersöker det aktuella Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet. Ökad polarisering behöver nödvändigtvis inte vara av ondo, menar forskarna och Temamedlemmarna Nils Gustafsson och Anamaria Dut

https://www.pi.lu.se/artikel/de-undersoker-politisk-polarisering-pa-natet - 2025-12-15