Search results

Crafoordska stiftelsen anslår 41,3 miljoner till vetenskaplig forskning och mest pengar får Lunds universitet med 36 miljoner kronor. Mest gick till teknik/naturvetenskap, därefter medicin och  så till de ”torra” områdena humaniora/samhällsvetenskap/ekonomi/juridik . Kerstin Enflo fick 1,3 miljoner till sitt projekt i ekonomisk historia. Foto: Apelöga Det största anslaget, 1,3 miljoner kronor, gic

https://www.lu.se/artikel/crafoordskt-guldregn-over-lundaforskare - 2025-10-13

Luften finns – om man pumpar ut den dör den lilla fågeln i glaskupan! Och om man skapar högt tryck med eld och ånga och finurlighet kan man driva starka maskiner. Sådana sensationella nyheter nådde mänskligheten på upplysningstiden under det tidiga 1700-talet. Eva Björklund och och Skotte Mårtensson. Sedan i våras visas en ny utställning på Malmö Museum kring Triewaldska samlingen från Fysicum. So

https://www.lu.se/artikel/fysikinstrument-fran-1700-talet-visas-i-malmo - 2025-10-13

Under det gångna läsåret har universitetet vässat sin förmåga att rekrytera personal. En kurs avslutades i maj, där 30-talet nya certifierade rekryteringsspecialister fick diplom på sin nya kompetens. De representerar alla universitetets fakulteter. De flesta deltagarna är personalsamordnare och alla har personalrekrytering som en av sina arbetsuppgifter. Ett förhandskrav är att man har PA-utbildn

https://www.lu.se/artikel/certifierade-rekryterare-proffsigare-pa-att-hitta-personal - 2025-10-13

Ont om pengar för att förbättra arbetsmiljön eller allt för små anslag till forskning? Att ansvara för ekonomin på en institution under tre år är ingen enkel uppgift. Trots det var det god stämning när nyblivna chefer och prefekter tog sig an uppdraget. För egentligen var det inte så allvarligt - det var ju faktiskt bara ett spel… Foto: Fredrik Bröndum I våras anordnades de första ekonomispelen so

https://www.lu.se/artikel/spel-lar-nya-prefekter-skota-ekonomin - 2025-10-13

Bo Johnson är glad över att denna gång få promoveras i Domkyrkan. För femtio år sedan var Lundadomen stängd för renovering, och 1963 års doktorer fick hålla till godo med AF. Under mellantiden har dock den nyblivne jubeldoktorn själv varit promotor i Domkyrkan – då i egenskap av professor i Gamla testamentets exegetik och prefekt för dåvarande Teologiska institutionen. Bo Johnson är en av årets 22

https://www.lu.se/artikel/promoverades-igen-efter-femtio-ar-denna-gang-i-domkyrkan - 2025-10-13

Två heltidsanställda tekniker hjälper biologiforskare att förverkliga nya finurliga sätt att samla in data om hur djur förflyttar sig. Tack vare exempelvis små datachips, trådlös överföring och nanoteknik kan forskarna få fram banbrytande resultat. Arne Andersson och Johan Bäckman är tusenkonstnärerna bakom forskningen i projektet CAnMove. Vi går genom en av korridorerna på Ekologihusets tredje vå

https://www.lu.se/artikel/teknikerna-bakom-mojliggor-forskningen - 2025-10-13

Satsningen på ett eget tekniklabb. Utveckling av ny utrustning. Gränsöverskridande samarbeten. Det är centrala framgångsfaktorer, menar professor Susanne Åkesson, koordinator för CAnMove, som nu står inför sin halvtidsutvärdering. Susanne Åkesson arbetar gränsöverskridande i CAnMove. Forskningen inom CAnMove beviljades Linnéstöd 2008. Susanne Åkesson, programmets koordinator, känner sig nöjd med h

https://www.lu.se/artikel/gransoverskridande-synsatt-framgangsfaktor-canmove - 2025-10-13

Per Johnsson, prefekt för Psykologiska institutionen och med forskningsinriktningen självomhändertagande – listar här de fem bästa tipsen för hur semestern ska bli den viloperiod den är tänkt att vara. Per Johnsson listar de fem bästa tipsen för hur semestern ska bli den viloperiod den är tänkt att vara. Foto: Mikael Risedal 1. Förbered dig för att vara ledig. Trappa ner på jobbet i god tid iställ

https://www.lu.se/artikel/listan-basta-tipsen-en-vilsam-semester - 2025-10-13

För en matematiker är havets vågor något som har att göra med differentialekvationer, dessutom tämligen kluriga sådana. Med hjälp av matematisk forskning kan man öka förståelsen för hur vattenvågor bildas och rör sig – vilket i slutändan kan vara värdefullt exempelvis i arbetet med att förutspå uppkomsten av farliga monstervågor. – Trots att vattenvågor utgör ett av de mest uppenbara exemplen på v

https://www.lu.se/artikel/monstervagor-en-matematisk-utmaning-0 - 2025-10-13

”Titta, stadsparken!” utbrister Maria Lundell-Rossi och pekar på en bild på datorskärmen med henne själv i ett rött trätåg på en lekplats. ”Vad gör du där, då? ”frågar hennes lärare Mona Ekelin. ”Tåget”, svarar Maria, ”Jag kör tåget”. Maria Lundell-Rossi och Mona Ekelin pratar om de senaste inlagda bilderna i Marias bilddagbok på nätet. Foto: Kennet Ruona. Det är lektion i Gråsparvsskolans särskol

https://www.lu.se/artikel/digital-bilddagbok-gor-det-enklare-att-beratta - 2025-10-13

Att med hjälp av ofarliga virus föra in gener som tillverkar nyttiga, botande ämnen... att transplantera in hela celler, kanske från huden på samma patient... eller, mest science fiction-aktigt av allt, att styra särskilt preparerade nervceller med ljussignaler inne i hjärnan. Det är tre olika vägar till möjlig behandling av epilepsi, som prövas av en forskargrupp i Lund. Till sin hjälp har forska

https://www.lu.se/artikel/nya-vagar-till-behandling-av-epilepsi - 2025-10-13

Till vardags delar han ut post och hjälper till i vaktmästeriet på Medicinska fakulteten i Malmö. Men en guldmedalj från Special Olympics är bara en sak som vittnar om att Henrik Lundberg är en person med många talanger. Henrik Lundberg är inte bara postutdelare på CRC, han är olympisk guldmedaljör i pingis också. Foto: Fredrik Bröndum. En dag när Henrik Lundberg kom till sitt jobb på Clinical Res

https://www.lu.se/artikel/folk-han-overraskade-med-en-os-medalj-i-pingis - 2025-10-13

En färsk alumnirapport visar att naturgeografer är attraktiva på arbetsmarknaden efter utbildningen. – Det är glädjande att se att så många har fått relevanta jobb, säger Ricardo Guillén från Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap. Vid institutionen har man tagit fram en ny alumnirapport med syftet att se vilka jobb naturgeograferna får, vilka företag som anställer och om möjlighet

https://www.lu.se/artikel/naturgeografer-far-relevanta-jobb - 2025-10-13

Viss forskning på människor och s.k. känsliga personuppgifter ska etikprövas, säger lagen. Men vilken forskning är det som berörs, vilka uppgifter anses som känsliga, och hur ska en forskningsstudie läggas upp för att klara den etiska prövningen? Här finns en mängd frågetecken som universitetet nu försöker räta ut. Mats Johansson ska reda ut vad som gäller vid etisk prövning. Foto: Ingela Björck E

https://www.lu.se/artikel/fragetecken-kring-etisk-provning-ratas-ut - 2025-10-13

USI, Universitet och institut i samverkan för internationalisering, har hållit årsmöte i Aten. Samarbetet med partneruniversiteten i värdländerna runt Medelhavet blir allt intensivare. Den nya satsningen på temaseminarier har visat sig fruktbar och blir förhoppningsvis ett permanent inslag. Deltagarna i USIs årsmöte i Aten tar en paus i det vackra vädret. Foto: Gisela Lindberg Prorektor Eva Wiberg

https://www.lu.se/artikel/usis-arsmote-i-aten-visar-pa-intensivt-samarbete - 2025-10-13

– Vi utbildar inte nationalekonomer till arbetslöshet. Tvärtom har vi svårt att få svenska ekonomer till EU-kommissionen. Det säger Lars Jonung som efter 20 år nu återvänt till Ekonomihögskolan i Lund som seniorprofessor. Med sig tar han det Finanspolitiska Rådet. Lars Jonung och Eva Lindström utanför Grand i Lund. Foto: Fredrik Bröndum. Som ordförande i Finanspolitiska Rådet ser han till att saml

https://www.lu.se/artikel/ekonomisk-tungviktare-ny-seniorprofessor-pa-ekonomihogskolan - 2025-10-13

TEMA: DEN NYA OJÄMLIKHETEN II. Sverige är fortfarande ett av världens mest jämlika länder. Vi är friska och lever länge. Fast det finns ett viktigt undantag, nämligen de med lägst inkomster. – Sambandet är starkt mellan fattigdom och dålig hälsa. Däremot har vi inga bevis för att människor blir sjuka av inkomstskillnader i sig, säger nationalekonomen Therese Nilsson. Therese Nilsson. Foto: Britta

https://www.lu.se/artikel/blir-vi-sjuka-av-avundsjuka - 2025-10-13

TEMA: DEN NYA OJÄMLIKHETEN II. Dagens arbetsmarknad är uppdelad i de som har jobb och de som är arbetslösa eller har otrygga, tillfälliga anställningar – insiders och outsiders. Det har skapat en skiljelinje som går på tvärs mot klass. Den stora majoriteten insiders har i de senaste valen röstat allt mer ”med plånboken” vilket drabbat partier som vill utjämna inkomstskillnaderna, t.ex. Socialdemok

https://www.lu.se/artikel/allt-fler-rostar-med-planboken - 2025-10-13

TEMA: DEN NYA OJÄMLIKHETEN II. Ständig tillväxt och ökade inkomstklyftor följer ingen naturlag. Vi kan och bör bryta den här utvecklingen, säger socialforskare Max Kkoch. – Jordens resurser är ändliga och därför behöver västvärldens ekonomi stagnera för att utvecklingsländerna, där de stora behoven finns, ska kunna växa. Vi skulle själva samtidigt få mer tid för varandra - och kanske blir lyckliga

https://www.lu.se/artikel/vastvarldens-ekonomi-behover-stagnera - 2025-10-13

TEMA: DEN NYA OJÄMLIKHETEN II. Nationalekonomen Andreas Bergh är skeptisk till socialforskaren Max Kochs vision om ett stagnerande Europa. Varje ny generation vill ha mer än den tidigare, menar han. – Det finns inget som pekar på att Europa skulle stagnera. Det är heller inte önskvärt – vi behöver tillväxt för att klara välfärden, anser han. Andreas Bergh. Foto: Britta Collberg Historien visar att

https://www.lu.se/artikel/vi-behover-tillvaxt-att-klara-valfarden - 2025-10-13