Publicerad 2 februari 2015 Risken att utveckla minnesproblem ökar för äldre som har blodtrycksfall. En ny studie vid Lunds universitet bekräftar sambanden. Det här pekar mot en större varsamhet vid att ge äldre blodtryckssänkande medicin, menar Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet. 24 procent av äldre med mild kognitiv svikt och 31 procent av äldre som har en demenssjukdom r

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/blodtrycksfall-okar-risken-minnesproblem - 2025-08-05

Publicerad 10 september 2014 Äldre sjuka med undervikt riskerar i högre grad att få fler sjukdomar och att dö i förtid jämfört med normalviktiga. Vården mäter därför vikt och längd på patienterna för att hålla koll på värdena och sätta in rätt åtgärder i tid. Men den etablerade mätmetod som används, BMI-index, är inte tillförlitlig på äldre. Den kan missa upp till hälften av underviktiga äldre pat

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-fler-farligt-underviktiga-aldre-patienter - 2025-08-05

Publicerad 1 juni 2014 Det dör årligen fem gånger så många i fallolyckor som i trafikolyckor och de flesta som omkommer är äldre. Magnus Stenhagen har tittat närmare på orsakerna bakom och vad man kan göra åt det. - Det uppskattas att 300 000 individer söker vård årligen i Sverige på grund av ett fall. Det  säger Magnus Stenhagen som undersökt orsak och verkan när det gäller fallolyckor bland äldr

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/hjartsvikt-och-medicinering-mot-oro-okar-fallrisken-hos-aldre - 2025-08-05

Publicerad 7 september 2015 De som vårdar närstående med demens eller depression har den högsta belastningen av anhörigvårdarna. Stödet från samhället är långt ifrån tillräckligt. Nya forskningsrön från Lunds universitet visar på läget och kräver åtgärder. -Anhöriga till personer med demens och anhöriga till personer med depression visar sig ha den högsta bördan när de vårdar sjuka närstående i he

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/samst-dem-som-vardar-anhoriga-med-depression-och-demens - 2025-08-05

Publicerad 7 april 2015 Var fjärde person i Sverige över 55 år är vårdare av anhörig och mer än var tredje av dessa anhörigvårdare upplever en så pass hög belastning att det försämrar deras egen livskvalitet och livstillfredställelse. Ny forskning i geriatrik vid Lunds universitet pekar mot stödåtgärder för en utsatt grupp. Beth Dahlrup, doktorand i geriatrik vid Lunds universitet, har undersökt s

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/anhoriga-blir-sjalva-sjuka-av-att-varda-sina-nara-och-kara - 2025-08-05

Av johanna [dot] verngren [at] med [dot] lu [dot] se (Johanna Verngren) - publicerad 10 oktober 2019 MCO Marieclaire Overton disputerade den 6 september i år. Titeln på avhandlingen är Assessment of cognition in ageing. Investigating internal validity, occurrence and reversion of mild cognitive impairment. Om du känner igen Marieclaire är det inte konstig eftersom hon länge jobbade inom projektet

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/innebar-lindrig-kognitiv-svikt-automatiskt-demens - 2025-08-05

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 27 februari 2023 Ny studie visar att blåmesar inte presterar lika bra som talgoxar i kognitiva impulskontrolltester. Foto: Johan Nilsson Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds u

https://www.biologi.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 27 februari 2023 Foto: Theresia Krausl Nu finns det bevis på att bins exponering för bekämpningsmedel beror på deras samspel med miljön. Enligt forskare från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, ökar binas bekämpningsmedelsrelaterade risker ju mer jordbruksmark som omger dem. Men detta gäller bara f

https://www.biologi.lu.se/artikel/bins-utsatthet-bekampningsmedel-ar-art-och-landskapsberoende - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 7 mars 2023 Järnsparven är en av flyttfåglarna som forskarna har undersökt. Foto: Kathy Blücher/Pixabay Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan äv

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 17 april 2023 Talgoxen och andra småfåglar som matas under vintern behöver inte sänka sin kroppstemperatur under natten lika mycket som fåglar utan tillgång till foderbord. Foto: Johan Nilsson. Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under v

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 24 april 2023 Svenska sjöar rymmer svar på viktiga frågor om evolutionen. Foto: Charlie Cornwallis. Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens s

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-08-05

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 26 april 2023 Varmare vintrar leder till att helt nya arter som brandkronad kungsfågel etablerar sig i Sverige. Foto: Åke Lindström. Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 8 maj 2023 Forskare har använt modern teknik för att studera den lilla fladdermusen i en vindtunnel. Foto: Anders Hedenström Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forsk

https://www.biologi.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 16 maj 2023 Med prover från hela Europa kunde forskarna visa att mikroorganismerna i jorden kan anpassa sig till temperaturförändringar. Foto Carla Cruz Paredes. En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning geno

https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 29 maj 2023 Snytbaggar – en av de mest artrika grupperna av insekter i världen – förlitar sig på bakterier för få i sig B-vitaminer som saknas i deras växtbaserade kost. Foto: Pixabay. Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för

https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 31 maj 2023 Hålhäckande fåglar, som undulaterna på bilden, är bra på att anpassa sina ögon till mörker. Foto: Dick Daniels. En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. F

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 7 juni 2023 Den urbana talgoxen har inte alls lika svaga nerver som den rurala kusinen. Foto: Pixabay. Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänskl

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 28 juni 2023 De mystiska mikroorganismerna har fått namnet efter nordiska mytologins Asgård. Bild: RunwayML Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som

https://www.biologi.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-08-05

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 14 augusti 2023 Urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden – ny forskning tyder på att fåglar i staden inte får i sig rätt kost. Foto: Caroline Isaksson. En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Efter

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-08-05

Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 15 augusti 2023 Streptokocker (grupp A streptokocker) som växer på en så kallad blodagarplatta Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper störr

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-08-05