Publicerad 24 oktober 2013 Gång på gång dyker D-vitamin upp i diabetessammanhang. Många undersökningar har visat att den som har höga nivåer av vitaminet i sitt blod löper mindre risk att insjukna i typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Och omvänt, risken ökar för den som har låga nivåer. Nu ska en stor amerikansk studie en gång för alla ta reda på hur det ligger till. Den nu påbörjade undersökni

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stor-studie-ska-avgora-om-vitamin-d-forebygger-diabetes - 2025-08-01

Publicerad 31 oktober 2013 Förr var det infektionssjukdomar som främst hotade vår hälsa. I dag är det sjukdomar med koppling till inflammation som MS, diabetes, reumatid artrit, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Forskarna anar ett orsakssamband mellan inflammation och ohälsa, och det sambandet kan påverkas av våra egna tarmbakterier. Våra kroppar består till viss del av bakterier. Tillsamma

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tarmbakterier-orsak-till-dagens-ohalsa - 2025-08-01

Publicerad 1 november 2013 18.00–18.10 Inledning av PIL och Sydvästra Skånes Diabetesförening.Moderator: Hindrik Mulder, professor, Lunds universitets Diabetescentrum18.10–18.40 Goda tarmbakterier är som ett ekosystem i balansBengt Jeppsson, professor, Lunds universitet18.40–19.10 Hur identifierar man bra och dåliga tarmbakterier?Peter Nilsson, professor, Lunds universitet19.10–19.30 Paus med fruk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabeteskvall-20-november-i-lund - 2025-08-01

Publicerad 4 november 2013 Forskning visar att det finns flera fungerande strategier för den som vill undvika att gå upp i vikt igen efter en ordentlig viktminskning. Läkemedel mot fetma, måltidsersättningar och högproteinkost kan hjälpa till att behålla den lägre vikten, enligt en så kallad metaanalys. Studien är utförd av forskare vid Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet, och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hogproteinkost-och-malstids-ersattning-kan-minska-viktrekyl - 2025-08-01

Publicerad 4 november 2013 Som vanligt har diabetes en stor plats när Vetenskapsrådet och Hjärt- lungfonden beviljade årets vetenskapliga anslag och som vanligt fick flera forskare på Lunds universitets Diabetescenter stora anslag. Vetenskapsrådet Corrado Cilio, 4 miljoner kronor, mekanismer och biomärkorer för autoimmun diabetes.Jovanna Dahlgren, 2,1 miljoner kronor, varför blir barn feta? Effekt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vetenskapsradets-och-hjart-lungfondens-utdelning-2013 - 2025-08-01

Publicerad 6 november 2013 Blodprover, urinprover, avföringsprover, nagelprover, muskel- och fettbiopsier… I forskningens tjänst har människor under de senaste decennierna lämnat prover och detaljerad information om sina liv och leverne. Ett material som utgör en guldgruva för dagens forskare. Vid Lunds universitet bedrivs i dag flera stora forskningsprojekt vars syfte är att förstå hur sambandet

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/biobankernas-ovarderliga-kapital - 2025-08-01

Publicerad 13 april 2019 Vad skulle man forska på om patienterna fick bestämma? - Ett botemedel, såklart! Men det kommer ju inte imorgon, även om man så länge jag varit med, sagt att ”det kommer inom tio år”, säger Svenska Diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl. Han anser därför att man borde satsa mer forskning på att göra livet lättare för alla med diabetes. I dag är det stora geografiska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-patienten-sjalv-far-valja - 2025-08-01

Publicerad 7 november 2013 Till skillnad från cancerforskarna som i princip haft fri tillgång till den vävnad de forskar på, har diabetesforskarna fått hålla till godo med celler från djur. I dag finns möjligheten att på nära håll studera de insulinproducerande betacellerna, vilket inneburit stora framsteg för diabetesforskningen. Betacellerna producerar insulin som hjälper cellerna att ta upp ene

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/betacellerna-guld-varda-forskarna - 2025-08-01

Publicerad 7 november 2013 Diabetessjukdomarna är långt mer komplexa än man tidigare trott. Det finns blandformer och gråzoner och flera av dem är outforskade. Med den kartläggning av hela sjukdomspanoramat som görs i ANDIS kommer bilden att klarna. Målet är en mer precis diagnos och utifrån den en effektivare behandling. – Vi diabetesläkare möter denna komplicerade bild hos våra patienter. Vi ser

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dags-att-rita-om-diabeteskartan - 2025-08-01

Publicerad 11 november 2013 Individuella behandlingar och kostråd i fokus på programmet 14 november i Uppsala. Föredrag om stamceller för att bibehålla funktionen hos egna insulinproducerande betaceller och inkapsling av betaceller för att slippa immunnedsättande läkemedel vid transplantation. Det är några exempel på nya behandlingsmetoder och aktuell klinisk forskning kring typ 1-diabetes vid Aka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-i-uppsala-14-november - 2025-08-01

Publicerad 15 november 2013 MODY tillhör de sällsynta diabetessjukdomarna och orsakas av en mutation i generna. I dag är sjukdomen lätt att diagnosticera med hjälp av ett gentest. Nael Shaat, landets ledande expert på ovanliga diabetesdiagnoser, däribland MODY, tycker därför att man alltid ska misstänka MODY när det är något i sjukdomen som inte stämmer…  - De flesta som får diabetes hamnar på vår

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/det-kan-vara-mody-diabetes-eller-nagot-annat-0 - 2025-08-01

Publicerad 18 november 2013 Föreläsning av Åke Lernmark, professor Lunds universitet.Filmen är från Svenska Diabetesförbundets jubileumsseminarium 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-diabetes-typ-1-kan-forutsagas-men-att-forebygga-och-bota-kraver-ny-forskning - 2025-08-01

Publicerad 18 november 2013 Störd nattsömn, reducerad arbetstid och akuta utryckningar till skolan är en del av vardagen för föräldrar vars barn har typ 1 diabetes. Det visar en ny undersökning från Barndiabetesfonden. Ständig behandlingVarje dag insjuknar i snitt två barn i Sverige i typ 1 diabetes - en livslång och obotlig sjukdom. Barn drabbas nästan uteslutande av typ 1-diabetes, vilket innebä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tuff-vardag-foraldrar-till-barn-med-typ-1-diabetes - 2025-08-01

Publicerad 19 november 2013 Forskare vid Karolinska Institutet har hittat ett helt nytt sätt att studera hur blodsockret regleras i kroppen, genom att flytta de livsviktiga insulinproducerande betacellerna från bukspottkörteln till ögat. Ögat kan därmed fungera som hälsorapportör - ett slags fönster mot yttervärlden - för bukspottkörteln. Resultaten, som förväntas få stor betydelse för framtida di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/rapport-fran-bukspottkorteln-genom-ogat - 2025-08-01

Publicerad 21 november 2013 Det är känt att typ 2 diabetes ökar risken för demens. Varför är mer oklart men en orsak kan vara insulinresistens i hjärnan. Det menar Malin Wennström vid enheten för molekylär minnesforskning på Wallenberg laboratoriet, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Hon har fått 6,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka saken.- Målsättningen är att hit

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-av-sambandet-typ-2-diabetes-och-demens - 2025-08-01

Publicerad 2 december 2013 Stroke orsakas ofta av att en blodpropp, som utvecklats i de områden av blodkärlen som drabbats av åderförkalkning, täpper till ett blodkärl som försörjer hjärnan med blod. Genom att med ultraljud studera de plack som utgör åderförkalkningen, kan man få ytterligare information för att bedöma en individs risk att drabbas av stroke. Här skriver Gerd Östling, Institutionen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ultraljud-kan-avsloja-farliga-plack - 2025-08-01

Publicerad 4 december 2013 Från och med 1 december ingår inte längre insulinpumpar i den statliga läkemedelsförmånen, pumpar som är livsviktiga för många som har typ 1-diabetes. Särskilt unga vuxna med sjukdomen. En insulinpump är en minimal kostnad för staten men har stor betydelse för varje enskild individ som är i behov av den. I och med att landstingen nu får ansvar för pumparna tar Sverige et

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforbundet-varfor-valjer-sverige-en-vag-mot-ojamlik-vard - 2025-08-01

Publicerad 4 december 2013 Carl-David Agardh har under många år varit en stark profil inom svensk diabetologi.Under sina år i styrelsen för Svensk Internmedicinsk Förening 1984-1993 ordnade Carl-David så att Endokrinologi-Diabetologi blev en egen specialitet och formulerade den första målbeskrivningen för denna.Han deltog som svensk representant i det långsiktiga arbete som startades 1989 i St Vin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professor-carl-david-agardh-har-avlidit - 2025-08-01

Publicerad 9 december 2013 Föreläsning med Olle Korsgren, professor, Uppsala universitet.Filmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-orsakar-bakterier-typ-1-diabetes - 2025-08-01

Publicerad 9 december 2013 En receptor med en än så länge okänd funktion kan bli en framtida behandling av såväl typ 2 diabetes som Alzheimers demens. Receptorn finns rikligt representerad både i bukspottkörtelns insulinproducerade cellöar och i hjärnan. - Vi tyckte att receptorn var intressant just därför att den finns i så stor mängd i cellöarna och för att funktionen är okänd, konstaterar Alber

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-mojlig-maltavla-diabetesbehandling - 2025-08-01