Filetype
Geologiska institutionen har två avdelningar som bildar var sitt stort forskningsområde: berggrundsgeologi och kvartärgeologi. En viktig strategi är att öka samarbetet mellan dessa enheter. Nedan följer en översikt av våra åtta forskningsområden The structure of overall research themes at the Department of Geology. The two rings represent the two units Bedrock Geology and Quaternary Geology. The a
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden - 2026-05-15
Jordskorpan bildas och ombildas kontinuerligt genom magmatiska och metamorfa processer som är ett resultat av plattektonik och mantelplymer. Vår forskning syftar till att rekonstruera superkontinenter, förstå metamorfa och dynamiska processer i kollisionszoner och jordskorpans tillväxt över tid. Forskningen bedrivs i samarbete med internationella forskargrupper där vi bidrar med expertis inom högu
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/kontinenterna-tillvaxt-kollision-och-uppsprickning - 2026-05-15
Vår forskning är inriktad på utvecklingen av liv och Jordytans utveckling genom jordens historia. Ansatsen är mångvetenskaplig och inbegriper paleontologi, sedimentologi, stratigrafi och biogeokemi med en ambition att avläsa biosfärens utveckling i förhållande till samspelet med miljö och paleogeografi. Genom petrografisk och stratigrafisk analys av sedimentära bergarter från olika delar av värl
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/biosfarens-utveckling - 2026-05-15
Vår forskning är inriktad på att undersöka naturliga miljöarkiv för att rekonstruera sentida miljöförändringar. Målet är att sätta utvecklingen och omfattningen av människans påverkan på miljön i perspektivet av naturliga miljöförändringar. Vi använder biologiska, fysiska och geokemiska data från noggrant daterade miljöarkiv som indikatorer för miljöförändringar i det förflutna. Metodutvecklinge
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/miljodynamik - 2026-05-15
Inom områdena paleoekologi och paleoklimatologi arbetar vi framför allt med fanerozoikum, d v s perioden från övergången från prekambrium till kambrium för 542 miljoner år sedan till den nuvarande geologiska epoken, holocen, och med en mängd olika terrestra och marina miljöer och paleomiljöer över hela jorden. Vi undersöker den taxonomiska sammansättningen av olika organismgrupper och deras geokem
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/paleoekologi-och-paleoklimatologi - 2026-05-15
Inom biogeokemi studerar man de kemiska, fysiska, geologiska och biologiska processer och reaktioner som styr jordsystemets sammansättning och funktionssätt. Vi utvecklar en kunskap som kan förutsäga interaktionen mellan människor och miljö i framtiden. En del av vår forskning behandlar den antropogena tillförseln av näringsämnen i akvatiska miljöer, i synnerhet Östersjön. Särskild tonvikt läggs v
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/biogeokemiska-kretslopp - 2026-05-15
Dagens samhälle har ett stort behov av naturresurser. Hur vi hanterar och använder dem påverkar förekomsten, utvecklingen och förflyttningen av föroreningar i miljön och det kan ha stora konsekvenser för ekosystem och människors hälsa. För att på ett hållbart sätt använda och säkra tillgången på dricksvatten, industrimineraler och bergarter, och på så sätt uppnå de svenska miljömålen, krävs kuns
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/tillampad-geologi - 2026-05-15
Efter utbildningen skall de studerande, utöver de allmänna mål som Högskolelagen anger: ha en gedigen och bred kunskapsbas inom stora delar av det geologiska ämnesområdet och en plattform för forskarutbildning genom fördjupad kompetens inom något av geologins delområden, ha kunskaper och färdigheter som möjliggör ett direkt inträde på en arbetsmarknad där geologiska frågeställningar intar en cen
https://www.geologi.lu.se/utbildning/masterutbildning/utbildningsmal - 2026-05-15
Det skandinaviska landskapet är i mycket ett resultat av upprepade istider under kvartär. De sediment som bildades under kvartärtiden utgör därmed underlaget som vi bygger vår infrastruktur på, hämtar vårt grundvatten från samt använder för vårt jordbruk och våra mer eller mindre naturliga ekosystem. Därför är det av yttersta vikt för samhället att bygga upp en kunskap om strukturen, utbredningen
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/glacialgeologi - 2026-05-15
Vår forskning om kosmogeniska radionukleider (t ex 14C och 10Be) innefattar många olika aspekter av solsystemet och jordvetenskapen som sträcker sig från heliosfärisk och geomagnetisk modulering av kosmisk strålning, soleruptioner och solvariationer till samspelet mellan sol och klimat, kretsloppet för kol och klimatundersökningar. Vi utför världsledande forskning om kosmogeniska radionukleiddata
https://www.geologi.lu.se/forskning/forskningsomraden/solaktivitet-och-geomagnetism - 2026-05-15
Modelling the Regional and Global Earth System (MERGE)Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate (BECC)
https://www.geologi.lu.se/forskning/strategiska-forskningsomraden - 2026-05-15
Google Scholar Publikationer Doktorsavhandlingar Examensarbeten
https://www.geologi.lu.se/forskning/publikationer - 2026-05-15
Geologiska institutionens forskningsstrategi 2014–2020 (pdf, ny flik)VR utvärdering (pdf, ny flik)Svenska Kvartärvetenskapliga Sällskapet
https://www.geologi.lu.se/forskning/lankar-och-dokument - 2026-05-15
Jämställdhets- och likabehandlingskommittén vid Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) har följande ledamöter: Studentrepresentant från SNG Kristina Blennow, professor, INES Ricardo Guillén, IT-tekniker, INES (sammankallande) Erica Jaakkola, doktorand, INES Mats Rundgren, forskare, Geologi Ingrid Urban, doktorand, Geologi Cindy Urena, doktorand,
https://www.geologi.lu.se/om-oss/ledningsstruktur/jolk-jamstalldhets-och-likabehandlingskommitten - 2026-05-15
Studiegång för masterutbildning i geologi Masterprogrammet i geologi har en inriktning med en rekommenderade studiegång enligt schemat nedan. Under andra terminen finns det möjlighet att välja kurser efter intresse. När du är antagen till programmet blir du automatiskt antagen till de två första kurserna inom respektive inriktning. Observera att inom ramen för examenskraven – och med hänsyn till n
https://www.geologi.lu.se/utbildning/grund-avancerad-utbildning/masterutbildning-i-geologi/studiegang - 2026-05-15
På den här sidan redovisar vi sammanställningar över de enkäter som har gjorts bland personalen:Jämställdhetsenkät 2007 Geologi (pdf, ny flik)Jämställdhetsenkät 2009 Geologi (pdf, ny flik)Jämställdhetsenkät 2009 ENES (pdf, ny flik)Jämförelse enkäter för Geologi mellan 2007 och 2009 (pdf, ny flik)Jämförelse enkäter för 2009 mellan Geologi och ENES (pdf, ny flik)Sammanfattning av jämställdhetsenkäte
Laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi har varit verksamt vid Lunds universitets geologiska institution sedan 1973. Verksamheten består främst av dendrokronologisk åldersbestämning av vedmaterial från arkeologiska utgrävningar, historiska byggnader, skeppsvrak, konstföremål etc. Allt analyserat material arkiveras och katalogiseras, och här finns landets i särklass mest omfattande och uppd
https://www.geologi.lu.se/forskning/laboratorier-utrustning/nationella-laboratoriet-vedanatomi-och-dendrokronologi - 2026-05-15
Hur fungerar dendrokronologisk datering? Träd som växer i områden med tydliga årstidsvariationer anlägger nya årsringar bestående av sommarved och höstved under varje växtsäsong. Enkelt uttryckt bildas bredare årsringar under år med varma och fuktiga somrar än om det är kallt eller torrt, men även en mängd andra klimat- och miljöfaktorer har betydelse, t.ex. ljusförhållanden, vindexponering och sn
Vid laboratoriet registreras samtliga inlämnade prover, följt av preparation av bästa möjliga snittytor genom en eller flera av trädets tillväxtradier. Därefter mäts och registreras årsringsserierna med hjälp av specialanpassade mikroskop och mätinstrument (Lintab och Aniol) som är kopplade till datorer, bildskärmar och skrivare. De programvaror som används för lagring av data, korrelation och sta
Såga ut en skiva ur veden där du tror att det finns flest årsringar men utan störningar av grenar eller andra oregelbundenheter. Är stocken skadad kan det vara värdefullt att ta ytterligare ett eller flera prover för att få med fler årsringar eller övergången till bark. Sågskivans tjocklek bör vara 1-5 cm eller så att provet håller ihop. Paketera provet så att det behåller ungefär samma fuktighet
