Search results

Intressenter från civilsamhället, näringslivet, offentlig sektor, media och akademin har gått med i nätverket – gör det du med!  Intressentpoolens syfte är att öka kvaliteten, relevansen och den praktiska användningen av forskningsresultat inom området åldrande och hälsa. Målet är att underlätta kommunikation och samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.Tillvägagångssättet är att erbj

https://www.case.lu.se/intressentpoolen - 2026-07-17

Personuppgiftsansvarig är Lunds universitet och kontaktperson är steven [dot] schmidt [at] med [dot] lu [dot] se (Steven Schmidt), CASE:s koordinator. Dataskyddsombudet vid Lunds universitet nås per e-post: dataskyddsombud [at] lu [dot] se (dataskyddsombud[at]lu[dot]se).  Varför behandlar vi dina personuppgifter?Lunds universitet behandlar de personuppgifter som du lämnar till oss för att kunna ad

https://www.case.lu.se/intressentpoolen/behandling-av-personuppgifter-i-intressentpoolen - 2026-07-17

Bo kvar eller flytta? Tjänsten På Rätt Plats erbjuder äldre personer stöd att fatta välinformerade beslut om sitt framtida boende oavsett om denne vill bo kvar eller flytta.  Boenderådgivning på webbenPå Rätt Plats har utvecklats i samverkan med äldre personer, företrädare för kommuner och bostadssektorn. Tjänsten är utvecklad för att stödja äldre personer att reflektera kring sin nuvarande och fr

https://www.case.lu.se/reloc-age/intervention-reloc-age - 2026-07-17

Den forskning om åldrande och hälsa som Intressentpoolen anknyter till är mycket bred och mångfacetterad, både när det gäller problemområden och tillvägagångssätt. Forskningen omfattar olika ansatser med en mängd olika metoder (till exempel frågeformulär, individuella djupintervjuer, gruppintervjuer, deltagande observation, användbarhetstester, analyser av dokument). I en del studier blandas ansat

https://www.case.lu.se/intressentpoolen/ansats-till-kommunikation-samverkan-och-nyttiggorande - 2026-07-17

Förutom för Intressentpoolens tre huvudsakliga ändamål (se tabell) behandlar vi personuppgifter för att kunna göra statistiska sammanställningar på sammanräknad nivå och följa upp hur stor andel av de registrerade som tillhör olika kön, ålders- och intressentgrupper samt bor i olika geografiska områden.  Huvudsakliga ändamålPersonuppgiftAtt sprida informationAtt vara en ingång till forskningsstudi

https://www.case.lu.se/intressentpoolen/vilka-andamal-behandlas-personuppgifter - 2026-07-17

Nu är det dags! Nominera en uppsats till CFE:s uppsatspris 2026 Utlysning av forskningsstöd Deadline för ansökan är 15 maj 2026. Läs mer och ansök här! Senaste blogginläggen 2026-05-15 Samverkan nyckel till stärkt europeisk digital suveränitet och kontroll Europa har under lång tid byggt sin digitala infrastruktur på teknik från ett fåtal utomeuropeiska leverantörer. I ett [... 2026-05-08 Det euro

https://www.cfe.lu.se/startsida - 2026-07-17

Ska klinisk bedömning i arbetet med ny hälsoteknik koordineras mellan EU:s medlemsländer? För att underlätta beslutsfattande om ny teknik inom hälso- och sjukvården har kommissionen lagt fram ett förslag om ett forskningsbaserat verktyg (HTA). Verktyget är tänkt att användas för en rad läkemedel och viss medicinsk utrustning och syftar till att utvärdera en viss teknik i jämförelse med en annan. F

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/halsoteknik - 2026-07-17

Ska gränsöverskridande patienträttigheter utökas inom EU, genom att bland annat tillgängliggöra e-journaler och e-recept för medborgare var de än befinner sig i unionen? De senaste åren har digitala verktyg och digitalt informationsutbyte blivit vanligare inom hälsovården. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbättra och utöka användningen av elektroniska recept och journaler samt at

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/e-halsa - 2026-07-17

Ska hänsyn till ungdomsarbetslöshet, flyktingmottagande och miljöarbete tas i beräkning när EU-länderna omfördelar medel för att minska de socioekonomiska klyftorna mellan olika regioner inom unionen? I EU:s långtidsbudget omfördelas ca 350 miljarder euro för att minska socioekonomiska skillnader mellan medlemsländerna. Hittills har tilldelning av medel primärt byggt på ekonomiska behov och beräkn

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/levande-landsbygd-och-regionalt-stod - 2026-07-17

Ska medlemsländernas bidrag till EU:s långtidsbudget öka? EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till långtidsbudget som ska gälla år 2021–2027. Budgeten uppgår till 1 135 miljarder euro. Detta motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst, jämfört med 1,03 procent under innevarande period. Storleksökningen motiveras bl a av att Storbritannien är på väg att lämna EU, ett ökat beh

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/budgetstorlek - 2026-07-17

Ska euroländerna fördjupa sitt samarbete genom att inrätta en europeisk valutafond? Den Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM) är ett ekonomiskt stödprogram för finansiella svårigheter inom euroområdet. Kommissionen har väckt ett förslag om att vidareutveckla ESM, genom skapandet av en Europeisk valutafond (EMF), som föreslås fungera som en säkerhetsmekanism till den EU-gemensamma resolutionsfonde

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/krisstod - 2026-07-17

Ska företag inom EU kunna tillämpa en gemensam skattebas vid beräkningen av sina skattepliktiga vinster? Med 28 olika uppsättningar av nationella skatteregler, som företag ska ta hänsyn till, försvåras möjligheterna till insyn och transparens. Kommissionen har därför lagt fram ett tudelat förslag för bolagsskatt: dels en revidering av den gemensamma bolagsskattebasen, dels en påbyggande gemensam k

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/skattebas-foretag - 2026-07-17

Ska EU:s medlemsländer skapa en mer rättvis beskattning av företag som säljer digitala tjänster? Idag är den effektiva skattesatsen för digitala företag (som t ex Google och Uber) betydligt lägre än skattesatsen för traditionella företag. Kommissionen har lagt fram två förslag som ska leda till en rättvisare beskattning av digitala verksamheter inom EU. Förslagen innebär att vinster ska registrera

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/digital-skatt - 2026-07-17

Ska kapitaltäckningsreglerna för banker ändras för att förhindra att institut ökar sin skuldsättningsgrad i alltför hög grad? De senaste åren har EU-länderna förändrat regelverket för finansiella tjänster för att öka motståndskraften hos kreditinstitut och värdepappersföretag som är verksamma i EU:s finansiella sektor. I takt med att de internationella regelverken på området utvecklas, anpassas oc

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/kapitalkrav-banker - 2026-07-17

Ska administrationen kring EU:s finansiella regler förenklas? Kommissionen har lagt fram ett förslag som syftar till att förenkla EU:s finansiella regler och göra administrationen kring dessa regler mer flexibel. Dessa regler anger hur den gemensamma EU-budgeten får användas och ska säkerställa att budgetmedel går till rätt ändamål på ett effektivt sätt. Det nya förslaget syftar bl a till att före

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/finansiellt-regelverk - 2026-07-17

Ska EU-länderna gemensamt skärpa reglerna för mellanhänder som bland annat handlar med aktier och obligationer? Centrala motparter (Central clearing counterparties) är organisationer som agerar mellanhand för två parter i en transaktion av obligationer, aktier eller derivat. Dessa mellanhänder hanterar betydande risker för banker, andra finansiella motparter och företag. Inom EU saknas harmonisera

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/risktillgangar - 2026-07-17

Ska EU:s bankunion innehålla en gemensam insättningsgaranti vid bankinlåning? Inom ramen för bankunionen har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om ett europeiskt insättningsgarantisystem för bankinlåning. Systemet syftar till att minska sårbarheten och förhindra panikuttag och en potentiell dominoeffekt om en bank får ekonomiska problem. Tanken är att systemet ska fungera parallellt med natione

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/bankinlaning - 2026-07-17

Ska EU:s medlemsländer anpassa regelverket för bankräddning till den nya internationella standarden? Som ett steg i översynen av EU:s bankkrislagstiftning har EU-kommissionen bland annat föreslagit ändringar av den gemensamma bankräddningsmekanismen. Förslaget syftar till att säkerställa att finansinstitut i ekonomiska svårigheter kan räddas eller omstruktureras utan att skattemedel inte används o

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/nodstallda-banker - 2026-07-17

Ska de nationella konkurrensmyndigheterna i EU få mer likartade befogenheter och bättre resurser för att upptäcka t ex karteller? En stor och viktig del av regelverket för EU:s inre marknad är den gemensamma konkurrenslagstiftningen. I tillämpningen och tillsynen av reglerna samverkar nationella konkurrensmyndigheter och kommissionen. Emellertid sker årligen både prisökningar och pengaförluster so

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/konkurrens - 2026-07-17

Bör kommissionen få befogenhet att begära information från företag för att mer effektivt kunna utreda t ex diskriminering på den inre marknaden? På den inre marknaden finns företag som åsidosätter privatpersoners och företags rättigheter, genom t ex prisdiskriminering, geoblockering (diskriminering av att nå internetsidor pga nationell tillhörighet) och hinder i gränsöverskridande paketleveranser.

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/foretagstransparens - 2026-07-17