Search results

FIN är ett rådgivande och beredande organ till prefekten och de biträdande prefekterna i frågor som gäller utvecklingen av forskningsverksamheten och den vetenskapliga infrastrukturen vid institutionen. Rådet ska stödja det forskningsstrategiska arbetet med utgångspunkt i den strategiska planen.Med vetenskaplig infrastruktur avses resurser som exempelvis instrument, utrustning, laboratorier,  berä

https://www.mgeo.lu.se/internt/om-oss/organisation-och-styrning/fin-radet-forskning-infrastruktur-och-natverk - 2026-06-15

IT-rådet för forskning och utbildning är ett rådgivande organ till prefekten i frågor som rör IT inom forskning, utbildning och administration. Rådet ska stödja institutionens kärnverksamhet genom strategisk planering och prioritering av IT-resurser. En central del av uppdraget är att följa teknikutvecklingen, samt beakta förändrade krav från central förvaltning och fakultet. Arbetet ska utgå från

https://www.mgeo.lu.se/internt/om-oss/organisation-och-styrning/it-rad - 2026-06-15

150 år med kvinnor vid akademin I november 2023 var det 150 år sedan Sveriges riksdag beslutade att öppna landets universitet för kvinnor – ett beslut som inledningsvis inte påverkade samhället nämnvärt eftersom det var få kvinnor som hade möjlighet att läsa vidare.Idag, när fler än hälften av alla universitetsstudenter är kvinnor, är det svårt att föreställa sig hur samhället skulle ha sett ut ut

https://www.kvinnor150.lu.se/150-med-kvinnor-inom-akademin - 2026-06-15

En utbildning som i dag är en etablerad del av Lunds universitet men som ända fram till 1998 låg i annan regi är den till sjuksköterska. Detta trots att kvinnlig vårdpersonal i någon form då redan hade existerat i universitetets absoluta närhet – nämligen vid universitetssjukhuset – i flera hundra år. Redan vid inrättandet av Lunds första universitetssjukhus 1768 hade en ”sjukvakterska” vid namn E

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet/sjukskoterskeutbildning-i-lund - 2026-06-15

Också sjukgymnastik – eller som det nu heter: fysioterapi – är ett ämne som länge låg utanför universiteten. Här etablerades redan under 1800-talet utbildning vid Gymnastiska centralinstitutet (GCI) i Stockholm, vilken från 1864 även var öppen för kvinnor. Lunds första kvinnliga medicine doktor, Gertrud Gussander, hade exempelvis utbildat sig där innan hon blev universitetsstudent. I Lund öppnade

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet/sjukgymnastutbildning-i-lund - 2026-06-15

Hilma Borelius (1869–1932) fader var Johan Jacob Borelius, professor i filosofi och berömd för sin stora lärdom likaväl som för sin enorma tankspriddhet. Att ha en professor till far var hon långtifrån ensam om bland Lunds tidiga kvinnliga studenter; däremot skulle hon bli den första och länge den enda bland dem att själv uppnå en akademisk lärarpost – ja, rentav få ”leka professor”. Borelius blev

https://www.kvinnor150.lu.se/hilma-borelius-lararpionjar-och-vikarierande-professor - 2026-06-15

När Hedda Andersson (1861–1950) hösten 1880 inskrevs för att läsa medicin vid Lunds universitet blev hon den första akademikern i sin släkt. Däremot var hon långt ifrån den första att bota sjuka och skadade: i sex generationer bakåt hade hennes anmödrar framgångsrikt verkat som självlärda ”benbrottsläkare”, bland annat i Lund och Malmö. Med tiden hade dessa ”kloka gummor” dock kommit att ansättas

https://www.kvinnor150.lu.se/hedda-andersson-lakekvinnornas-attling-som-blev-doktor-pa-riktigt - 2026-06-15

”Livet är för kort för att vara dammfritt”. Så förkunnade Anna Munck-Falk, född Munck af Rosenschöld (1901–2001). Hennes liv blev förvisso inte kort – hon hann fylla 100 – men så hann hon i gengäld också med väldigt mycket, och det redan som aktiv i 1920-talets lundensiska studentliv. Anna Munck var borgmästardotter från Landskrona men tillhörde i hög grad en lundensisk akademikersläkt. Minst två

https://www.kvinnor150.lu.se/anna-munck-af-rosenschold-studentikos-livet-igenom - 2026-06-15

Det var ett stort steg 1873 att kvinnor fick avlägga examen i de flesta universitetsämnen. Men var hände sedan? Kunde de nyutexaminerade kvinnorna arbeta med vad de ville efter tiden på universitetet? Det korta svaret är nej, i alla fall om man talar om statliga tjänster. Att som kvinna bedriva egen verksamhet eller ta anställning hos en privat arbetsgivare innebar inga större problem. Men många a

https://www.kvinnor150.lu.se/lagen-hindrade-manga-tjanster - 2026-06-15

https://www.kvinnor150.lu.se/viktiga-artal-1 - 2026-06-15

Närvarande men ändå inte integrerade – så var i mycket de tidiga studentskornas plats i studentlivet, vilket bilden ovan skulle kunna illustrera. I själva verket vet vi naturligt nog inte alls varför Hulda Lundh sitter ensam nedanför verandan där en grupp manliga studenter umgås på detta foto från den populära restaurang Åke Hans uteservering 1907. Den utdragna stolen och antalet koppar på bordet

https://www.kvinnor150.lu.se/narvarande-men-anda-inte-integrerade - 2026-06-15

Den 3 oktober 2023 kom beskedet att Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet, tilldelats årets Nobelpris i fysik. Hon blev därmed den första Lundaforskaren att få ett Nobelpris! Flera forskare med Lundaanknytning har förvisso fått Nobelpris tidigare, men alltid efter att de har lämnat Lunds universitet. Närmast var Manne Siegbahn som övergav Lund för Uppsala 1922 och fick Nobel

https://www.kvinnor150.lu.se/anne-lhuillier-lunds-universitets-forsta-nobelpristagare-0 - 2026-06-15

Kvinnorna och resan till en studentexamen De flickor som under 1800-talet ville studera på högre nivå än den sexåriga folkskolan hade det inte lätt.Först år 1870 blev det tillåtet för kvinnor att ta studentexamen och 1873 att studera vidare vid universitet. Flickor var dessutom utestängda från gymnasiestudier vid de statliga högre allmänna läroverken ända fram till 1927. De kvinnor som ville avläg

https://www.kvinnor150.lu.se/vagen-till-universitetet - 2026-06-15

I november är det 150 år sedan riksdagen beslutade att kvinnor skulle få samma rätt som män att avlägga universitetsexamen inom alla områden utom teologi och juridik. Lunds universitet vill uppmärksamma denna revolutionerande händelse genom att sprida ljus över de kvinnliga pionjärer som banade vägen för ett jämställt universitet.  Idag, när 57 procent av Lunds universitets studenter är kvinnor, k

https://www.kvinnor150.lu.se/om-webbplatsen - 2026-06-15

Närvarande men ännu inte integrerade Kvinnors tillträde till själva universitetet innebar inte automatiskt tillträde till den akademiska världen i stort. Tidens moral och konvenans liksom motstånd hos manliga lärare och studenter lade länge hinder.”Med studentlivet hade vi flickor ingen kontakt och hade ej heller egentligen någon tanke på att ha det. I allmänna meningen ansågs det opassande; av de

https://www.kvinnor150.lu.se/livet-vid-akademin - 2026-06-15

För frågor om innehållet på denna webbplats kontakta: Fredrik Tersmeden, arkivarie, fredrik [dot] tersmeden [at] legal [dot] lu [dot] se Elsa Trolle Önnerfors, docent och universitetslektor i rättshistoria, elsa [dot] trolle_onnerfors [at] jur [dot] lu [dot] se  

https://www.kvinnor150.lu.se/kontakt - 2026-06-15

Den första kvinnan som studerade juridik i Lund hette Anna Bugge Wicksell. Hon var en av förgrundsgestalterna inom såväl kvinnorörelsen som fredsrörelsen under tiden kring sekelskiftet 1900. Anna Bugge (1862–1928) föddes i Norge. Hon var studiebegåvad och tog 1885 studenten som en av de första kvinnorna i landet. Därefter började hon att studera vid universitetet i Kristiania (Oslo) och tog två år

https://www.kvinnor150.lu.se/anna-bugge-wicksell-jurist-och-aktivist - 2026-06-15

På 1860-talet började man på allvar att diskutera frågan om kvinnors rätt till högre utbildning. Trots delade meningar både i riksdagen och på universiteten nåddes ett beslut i frågan 1873. Men portarna till universiteten öppnades inte helt för kvinnorna. Den första motionen om kvinnors rätt till högre utbildning lades fram i riksdagen 1859, men blev då nedröstad. Debatten tog i stället ordentlig

https://www.kvinnor150.lu.se/vagen-till-beslutet-om-kvinnors-ratt-till-hogre-utbildning - 2026-06-15

Värmländska Hildegard Björck (1847–1920) var Lunds universitets allra första studentska. Ändå har hon länge varit nästan helt bortglömd i universitetets historia. Något mer hågkommen är hon möjligen i Uppsala där hon var detta universitets – och Sveriges – andra studentska, tillika den första kvinnan i landet att avlägga någon form av akademisk examen: den så kallade medicinsk-filosofiska prelimin

https://www.kvinnor150.lu.se/hildegard-bjorck-den-bortglomda-pionjaren - 2026-06-15

Efter att Hildegard Björck skrivit in sig våren 1880 fick Lunds universitet totalt ytterligare nitton kvinnliga studenter under hela 1880-talet. Några av dem försvann liksom Björck efter bara någon termin eller än mindre och en dog redan under studietiden, men majoriteten – fjorton av tjugo – stannade lång tid vid universitetet och avlade en eller flera examina. Totalt åtta av de tjugo var medicin

https://www.kvinnor150.lu.se/tjugo-pionjarer-pa-tio-ar - 2026-06-15